Inga framsteg

Idag skulle en av de kollegor som jag reste med till Indien få besked på vad det är för skoj som bor i våra magar, men tyvärr kom aldrig något sådant besked.

Jag är så svag och nere nu av både magproblemen och covidsymptomen, så jag ringde min vårdcentral utan att ha fått besked om vad andra har i sin mage.

Sköterskan jag pratade med var mer än förvånad och lite besvärad när hon hörde om mina symptom. Hon visste inte alls hur hon skulle lösa mitt dilemma med att behöva sjukvård, men samtidigt vara smittad med covid och alltså inte vara välkommen på vårdcentralen, så hon bad helt enkelt läkaren att ringa upp mig i stället.

Jag har väntat på det samtalet sen klockan tio i morse, men inget sånt samtal har kommit. Jag får helt enkelt ringa igen i morgon. Tjoho!

PS. Glädje-Tjoho’et ovan är ironiskt. Det finns inget glatt eller härligt med detta. Fy fasen vad trist det är nu… DS