MIAS BLOGG

Att ta bilder på min dotter är inte alltid lätt!
Jag tror att hon gör vad hon kan för att inte se ut som sig själv…

Hallå!
För er som inte känner för att titta på en hel radda med bilder så kan det räcka med några korta ord. Jag har ju semester och då händer det inte så där vansinnigt mycket att skriva om. Egentligen…..men jag gör ju det ändå! 🙂

För er andra, som t.ex. sitter i Norrland, eller gillar att se min dag i bildform, så finns det alternativet självklart också!!

Nu kör vi!

Min dag i några få ord:
– Morgonpromenad (som vanligt kan jag nästan skriva nu)
– Frukost (godaste målet på dagen)
– Dusch (man måste vara ren och hel)
– Sällskapsspel (Alfapet – gissa vem som vann??)
– Ettårskalas (Maja fyller 1 år i veckan som kommer!)
– Strandrosé (jag fick dela flaskan med många killar)
– Syskonkärlek (många syskon på ön idag)
– Avslappning (relalalaxa)
– Shrek – Nu och för alltid (Blidö Bio fick sig ett besök)

Min dag i bild:
Frida hjälper Maja att öppna presenter. 

Henrik tar över födelsedagsbarnet till sitt knä

Min lillasyster Catrin med man och förstfödda dotter var självklart på besök.

Det var även denna bitande (?) kompis

Mina småsystrar Anna och Susanna likaså

Kalasets huvudperson till bords

När kalasfolket samlades sken solen från en kanske inte klar himmel, men oj vad varmt det var!!

Lilla Noah kanske är törstig?

Ettårstårta

Tårtätning

Majas storebror busar

Emma – min kära dotter (Hon kan vara busig hon med om hon vill, jag har nog tjugo bilder från det här tillfället där hon gör den ena fula minen efter den andra….Jag kanske skulle ha ett inlägg bara med dem?)

Mitt yngsta syskon busar med mitt yngsta barn

Söta Små Småkillar

Bästa sättet att svalka av sig är att gå och bada. De som inte badar blir ”Bryggsittare”

Bada eller inte Bada, det är frågan.

Sjöjungfrun Ida

Anton med sin ömma moder

En hel familj på piren

Det här är jag!

Alla mina syskon har samma färg på sina bilar, varför??

Blidö Bio – Charmigaste bion i landet? Här visas filmen från en rulle och man måste gå ut en stund mitt i filmen när rullen ska bytas. Sött va?

Ikväll visades Shrek – Nu och för alltid. Ingen höjdarfilm, tyvärr.

Nu är det kväll och jag ska gå in till pappa och Kina och dricka lite vin och umgås.

Godkväll!

Hallå och Hej!!

Även denna morgon gick jag ut och promenerade så fort jag hade vaknat. En halvmil blev det även idag och nu börjar min kropp klaga. Det är som om den säger ”vadå? Tänker du gå så här varenda dag?”. Jag har känningar i ”gångjärnen” och har fått en blåsa under ringtån. Galet ju! Jag är inte ute och kutar, jag är ute och går. Så snabbt jag bara kan förvisso, men ändå! Jag har i alla fall gått varje dag sen jag kom hit ut till ön och jag tänker fortsätta med det. Till slut kanske jag vinner över den där klagande rösten från min kropp. Vem vet! Det kan bli så!

Efter att frukosten var uppäten följde vi med pappa ner till deras pumphus. Det fylldes på med lite salt här och lite ”järnupplösningsmedel” där. Det byttes lite filter hit och sköljdes lite rent dit. Det kändes inte som om det var min grej riktigt, så jag gick en sväng ner till närmaste vattenkant och tog en bild eller två.

Väl hemma igen följde pappa med oss hem till vårt båtskjul och tog bort det knytnävsstora getingbo som Per hittade igår när han höll på med vedskjulet. Jag kände hur jag blev en mycket stolt dotter när jag på säkert avstånd bevittnade hur min pappa klev fram och bara tog tag i getingboet och slängde ner det i en påse. Klart! Inga stick, inget tjafs. Jaha, det är så man gör alltså….

I övrigt har dagen lunkat fram i sakta mak. Ett inre smålugn har börjat leta sig fram. Jag är inte riktigt toglugn ännu men det kanske kommer. Idag har vi inte utfört några storverk direkt. Per har jobbat med att förbereda kvällens middag, Emma har spelat spel på PS3’an och jag har pratat lite med en granndotter. Dessutom har jag och Emma varit till ICA Blidö och stödhandlat lite. Det var GALET med folk där. Jag kan inte minnas när det var så mycket folk där…På vägen hem så stannade vi till vid Blidö IP. Där var det stort pådrag. Det var visst ”Blidödagen”. Här hördes många barnskratt! Emma tyckte att jag var pinsam som stannade där. Jag gör alltså mitt jobb som mamma riktigt bra!  🙂
 

 

På eftermiddagen tog jag faktiskt en liten tupplur ovanpå sängen. Det var superskönt. Det var länge sen jag gjorde det!! Middagen åts sedan hemma hos pappa och Kina, även om Per stod för den största delen av middagen. Lagom tills vi hade ätit upp middagen såg jag den här bilen komma åkande:

Så nu har vi god glass i frysen igen!

En annan grej vi har ”igen” är tyvärr getingar. Vi har hittat ytterligare ett bo.
Pappa tar nog bort det imorgon…..om vi är snälla!!

TJINGELING!

Nu måste jag ringa dagens nyaste facebookmedlem!

Så här på fredagskvällen gick vi ner till bryggan med kameran och några glas vin. Det gjorde inte ont att se den här himlen.

Det här gjorde dock mer ont! TIO grader….

Vår båt Gurgela har en fin inramning…

I min nya kamera hittade jag en fisk-applikation  🙂 Snygg tjej, va??

Jag ser i alla fall lite mer normal ut i ”normal-läget”  🙂

Bryggvin funkar!

GODDAGENS!!

Idag har det varit en sån där dag när absolut ingenting händer. En slappardag helt enkelt!
Självklart finns det ändå saker jag kan berätta om…..låt mig se!

För fjärde dagen på raken chockade jag min stackars lekamen med att gå en halvmil före frukost. Den här gången kunde jag inte låta bli att ta med mig en plastpåse. Jag plockade sedan upp allt skräp som jag under de tre tidigare mornarna retat mig på. Varför kastar man skräp ute i naturen i skärgården? Vill de ha stryk? Det tog mig alltså tre dagar sen var jag bara tvungen att ”städa” under morgonpromenaden. När jag hade kommit ungefär halva sträckan var påsen redan full. Är inte det lite sorgligt? Jag antar att jag får göra samma sak imorgon. Leka mamma för några okända puckon. Trist.

Direkt efter frukost sa Marcus ”Hejdå” och tog bussen in till stan. (Han ska träffa polarna och kanske lana lite innan han kommer ut till ön igen) Han ringde efter en stund och berättade den ganska ovanliga företeelsen att bussen hade missat färjan. Det vet jag inte om jag varit med om förut faktiskt. Färjan brukar vänta in bussen om den är sen. Jaja, nu blev alltså hela bussturen försenad med en dryg kvart. Marcus kom tryggt hem ändå eftersom bussarna från Norrtälje (som han alltså skulle byta till) går väldigt ofta.

Eftersom det var en lite småmulen dag fick Per för sig att göra nytta i och med att riva vedskjulet. Jag hann inte med att fota en ”före-bild” men här är verkligen en ”under-tiden-bild”.

Fd. vedskjulstak.

Veden fick bo ståndsmässigt i båtskjulet utifall det skulle börja regna eller som Per sa:
 – Nu behöver inte det nya skjulet vara klart förrän till hösten när båten ska in här.

Jag vet inte om jag håller med.

Emma har suttit många timmar framför tv’n idag.
Hon satte på PS3’an och slog nya rekord och öppnade nya banor på Little Big Planet.

Hon fick mig att fastna en stund framför dumburken också, när vi såg den här klassikern.

I övrigt har jag pratat i telefonen, missat att Emma har namnsdag och blivit påmind när min mamma ringde för att gratulera (pinsamt!!), ätit god mat och mest bara varit. Jag har i och för sig dammsugit och städat toaletten men det har gått riktigt superlångsamt. Det är semester när man kan slappa en hel dag! Kanske morgondagen kan bli lika bra?? Nu ska jag i alla fall fortsätta slappandet. Per och Emma har lagat middag till mig och Kina och det ser gott ut!!

AJÖKENS!!

Idag har jag varit i Norrtälje och gjort handlarna riktigt glada. På vägen hem till ön var bilen full av påsar. I dem låg två par joggingskor, ett par vandrarkängor, ett regnställ, en hikingryggsäck, två par treckingstrumpor, fyra födelsedagspresenter, ett gäng vinflaskor och några öl. Norrtälje kanske inte är en stor stad, men allt man behöver finns där!

Det här är Norrtälje. Den stora staden för oss som bor på öarna.

Jag började även denna morgon med en promenad. Idag gick det fortare eftersom jag lät kameran få vila lite mellan gångerna 🙂 En halvmil kan man gå precis hur långsamt eller snabbt som helst. Idag tog det femtiofem minuter. Idag får ni bara några få bilder från hur det såg ut när jag traskade fram…

I källviken har man balar på ängen…

…och hästarna står kvar i sin hage.

Mellan Blidö IP och Skyttebanan blev jag omsprungen av joggarna Per och Emma.
Jag tror att jag känner igen de där rumporna…..hmm.

När vi kom hem från vår halvmil, som vi har planer på att göra till ”den dagliga”, så tog det inte lång stund förrän Henrik sågs uppe på Pappas tak. Det är dags att byta ut den fyrtioåriga plåten till något nyare.

Igår såg huset ut så här:

På morgonen såg det ut så här när Henrik tagit bort alla häng- och stuprännor och börjat slita bort plåten.

När vi gick förbi honom på väg mot bryggan såg det ut så här:

Vi åkte till en av våra favoritöar som ligger väldigt nära där vi bor. Det tar nog inte ens fem minuter från bryggan till ön. Tyvärr visade det sig att vi var lite för långsamma. Några andra båtar hade hittat idyllen innan vi hann fram…

Det gjorde inte så mycket för vi tog oss till en annan del av ön…

…som inte var helt fel den heller 🙂
Det verkar som om det varit folk här förut som tyckt detsamma.

Jag gillar den här kobben.

Vad tycker du?

Mitt på ”vår” del av klippan, är ön inte mer än femton meter bred. Vi gick över till den södra sidan och badade. Vi känner väl till den här viken eftersom vi alltid brukade åka till den här sidan när barnen var små. Här bottnar de så bra och så är det sandbotten. Det är ju inte heller fel!

När vi gick tillbaks till andra sidan lade Marcus sig på rygg och jag såg ett ”photo opportunity”

De tillfällena kommer i och för sig lite då och då. T.ex. när den här lilla saken satte sig på min extra-bikini.

När våra bleka ”början-på-semestern-kroppar” inte tålde mer sol sa vi adjö till den södra sidan…

och den norra sidan, och åkte hem!

När vi kom hem hade det hänt grejjer på taket!

Det verkade gå undan för när vi kikade nästa gång höll de på att lägga papp på södersidan.

Nu ska vi gå över till pappa och Kina för att äta en gemensam middag. Alexander kom och hämtade oss vilket påminde mig om att jag självklart måste lägga ut några bilder på ”de små”!

Idag är en bra dag!!

Hallå!!

I morse vaknade jag 04:45. Jag försökte verkligen somna om, jag lovar!! 05:30 gav jag dock upp, slutade snurra runt i sängen och lät Jetlag-eländet vinna över John Blund.

Jag gick ner till bryggan, njöt av stunden och badade. När jag badat klart i det faktiskt riktigt kalla vattnet (15 grader…varför???) satte jag mig i en brassestol och läste några tidningar. Det var hur mysigt som helst att sitta där helt ensam och veta att ingen annan var vaken. Det gjorde inte ont alls. Det är bara på kvällen som jag ångrar att jag var upp så tidigt för nu är jag supertrött!! Just då var jag dock supernöjd.

(Klicka på bilderna om ni vill se dem i större format.)

Alla mår väl bra av det här?

Halv åtta gick Per upp ur sängen och dessutom väckte han Emma. Tillsammans gick vi ut på promenad. De ville springa på lite fortare än mitt knä orkade med, så jag såg dem sprinta iväg och fortsatte gå i lagom Mia-takt.

Jag fortsatte min promenad och njöt faktiskt hela vägen. I en timme och tio minuter var jag ute. Jag tror jag måste upprepa det här. Jag såg ju hur mycket saker som helst. Här är ett axplock..
   

    

  

Man vet att man är på landet när man ser det här bara hundra meter från sitt hus:

Jag har inte riktigt hittat semesterkänslan ännu. Japanresan kändes inte som ledighet riktigt och idag var första dagen jag verkligen bara ”var”. Det blev inte bättre av att jag var tvungen att jobba i en kvart eller nåt idag men jag jobbar på att få in lunket. Imorgon tänkte jag bege mig ut på havet. Det brukar hjälpa att få in den rätta känslan. Håll tummarna att vinden håller sig lugn!!

Kram och Godnatt på er!/ SommarMia

Tjena kompis!!

Halv sex vaknade jag av att Per bökade omkring i sängen. Han kunde nog inte riktigt sova eftersom klockan i hans huvud inte stämde med klockan på hans nattduksbord. Jag vet inte om jag vaknade av min inombordsklocka eller om jag vaknade av Per, men kvart i sex gick jag upp och fortsatte med tvätten från igår. Det är en hel del tvätt som ska tvättas när ingen sysslat med det på en vecka…

Per drog iväg för att besiktiga min bil som haft körförbud i nittion dagar. Vi missade ju den förra tiden vi hade på Bilprovningen. Klantigt men sant! Woody fick dessvärre ”underkänt” då belysningen över registreringsskylten inte fungerade. Suck!! Per kollade alla lampor för några veckor sen och då funkade den minsann. Jaja, nu har vi köpt en ny lampa och ingen ny besiktning behövs. Tur det!

Hela förmiddagen sysslade vi väl inte med något annat än tvätt, städning, packning och sånt trist. Vi ville ju ta oss ut till landet!!! Per går på semester idag och hela familjen är tillsammans för första gången den här sommarsemestern. Vi längtade oss tokiga efter Östersjöns blåa, klara vatten och kunde inte skynda oss nog!

Murklan kommer dock inte att sitta ensam kvar på gatan. Det finns stackars grannar som åkt på att ta hand om huset, eftersom de jobbar, och både vi och ungarna har saker då och då som vi måste göra i stan. Jag har t.ex. glömt bort att vidarebefordra posten. Varför gjorde jag det? Det brukar jag alltid minnas. Skumt! Larm har vi också och vad finns egentligen att stjäla när man packat ner alla datorer och sånt? Hör ni det tjuvar?? Ingen idé att försöka sig på att bryta sig in, det finns folk i huset som kommer och tar er då!!

Till slut var vi i alla fall klara och tog oss ut till ön. Ena bilen fick stanna vid Flygfyren och handla mat och den andra (den jag satt i=turbilen) kunde åka raka vägen ut till ön och börja andas!!

Jag har insett att jag kört väldigt långa blogginlägg sista tiden. Därför tänkte jag köra en riktigt kort idag. Det sket sig. Så jag har en lösning. Jag tänkte att om jag kör miniatyrbilder…då blir den ju kort!! Så nu måste ni alltså klicka på de bilder ni vill se och sen stänga ner dem igen så kommer ni tillbaks till bloggen. Då blir inlägget mycket kortare….fniss!

Ha det gott allihopa! Idag känns det som att min semester börjar på riktigt.
Jag sitter på min kobbe och jag njuter!

kram MIA

Om man ska vara på landet i sjukt många dagar måste man ha två bilar!

Om man inte vill bli fotograferad så gör man söta miner!

Gnäller morsan så måste man klippa gräset!

Övningskörning på G!

Färjan mellan Furusund och Yxlan och jag njuter!

Färjan mellan Yxlan och Blidö och jag närmar mig….

ULF….jag längtar efter Tesan. Hon har också en ULF…

Vitsippan!!

Efter fyra minuter på ön gick jag till vattnet

Vem kan låta bli?

Mackan hoppar i vattnet…

…men jag måste fotografera lite lite till…

…men som ni kan se, så badade jag ordentligt sen!

Uppe på land sov Maja, min guddotter!

Hos Pappa och Kina fick vi fika!

Alexander och min goa lillebror!

Maja Piraya och min härliga far!

Det gröna plåttaket hos pappa ska bli ett svart tegeltak.

Jag har blivit med hasselnötter. Gratulera mig gärna om ni vill!

Däremot lider min rabarber av vatt
enbrist (jo, den fick vatten av mig)

Att blogga på Blidö är inte så jobbigt….

Time to go home!

Efter en lång vecka i Japan, på tre olika orter i landet, med många intryck och upplevelser i bagaget, var det alltså dags att ge sig av hem mot Sverige. Jag längtade. Jag kände mig lite konstig som gjorde det, men tänkte att det är väl bara att stå för känslan och vara så hemkär som jag är. Det betyder ju inte att jag inte haft en fantasisk vecka, eller hur?

Vi gick upp klockan sex. Jag packade ihop det sista, slängde i mig en macka och lite juice som vi handlat kvällen innan. Sen följde ju det vanliga; kolla att man inte glömt något på rummet och att checka ut.

Vi glömde Pers solglasögon i Kyoto och vi glömde två paraplyer i Osaka, vad glömde vi i Tokyo?

Utcheckade och klara!

Resan till flygplatsen gjorde vi faktiskt inte via tunnelbana eller tåg, som varit ett av våra standardfärdmedel den här veckan, utan vi åkte buss. Direkt från hotellet till Narita flygplats.

På flygplatsen togs den sedvanliga ölen.
Tiden på dygnet tänkte vi inte så mycket på…

Här står vårt flygplan och väntar på oss!

Vi hade turen att få uppgradera till Business Class även denna gång och jag blev mycket glad och tacksam.

Bara tanken på att inte kunna ligga och sova var hemsk. Jag insåg att jag nu är förstörd och bortskämd. Hur ska jag någonsin kunna åka utan allt det som Business innebär? Snabbare incheckning, godare mat, filmer, spel, godis, champagne, täcken, kuddar och all annan service man kan tänka sig…snabbare ombordstigning, snabbare avstigning… Ja, ni hör ju!! Jag är pajjad!

Champagne-skål är en bra grej med att uppgradera…

Bloody Mary och tilltugg, samt förrätt är också helt okej 🙂

Chrille och Carina ser inte heller ut att lida.

På väg hem!

Smarrig mat!

Man behöver verkligen inte gå hungrig!

Precis som oftast när jag flyger så vill/kan jag inte sova bort allt det roliga. När de andra sov och vilade om vartannat så såg jag på film. Jag såg Valentine’s Day, The Ghost Writer, en bit på Ice Age II (innan jag tröttnade för att jag sett den för ofta), The Wimpy Kid och så tre olika sitcoms.

Jag kunde ju ligga skönt medan jag kikade på filmerna. Helt suveränt.

Behaglig resa…

…även för mig.

Till film hör snacks, eller hur?

Ett glas vin kan man ju få också om man blir sugen  🙂

När vi kom till Köpenhamn var det egentligen bara att ta sig till nästa gate och åka vidare. Vi hade inte mycket tid över här. Vi hann förstås gå på dass och ringa ungarna. Ja, ungarna ja! OJ, vad vi längtade efter dem nu!

När vi kom så här långt, med flyg nummer två för dagen, då var man bra sugen på att få komma hem till Sollentuna! På bilden ser man nämligen Öresundsbron och fullt av vindkraftverk. Sverige är i sikte!

Ser ni Öresundsbron?

Vet ni känslan när man varit på resande fot i TJUGO timmar och man är äckligt kallsvettig och trött så man knappt kan stå, världen gungar eftersom du är så trött och så får bagaget för sig att ta FEMTIO minuter på sig att komma???

Hur som helst så är det ingen bra känsla!!!

En bra känsla är det däremot när man ser det här och har kommit HEM!!

Ingen av ungarna var hemma (schysst mottagningskommitté eller hur?) så vi packade upp våra kläder och prylar och jag satte igång tvättmaskinen. När Emma kom hem hade vi kramkalas och sen stupade jag i säng, klockan halv tio på kvällen (som för mitt huvud var halv fem på morgonen). Marcus? Han såg jag inte förrän jag gick på toaletten vid halv två mitt i natten. Han sov. Jag lär få krama honom på morgonen…

VI ÄR HEMMA!!!

…och för att upprepa det som jag nyss läste i en annan blogg, ord som är visa trots klyschan…

BORTA BRA, HEMMA BÄST!!