Malin gav bort sticklingar!

Per fick med kort varsel en ”dejt” med våra gamla kollegor (från åttiotalet) att ses inne på Södermalm, så jag blev ensam för en kväll.

Jag förtidsröstade och letade efter nya, fina och bekväma byxor (hittade inga) och åkte sen ut till Viby i norra Sollentuna och hämtade finfina sticklingar av min vän Malins palettblad.

Malin har nio olika sorter, men jag ville inte ta i för mycket utan valde ut två som jag tyckte var trevliga.

Den ena är helt galen med trasiga/flikiga blad och med mycket färg….Tyvärr vet vi inte vad den heter, men den är väldigt fin!

Den andra är väldigt enhetlig i färgen och mycket mer ordnad. Jag vet inte vad den heter heller…

Nu ska vi se om jag klarar av att få dem att växa!

Mina hoods i Solna

Vi har försökt att känna oss som hemma i stora staden. Det har inte alltid varit lätt efter nästan två och ett halvt år ute på en ö, men när man tar sig några hundra meter från sin betongbostad så ser man att det är härligt i staden.

Även om det ibland står en väldig stor och läskig svan i vägen så man måste ta en omväg 😉

Fint är det ändå där hemma i Solna.

Söndag förra veckan…

Dagen efter en tuff kräftskiva krävs det ju pizza, så Per hade förberett fina degar!

Per eldade igång utepizzagrillugnen (eller vad det heter) och satte igång skapandet och sen åt vi sex olika pizzor.

Samtidigt som vi njöt av goda hemgjorda italienska godsaker kunde vi på tv se hur Sofie gjorde stordåd uppe i Umeå där hon dömde en match på allra bästa sätt.

Emmas kräftskiva på ön

Hej på er!

Det var ett tag sen jag skrev något här. Jag har inte fått till det…

Idag har jag dock fått lusten tillbaka så jag vill berätta att i fredags var det inte jättebra väder, men det var bra nog. Bra nog för att gå ner till bryggan direkt när jobbdagen var över och sätta oss och njuta!

Bra nog för att fråga om våra grannar ville dricka en Apperol spritz med oss och bara prata igenom senaste tiden.

På lördagen var det inte mycket soligare, men det var inte regn, så vi drog ut med båten för att träffa våra vänner vi, av många sorgliga anledningar, inte kunnat träffa på hela sommarsäsongen.

På vägen norrut såg vi några segel vi kände igen. Vi tog oss utanför vår förutsedda rutt och åkte närmre. Vad vi möttes av var seglen på Helmi, båten som Per försöker bli matros på.

Först vinkade de ombord lite lojt till oss….men sen såg de vilka vi var och vinkningarna blev gladare. Vi vinkade tillbaka, tog en bild och sen vände vi tillbaka till vår förutbestämda rutt.

Under en timme på svaj i en sandvik fick vi träffa våra vänner och vi njöt!

När vi fått den tid vi kunde stjäla med dem vinkade vi adjö till dem där deras båt, Baloo, låg för ankare och åkte söderut igen.

Hemma vid Vitsippan möttes vi av att Emma var i full gång med att fixa den kräftskiva jag var tveksam till att orka fixa, så hon hade tagit över ansvaret för.

Vi bjöds dessutom på hemgjorda mojitos

Hon fixade supermys!

Med svenska kräftor och räkor av olika sorter!

Fin dukning var det också!

m

Emma hade bakat en fantastik (visade det sig senare) kantarell- och västerbottenpaj!

Emma fixade verkligen en fantastisk kräftskiva!

Den uppmärksamme märker nog att Sofie inte är med på bilderna. Det beror på att hon flög upp till norrland för att döma en allsvensk fotbollsmatch. (Ja, vi är stolta)

Marcus hade bakat surdegsbröd till kvällen. Han hade även gjort hemgjord snaps med två smaker.

Pappa och Kina var inte hemma under dagen, men när de kom hem sent på kvällen så ropade vi över dem och bad dem hjälpa oss göra slut på kräftor och paj. De ställde upp!

Våra ”pynt” gjorde nytta när det mörknade eftersom de faktiskt hade riktig belysning innanför pappret. Vi fick en mysig stämning under markisen med bra ljus.

Marcus och Sofies hund, Elsa, verkade gilla att vi höll oss utomhus långt efter att den somriga dagsvärmen gått över till lite svalare temperatur. Så blir det nog när man har massa päls!