Etikett: Skärgården
Det som händer på och i anslutning till ön, helt enkelt!
Tänk om man alltid fick ha det så här!!
Sova hur lite eller länge man vill, äta en god och långsam frukost till ljudet av en sprakande brasa, ta en kopp kaffe och fundera på dagen, promenera i solen och känna hur man blir varm av strålarna, fotografera lite här och lite där, sätta sig ner och bara vara och låta trollsländorna landa på mössan, dricka god kaffe latte, whatsappa med dottern, prata med nära och kära och bara låta dagen ha sin gilla gång. Tänk om man alltid fick ha det så här!!
Hösten är vacker!!
















Lugn lördag på landet
Idag bjöd Kina oss på lunch. Det blev premiärgrillning på den nyinköpta Webergrillen. Länge har hon funderat på att uppgradera den gamla trotjänaren som stod där innan och nu var det tydligen dags. Maten blev väldigt god, så det var nog ett bra köp!
När de andra lagade mat, fotograferade jag hennes blommor (som vanligt). Det här är nog sista bilden för i år. Idag togs beslutet att det är dags att låta dem bli kompost. Hösttecknen duggar tätt idag!
Efter maten gick Per och tog hand om Bubbel. (Det är ju mycket som ska göras med båten innan den får somna in för vintern.) Jag tog en promenad ner till vattnet.
När jag kom upp igen fick jag lite dåligt samvete över att jag är så lat…
Sista båtturen för året avklarad
Idag skulle vi haft sällskap på ön, men vårt besök fick vattenläcka och var tvungna att stanna hemma. Vi fick alltså ta årets allra sista båttur helt själva. Det gick bra 🙂
Per njuter trots temperaturen (7 grader). Solen skiner och enligt ordspråket så finns det ju inga dåliga väder utan bara dåliga kläder, så vi tog bra kläder!!
Det blåste betydligt mer än vad SMHI påstod. Det här är INTE 2 sekundmeter…
Vi drog söderut i vår jakt på sälar…
Vid den läskiga grynnan fanns dock inga sälar idag. Bara en läskig sten som i vanliga fall inte syns för ögat, men som vid blåsigt väder syns tydligt eftersom det skummar och fräser vid den flata stenhällen. Ser ni?
Eftersom ingen tar kort på fotografen, så får fotografen ta kort på sig själv. Här med min iPhones ”fulkamera”. Det blir lite grynigt, men ni får säkert en bild av att även jag var ordentligt och vuxet påklädd.
Vi hittade ingen lä, ingen säl och inga andra båtar. Med den faktan bestämde vi, där och då, att det var dags att ta upp Bubbel ur sjön.
Vi tackar Gurgela och Bubbel för den här sommarens alla båtturer och ser redan fram emot sommaren 2012.
Glad och Tacksam
Ni vet att jag älskar att få post, eller hur? Tanken på att någon har tänkt på mig, gjort sig besväret med att skriva några rader, köpa frimärke och gå till postlådan är så varm och go att jag blir alldeles rörd! Kan ni föreställa er min glädje idag när jag inte bara fick hämta ut paket på posten (Jag gissar att det är en fin Me & I-tunika, men jag har inte öppnat paketet ännu…) utan också såg att jag hade ett paket i brevlådan där hemma!? I paketet låg det ett kort fullt med vänskaplig värme samt en burk full med te och kärlek. Jag har det allt riktigt bra!! Jag är ödmjuk och tacksam.
Glad och tacksam är jag också över det faktum att jag just nu sitter i en kolsvart skärgård och skriver det här inlägget. Jag är tillbaks på Blidö!! På vägen ut hit kunde jag se hur hösten, på bara två korta veckor, hade tagit ett jätteskutt framåt. Träden var färggrannare, älgarna stod och betade ute på fälten och det var ”bättre utsikt” (färre löv på träden?). Det kändes konstigt nog inte ens sorgligt. Det är underbart här ute oavsett årstid! Det är i och för sig bara tre grader utomhus och jag måste ha tofflor på mig för att inte huttra, men tjockvinet är upphällt, brasan sprakar hemtrevligt i kaminen och levande ljus fladdrar fint i mörkret. Det blir nästan inte bättre än så här.
Lördagskväll på Granö
Ikväll gjorde vi äntligen klart vårt nya båthus. Nu är vi redo för hösten. Om vi behöver ta upp Bubbel ur plurret så finns det ett hus till henne! Som belöning för det hårda jobbet så packade Per ner lite god ost, mina nybakta knäckekex och en flarra vin och sen gick vi ner till bryggan.
På vägen till bryggan kunde vi njuta av ett vackert sken…
Vid bryggan var det ännu intensivare!
Att de där två svanarna simmade förbi just när vi kom ner var ju nästan lite FÖR perfekt…
…och badande karlar. Här ett exemplar MED badbyxor!
(Observera månen…)
Nu sitter vi hemma och njuter. Oktober har visat sig från en mycket god sida. Den här hösten kan nog bli helt suverän. Tror ni inte??
Färg i oktober
När solen strålar som en tok och molnen inte går att finna då bör man åka ut på havet. Det gjorde jag och Per idag!
Per hade en önskan om att åka ända ut till Stora Nassa, så då gjorde vi det. Det var allra första gången vi var där ute. Det finns inget utanför utom Svenska Högarna typ, så det är rätt långt ut. Det är häftigt att vi kan komma dit på bara 35 minuter! Vi älskar verkligen vår Bubbel. Hon är grym!!
Nassa är en hel hoper med små små öar utkastade väldigt nära varandra långt ut i havet. Vi roade oss med att snirkla omkring bland dem.
Vi la till vid en av öarna och njöt av solen!
Det finns inte så mycket utanför den här ön.
Vi gick runt på ön och utforskade. Jag kunde inte (pga. mitt dåliga knä och den dyra kameran på magen) ta mig överallt, men det gjorde Per.
Per hittade en skön klippa med inbyggt ryggstöd och där käkade vi lunch.
Det var inte direkt synd om oss 🙂
Sen var Per tvungen att dra fram sin iPhone och ringa sin bror. Det verkar vara ett måste på lördagar.
Jag fotograferade lite medan han snackade…
Helt plötsligt bröts tystnaden och de här dök upp. Hur tänkte de när de åkte ut så här långt på varsin skoter?? Tänk om något händer…Hua.
Efter lunch, utforskning av ön och en fika så var det dags att åka hem igen. På vägen hem svängde vi förbi en av de kända sälgrynnorna. Vi blev inte besvikna! Där låg de och mös och frustade.
Vi såg inte många båtar på havet idag, men medan vi kikade på sälarna så fick vi faktiskt syn på den här båten. De åkte dock bara vidare…
Väl hemma igen tackade vi vår lyckliga stjärna (solen) för att vi fått uppleva ytterligare en fantastisk dag i skärgården! Vi är så lyckligt lottade som har möjlighet att vara här ute i skärgården nästan hur ofta som vi vill!
Det gör ju t.ex. att jag kan vara solvarm i ansiktet i mitten av oktober!!
Oktobermorgon i skärgården









Min pappas dag!
Ikväll har jag varit i Blidö Kyrka tillsammans med många andra öbor.
Anledningen till att vi samlades där var för att tacka av min pappa Rune som snart går i pension efter 31 år i tjänst som kyrkovaktmästare.
Om en månad jobbar han sin sista dag i kyrkan och vi är många som undrar hur det nu ska gå. Hur klarar sig kyrkan utan Rune? Han som alltid legat ett steg före och tänkt på det som ingen annan tänkt på, han som alltid sett till att allting rullat på…
En sak är i alla fall säker:
ALLA gillar Rune!
Det märktes tydligt under kvällen.
Familjen satt på de främre raderna i kyrkan.
Jag bad min syster vända sig om och det gjorde hon.
Under kvällen talade kyrkoherden om hur pappa balanserat på stegar för att få upp kristallkronorna i kyrkans tak. Det har inte alltid varit arbetsmiljömässigt och säkert, men pappa har koll och ingenting farligt har hänt.
På raden framför mig satt även Anton med föräldrar.
Min lillasyster sjöng en sång som en av hennes och pappas bekanta har skrivit. Den rörde mig till tårar och jag kände mig fånig när jag satt där och hulkade, men vad gör man när känslorna svallar?
Louise Raeder (känd från t.ex. Kristina från Duvemåla) underhöll också med skönsång ett par gånger under kvällen. Hon känner pappa eftersom hon varit i kyrkan många gånger och sjungit under åren.
Den coola prästen Anders, med dödskallar på glasögonskalmarna, predikade om hur man är medmänniska. Somliga har förmågan att tala rakt till en. Anders är en sådan person.
När min syster sjöng för andra gången tog prästen fram pappa så han skulle få se/känna/höra på nära håll.
Hela gudstjänsten handlade om min pappa och jag gissar att det var en konstig känsla för någon som är van vid att sitta längst bak i kyrkan och se till att ljud, ljus och allt annat rullar på och funkar som det ska 🙂
När kören drog av en skön låt fick pappa vara medelpunkten.
Tack! Du har verkligen gjort den här kyrkan till vad den är.
Hur ska det gå utan dig?
När Louise sjöng igen fick pappa njuta sittandes.
När gudstjänsten var slut bjöds vi alla ner till sockenstugan för att fortsätta festligheterna över en smörgåstårta. Jag dröjde mig kvar i kyrkan så länge min pappa gjorde det. När jag tittade uppåt såg jag den här vackra saken…
Jag minns att jag fotograferat de här ljusen förut.
Jag tror bestämt att det var när de köptes in till kyrkan.
Kan det här vara den sista bild jag tar på min pappa i den här miljön?
Utanför kyrkan träffade jag en del av vår stora familj…
I sockenstugan var ljudnivån och trivselfaktorn hög från första sekund.
Pappa fick blommor och presenter.
Jag satt och njöt av att se hur min pappa fick den
uppmärksamhet och uppskattning som han är värd.
Min syster Anna passade kantorns senaste tillskott till familjen.
Mina underbara ungar var självklart med och firade sin morfar.
Min goa syster med sina fina barn.
Sen var det visst så att pappas döttrar sjöng för sin far…
som tur var finns det ingen bild på det 🙂
Rune Erlandssons vals
(Melodi: Calle Schewens vals)
Höst till sjöss
Vår båttur på havet i bildform:
Idag åkte vi inte ”utåt” utan ”neråt”, vilket betyder att vi åkte i Husaröleden söderut. Det kändes mycket ovanligt eftersom det då var öar åt alla håll. Det var dock kul för vi brukar sällan behöva ta hänsyn till andra båtar, prickar och fartgränser. Ombyte förnöjer!
Kaffepaus för ankar vid Finnhamn
Lunchen tänkte vi inta lite närmare Blidö och här ser ni oss kryssa mellan kobbarna precis söder om Blidö. Det ligger mycket ”skräp” här så det var skoj…
Till slut stannade vi på den höga ön Idskären. Här njöt vi i solen av äggmackor, kaffe och utsikt!
På vägen hem brassade vi på litegrann och jag passade på att ta den här fartbilden.
Hemma vid bryggan kan man verkligen se hur ”plattvattnet” jobbar hårt för att göra båtägarna glada.
Vi tackar Bubbel för turen och tar tag i resten av dagen. Det händer nämligen mer grejer idag…