I morse vaknade jag, Marcus och Sofie till ett vinterlandskap där det föll stora härliga snöflingor. Jag som ändå inte mått så bra sista veckan började direkt fundera på att stanna hemma och jobba från hemmakontoret. Detta för att slippa ge mig ut i, vad jag bara kunde anta var ett trafikkaos. Sofie hade samma tanke! Marcus däremot var tvungen att ta sig in till sitt jobb inne i stan och traskade/pulsade iväg till bussen.
Det tog dock inte många minuter innan han ringde och sa att bussen åkt i diket och inte kom loss. Han bad mig hämta honom så han kunde komma till civilisationen. Jag gick ut och började skotta. Först runt huset för att komma till bilen och sen var det dags att börja skotta loss bilen. Min snälla granne Håkan såg hur jag slet och kom snabbt över och började rensa bilen från ca 40 cm snö. Det var jag extremt tacksam för eftersom bilen (Pers bil) är väldigt stor och hög och det gör det svårt för mig att nå taket. Håkan, som också har en stor bil, körde dessutom fram och tillbaka på gatan för att hjälpa övriga grannar ut från sina parkeringar. -“Jag är plogbil! sa han och log 🙂
Det var inte helt lätt att bli av med all snö, men efter trekvart var det klart och jag satte mig i bilen. Jag kom dock bara 100 meter innan jag insåg att en annan granne satt fast i uppförsbacken från vårt område. Hennes lilla pluttebil orkade inte igenom snömassorna och där stod hon nu. Det var fullt med folk bredvid henne för att hjälpa henne loss (alla ville ju komma ut från vårt område och hon stod ju som en propp i vägen). Ingen kom dock på den geniala idén att backa neråt för att ta sats inför backen. Jag gick fram och föreslog detta men hon var redan superstressad och ville inte lyssna på det örat.
Marcus började därför pulsa tillbaks från bussen i diket (vid Kärrdal) samtidigt som jag stod och väntade på att få komma ut från området. Precis när han kom tillbaks hade jag kommit förbi proppen och vi bytte chaufför. Jag gick hem och satte mig att jobba. Tuff och svettig start på dagen!
Vid lunch var jag ute och skottade igen. Snön föll ju nämligen precis hela dagen.
Tyvärr är det inte speciellt kallt. Det är precis kring noll grader, så snön är tung så jag försöker skotta bort den. Jag försöker därför ta en skottning varannan timme ungefär för att hålla det rent tills Marcus kommer hem med bilen igen.
Just nu, vid min fikapaus som blev en skottpaus, ser det ut så här. Man ser inte ens stammen på trädet. Galet att det kan komma så mycket snö på en enda dag!!!
Ja hjälp, hur mycket snö kan det komma egentligen? Jag tyckte jag var smart imorse när jag gick ut tidigt och skottade innan jag gjorde något annat. Det resulterade i att när jag väl skulle åka hemifrån fick jag skotta en gång till först…
Bilen blir totalt översnöad på bara en liten stund, har borstat av den idag 7-8 gånger vid varje start/stopp på väg fram och tillbaka till olika möten.
Väl hemma fick jag skotta igen innan jag kunde köra in på uppfarten. Och inga bussar går så maken kan inte ens ta sig hem från jobbet utan får sova på hotell inatt.
Ja, jisses vad mycket snö det kom på en gång. Snö är ju härligt, men den brukar väl inte komma så här galet snabbt??
Ja, vilket kaos Jag åkte hem på lunchen för att släppa ut hundarna och kunde konstatera att det inte fanns en möjlighet stt komma upp för backen! Parkerade nedanför backen och släppte ut hundarna som drunknade i snön medan jag sprang upp och ner för backen! Fick byta om innan jag pkte tillbaka till jobbet så det blev snarare friskvårdstimme än lunch Men tyvärr är väl snön borta om några dagar:-/
Varför sprang du upp- och nerför backen??
ja, tyvärr försvinner nog snön snart igen. Inget varar…
Haha, för att hinna på lunchrasten:-p
För att hinna med vadå? Att springa?
Eller gjorde du någon nytta medan du sprang upp och ner och upp och ner??
Hahahaha, du tänker så! Om jag sprsng upp och ner för att packa snön eller om jag hade en snösläde i händerna medan jag sprang?:-p
Jag skottade alltså medan jag sprang;-)