Nämen, HEJ!!

Jag gick ut för att promenera lite och blev helt chockad när jag kom utanför dörren.

Det som var så förvånande var att SOLEN var där och sa hej!

Jag gick ut i parken på andra sidan gatan och kom efter cirka hundrafemtiometer till den lilla pölen uppe vid kyrkan. I vattenspegeln såg jag den blå himlen och jag blev glad.

Vid den bortre delen av dammen/sjön/pölen (vad heter en sjö som är 100 meter lång?) växer ett fint träd som jag försökte fånga på bild.

Jag gick och njöt av solen och av skuggorna som bildas när det är vackert väder. Åh, vilken härlig dag!!!

Det här inlägget postades i Mias dag. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Informera mig om kommentarsuppdateringar för detta inlägg. Du kan också prenumerera utan att kommentera.