Det är 40 år sedan Elvis dog. Tänk att vara 42 år när man slutar andas, men fortfarande leva i allas minnen 40 år senare. Vilket liv. Vilket intryck. Vilken röst! Jag lyssnade på Elvis mer än jag ville när jag var liten. Min mamma spelade honom hela tiden. Nu är det jag som spelar… Idag skulle Elvis fyllt 83 år.
Fia, min gamla klasskamrat från öarna, är först ut att i år fylla 50 år. Hon delar dag med Elvis och är precis lika cool! GRATTIS!!
Vi var mest inomhus äen den här dagen. Vi samlar kraft och repar oss på nåt sätt. Vi tog dock en gemensam långpromenad på morgonen för att få igång min rygg/kropp. Vi har mycket att lära oss om omgivningarna. Idag hittade vi oväntat en Milles-staty tvåhundra meter från lägenheten. På eftermiddagen gick jag ut igen och då hittade jag barn beredda med varsin påse med läsk och godis på väg till bio. Det är verkligen kul att ha biografen precis runt hörnet!
Per är lite småsjuk idag och jag har ju min rygg att ta hand om så idag har vi varit inne hela dagen och kollat på filmer och serier. Per tog dock en break från vilandet och lagade en härlig middag och jag tog en paus från slappandet när jag gick ut på en promenad för att röra på ryggen/höften. Det är allt. En riktig slapp dag!
Efter en vecka som mestadels tillbringats på en kontorsstol (dessutom med sjukt värkande rygg) så var det ljuvligt att få komma hem före åtta på kvällen och mötas av en glad härlig make (även om flera av mina kollegor varit fantastiska och bjudit på bra sällskap under veckan) med hemlagad mat!
Så gott med riktig mat!!!
Jag gillar verkligen att komma hem hit till lägenheten! Oavsett hur sent på kvällen det är!
Jag är ju mitt i ett årsbokslut och hinner inte med så där väldigt mycket annat. Min stackars kropp värkte dock så mycket idag att jag gick ut på en promenad på eftermiddagen. När musklerna får röra på sig mår de sååå mycket bättre än när de är stilla.
Idag fick jag använda hela min viljekraft för att orka ta mig genom timmarna till klockan slog tolv. Ryggen och höften värkte konstant. Hos kiropraktorn (kl 12) konstaterades att höften var sned, ena benet var därför kortare än det brukar, musklerna hade knutar och var spända som fiolsträngar. Inget oväntat. Det är så jag blir då och då.
Efter lite bank och knak, tryck, knäppsr med sktivatorer, laserbehandling och kräm var jag rörligare i kroppen igen. 🙂 Jag fick rörelseövningar att göra hemma varje morgon och kväll och en återbesökstid till nästa vecka. Sen gick jag gå hem med ännu mer värk. Det blir ju så efter att man rättat till allt snett….
Nu behöver jag göra mina kvällsövningar, smörja in mig med Voltaren, ta en Ipren och gå till sängs. Jag sov inte många timmar i natt, och hoppas därför på den här natten! Håll tummarna!
Vi firade nyår med Erica och Robert och allt var sådär perfekt som man vill att det ska vara. Dukningen, blommorna, maten, drycken och SÄLLSKAPET – allt var såå bra!
Per överträffade verkligen sig själv och trollade fram den ena rätten efter den andra. Han började med att bjuda på rågskålar med renröra och crustader med löjrom vid soffan, sen fick vi gå till bords och så kom en asiatisk råbiff med chilimajonnäs in på bordet, efter det blev det jordärtkockssoppa med parmaflarn, som följdes av gorgonzolaspäckad oxfilé med sparris och bakad potatis och som avslutning ställde han fram en trifle på äpple med smulkrisp och vaniljglass!! Det var helt ljuvligt! Drycken till varje rätt stod gästerna för och vi fick verkligen njuta av härliga droppar!!
Råbiffen:
Vilket nyår!! Tack Erica, Robert och Per!