Pers kobbe blev vår!

På nationaldagen var Per ute på sjön helt själv. Jag jobbade. Han tog sig längre ut på havet än vad jag brukar vara bekväm med att göra. Långt där ute hittade han en liten kobbe, eller egentligen två små kobbar som tillsammans skapar en liten cirkel. Idag åkte vi dit tillsammans. Nu är hans ö vår ö!

Vi kommer helt klart att återvända hit igen och igen. Med risk för att alla ni som läser det här nu kommer att försöka lista ut vilken ö det är och åka dit varenda dag hela sommaren så att jag inte får rum där, så måste jag säga att det här är den bästa ö jag någonsin gått i land på! Den har liksom allt. Släta och flata hällar, höga klippor, bra badställen, intressant flora, sköna gropar i klippan där man nästan kan tro att någon har skulpterat berget efter kroppen och naturligtvis en FANTASTISK utsikt. Enligt Per så är den här ön så här underbart ljuvlig pga. att den ser ut som öarna gör på västkusten. Det fnyser jag såklart bara åt 🙂

Efter fyra-fem timmar åkte vi vidare ut mot Morsken (en fyr mitt ute i ingentinget) och sen vidare till en annan ö som jag inte heller varit på förut. Vid det här laget fanns det i princip ingen vind alls. Vattnet var som en spegel på slutet av dagen!

Det blir ingen mer text idag. Inga ord kan nämligen beskriva hur jag kände idag. Det har varit en fantastisk dag idag och jag hoppas få återvända dit snart igen. Det enda som krävs är att det inte blåser. Det ligger nämligen en bra bit ut och vår lilla båt (5,10 m) klarar inte alltför höga vågor.

Ha det gott och vill ni se så är min dag här nedanför i bildform:

Så här såg det ut på ön:

Plattvatten

Hej alla!

Idag hade jag för många tankar i huvudet så jag gjorde det enda rätta – jag tog med mig kameran och gick ut och fotograferade! Då brukar jag försvinna in i nuet på ett kick. Så även denna gång 🙂

Här går jag längs med strandkanten…

Där växer det självklart Al – de fastnade på bild!

Helt plötsligt kom Per med packad picknickkorg och flytvästar. Vilken bra idé! Vi drog ut på havet med Gurgela, vår vitblåa Örnvik.

Alla problem försvinner på havet.

Svisch!

Vi åkte först till vår favoritvik där botten består av sand, sand och sand. Det var dock lite väl grunt för att vi skulle vilja lägga till. Längre fram i sommar lär jag hoppa i plurret och dra in oss mot stranden, men idag gjorde jag faktiskt inte det…

Vi drog istället vidare ut på det blå.

Och hittade en ovanligt hög ö med ovanligt mycket blommor – här någon form av fetknopp och vad vi tror är ängsvioler.

Utsikten “utåt”

Kan det vara en Björnloka? Det är lite svårt att avgöra, men eftersom just Björnloka är galet läskig och ger äckliga brännsår så plockade vi dem INTE.

Högst uppe på berget/ön låg den här bojen. Varför?

Det blåste i princip inte alls och medan jag drack kaffe och mös så tänkte jag på att de som seglade där ute på fjärden verkligen måste ha tålamod. (Utsikt “inåt” Blidö)

Gurgela låg fint vid kanten och väntade.

Taikonlägret a la Hertz och Per som inte hittade någon vass, men en liten liten buske 🙂

Någon form av prästkragar med schysst inramning.

Violer fanns det som sagt gott om…

Och såna här, vad de nu kan tänkas heta…

När huden kändes så där lagom varm begav vi oss hemåt igen.

Väl hemma vid bryggan så hoppade jag i plurret för ett snabbt dopp. För vem kan låta bli när det ser ut så här??

Skärtorsdag

..(\(\..♥../)/)
..( ‘.’)….(‘.’ )
o(_”)”).(“(“_)o
”˜˜”*°•. ˜”*°••°

Hejsan!

Som vanligt är det svårt att vara på ön utan att ta bilder på det blöta, stora och blå… Idag är inget undantag!

Här nere är det meningen att jag och Per ska bygga vår brygga tillsammans med två andra grannar. Undrar om det någonsin kommer att hända…

Vid strandkanten hittade jag den här solgula skapelsen. Hästhov. Tussilago. Ogräs. Vårglädje. Beroende på hur man ser det.

Det här är livet på en pinne. Eller på en strand.

Här är anledningen till min allergi just nu.

Pippifågel.

Vårt fritidshus är döpt efter den här vita blomman.

Dagen till ära hade jag två kameror på mig när jag var ute och gick. Här är det den lilla röda som får jobba medan den stora svarta hänger och vilar runt halsen.

Jag sitter på bryggan och myser. Utsikten gör det lätt att hitta lugnet.

Badbryggan. Dock utan badstege just nu.

Båthamnen helt utan båtar. Än så länge.

Här kan man se (inzoomat till max) att grynnan som var i vägen för islossningen fortfarande har en stor hög av is på sig. Vårt alldeles egna isberg 🙂

Vår grannes hus är döpt efter den här lilla blå. På sant. Vårt hus heter Vitsippan och deras Blåsippan. Team Boro som byggde husen gillade nog vårblommor.

Angöringsmockapär.

Sent på eftermiddagen fick jag sällskap av Per, Marcus och Emma. Per satte ganska direkt igång och städade altanen. Ungarna satte på tv’n. Jag fick ett sms….

Så jag gick till bryggan för att bada. Lotta och jag brukar bada första maj, men av någon outgrundlig anledning var hon sugen på premiärdoppet redan idag. Självklart ställde jag upp. Här är jag obadad men redo.

Eftersom det inte fanns någon badbrygga så badade vi inne vid stranden. Här är jag ute och simmar.

Det visade sig vara sex grader i vattnet. Lite kallare än förra året.

Nybadad och ren. Är det skärtorsdagen så är det! Det heter ju “skär”torsdagen just pga. tvättning. Jag gissar att ni har full koll på att Jesus tvättade alla lärjungarnas fötter just idag. “Skär” och “tvagning” hör tydligen ihop….Visst ni inte detta, så vet ni nu.

Här sitter jag och slappnar av efter badet medans mina medbadare värmer sig i bastun. Enligt mig är det fusk att basta så jag vägrar! (Dessutom gillar jag inte att basta. Det är för varmt)

Kvällsbadsvy.

Nöjd och glad gick jag hem på stigen.

Väl hemma har jag nu hoppat in i mysdressen. Per lagar god middag och det finns löfte om en härlig skärtorsdagskväll. Ha en skön kväll så ses vi imorgon!! KRAM

..(\(\..♥../)/)
..( ‘.’)….(‘.’ )
o(_”)”).(“(“_)o
”˜˜”*°•. ˜”*°••°