Jag borde klippa gräset. Det är långt. Vågar dock inte gå in i carporten där gräsklipparen står. Stod en lång stund utanför och peppade mig själv utan att lyckas. Hur farligt kan det vara liksom?? Inatt hade jag mardröm på mardröm på mardröm…
2 reaktioner till “Fortfarande darrande av skräck”
Kommentarer inaktiverade.
Usch, jag vet hur jobbigt det är för dig med de där krypen. Kan du inte be dottern hämta fram gräsklipparen?
Jag har försökt det, men hon är ju aldrig hemma. Träffar sonen imorgon och ska be honom 🙂