Slut på en era

Folk antyder att jag sitter för mycket med min telefon och säger att det var bättre förr. Jag vet inte det jag…. jag gillade mina telefoner redan på 80-talet när jag satt där ute på kobben miltals från civilisationen och bara hade telefonen som länk till världen.

Jag pratade så mycket i telefon att mina föräldrar gav mig ett eget personligt telefonnummer där jag fick betala räkningen själv. De hade helt enkelt inte råd att betala för mitt snack. Dessutom ville de väl kunna få några samtal själva antar jag. Det måste ju ha varit upptaget hos oss för jämnan innan jag fick eget nummer…

Nu är det med vemod som jag skriver att jag inte längre kommer ha någon fast telefon. I januari stänger vi ner numret och drar ur sladden. Vi har haft kvar den av sentimentala skäl, men nu har abonnemanget avslutats.

Så ni två (Mamma och Kina) som faktiskt fortfarande ringer oss på hemtelefonen: Nu får ni slå numren till våra smarta telefoner istället!

4 reaktioner till “Slut på en era”

  1. Visst är det lite sorgligt att de fasta telefonerna försvinner en efter en… Vi har fortfarande vår kvar. Ser det som en försäkringskostnad, så att man vet att man alltid kan ringa, med tanke på hur kass mobiltäckningen är där vi bor, så vi har kvar den fasta in i det sista.

    1. Vi har bara haft en enda fast telefon de sista åren, och Per har länge tyckt att det varit en för mycket 🙂

  2. Har faktiskt tänkt göra detsamma men har inte fattat mod riktigt ännu kanske blir järvare 2017 vi får se kram o god jul

    1. Hos oss var det en onödig kostnad eftersom vi aldrig ringer på den. Vi får se hur du gör 🙂

      God Jul!

Kommentarer inaktiverade.