Nagpur, måndag 5/2

Igår bjöd jag på utsikten från Jeanettes rum. Idag tänkte jag visa min sida…

Jag ser också en pool!Visst är den fin….?!

När jag zoomade in lite mer så såg jag detta.

Antagligen håller de på att bygga ett nytt hotell. Det ser så ut.

De bygger nåt längre bort också

När jag skulle gå till frukosten hittade jag det här hängandes på min dörr. Tyvärr finns ingen tid till att läsa tidningen, men det var ju en fin gest.

Line är en lurig chef. Hon har utmanat mig och Jeanette att varje morgon äta något som vi inte skulle ätit hemma. Idag åt jag och Jeanette någon form av ris med massa kryddor i. Line fnös lite åt oss fegisar och tog någon friterad ”bulle” som visade sig vara stenhård och när vi frågade hur den smakade, så gick hon in i sig själv och ut kom absolut inget svar. Vi är alltså osäkra på om det var så gott att hon tappade talet, eller om det var precis tvärtom. Jag tror att vi väntar med den grejen till senare i veckan…

Vid halv elva lokal tid kom två stora bilar och hämtade upp oss från hotellet. I den första åkte Kantinka, Martin, Duncan och Janna från Holland. De har varit här länge redan och fick åka raka vägen till ”Gate 4” hos vår underleverantör, medan vi andra ”färskingar” var tvungna att åka till ”Gate 1” för att skriva in oss, få våra passerkort och få våra datorer kontrollerade. I morgon får vi också åka med de andra till ”Gate 4”.

Jag såg en skylt på väg till kontoret som jag bara måste dela med er. Jag tänker att det är en jäkla bra approach att få folk att vila lite vid sidan av vägen om de är trötta…

Efter stort säkerhetspådrag med metalldetektorbågar, skanning av väskor – inte en gång – utan tre, så kom vi till slut in på området där vi skulle jobba. Som vi hade befarat tog det en hel evighet innan vi fick tillgång till internet. Jag fick tillgång precis vid lunch, vilket på Indisk tid är halv tre. Det var en skön känsla att äntligen ha tillgång till ”verkligheten”.

Då och då kom en man i vit skjorta och frågade om vi ville ha något. Jeanette bad om kaffe med mjölk, jag bad om Coca-Cola light. Det fungerade faktiskt fint för mig (tills burkarna tog slut), men Jeanette fick alltid cappucino, trots att hon gång på gång förklarade att hon ville ha helt vanligt svart kaffe, och sen en liten slatt mjölk i det. Vi ska försöka igen imorgon att få det rätt för henne. Vi får se om vi lyckas 😊

Jag har inte kunnat ta så himla många bilder idag. Jag ska se om jag kan lura till mig några bilder imorgon. Här är i alla fall en bild på Jeanette i det konferensrum som vi har som vår “bas”. Vi är inte där så mycket utan är mest på “golvet”.

Resten av dagen gick i ett huj. Vi bad om att få åka senare tillbaka till hotellet än vad som först var bestämt. När vi kom ut till bilen, ville chaffören dock inte åka. Han väntade på några andra. Vi visste dock inte vilka, så vi fick sitta och vänta. Gång på gång gick vi och tjatade på att få veta vilka vi väntade på, men det är svårt med kommunikation här. Dessutom har vi svenskar en helt annan tidsuppfattning och inställning till tidspassning än vad man har här nere. Så de förstod nog inte riktigt att vi inte ville stå och vänta. Antingen jobbar man, eller så sover man.

Till slut fick vi dock åka till hotellet. Vi funderade på att äta middag, men hur kul är det efter midnatt? Vi bestämde dock till slut att sätta oss inne hos Jeanette för att beställa upp lite lätt mat från roomservice. Jeanette åt risotto och jag åt Fish and Chips.

En snabb dag, som redan är inne på nästa dag. Vi hörs imorgon!