Per och jag har varit ihop i 27 år och jag har aldrig visat honom landmärken eller andra sevärda saker på kobben. Idag skulle den dåliga tiden ta slut. Vi tänkte cykla till färjan och åka över till Yxlan så att han skulle få se var jag hängde under ungdomsvalborgsnätterna och var jag som liten flicka gick i labyrint med skolklassen.
På väg mot färjan stannade vi till och pratade med Kina. Hon hade gjort ett fynd i sin ljung… Fin!
När vi kom till Yxlan och hade gått upp på ett högt berg som heter Kasberget, insåg Per (jag visste redan efter många besök hos min klasskompis Nina) att Finlandsbåtar är jäkligt höga!!
Anledningen till vår cykeltur vsr ju jungfruringen och efter att ha läst på om den skickade jag in Per i den för att se om han skulle lyckas hitta ut 🙂
Han lyckades! Det gjorde jag också! Tjoho nu får vi bra fiskelycka och bra väder 🙂
Vi gick närmare havet och tittade ut mot Furusund
Väl hemma igen, när Per gjort klart att nu vill han se mer grejer….å jag har nästa plats klar (Den är här på Blidö men jag kan behöva lite hjälp av pappa för att hitta dit utan att gå över privata tomter), så satte vi igång och gjorde nytta inför hösten.
Jag putsade fönster (superäckligt, fasansfullt och grymt mot en spindelfobiker) och led precis hela tiden!
Jag vet inte om Per led, men svettades gjorde han när han klippte gräset…
Nu när jag skriver det här är klockan åtta på kvällen och jag sitter utomhus och skriver. Per sitter bredvid i t-shirt och shorts och jag älskar hur sommaren hänger kvar. Nu måste jag dock gå in och tömma en garderob och klippa Per. Vi hörs!