Månad: oktober 2010

I boken jag började läsa imorse när alla sov, men jag var superpigg stod det så här: “Det är som det är och det blir som det blir.” Jag har funderat på den där meningen under dagen och jag vill verkligen sträva mot att ta livet precis så där. Acceptera att det är som det är och att det blir som det blir. Det är ingen idé att gräma sig över det som är nu och det är egentligen ingen idé att gräma sig för det som kommer. Självklart kan man laborera med tanken att “det går ju att påverka hur det blir” och “jag kunde nog ha påverkat historien som ledde till hur det är nu” men om man håller det enkelt så är det faktiskt som det är. Dessutom lär det ju bli precis så som det blir. För mig var det en skön tanke. Jag ska försöka leva mer med den där meningen i huvudet och inte oroa mig så mycket. Försöka duger!

När alla hade vaknat åt familjen Hertz en lååååång frukost framför tv’n. Det kan jag inte minnas när vi sist gjorde. Det kändes busigt på något sätt. Mätta och glada gick jag och Per sen ut på en solig promenad i skogen. På vår dryga timme i naturen hann vi se t.ex. detta:

Grannens urtjusiga fågelholk.

Fyra motorer minsann.

Kvarndammens vatten.

Trädens spegelbilder.

En något udda syn mitt ute i dammen…

Hua, det ser kallt ut!

9/10 kan man vara med när de maler dinkelmjöl i Kvarndammen.

Jag brukar oftast fotografera från den sidan…

Vass och badberg.

Vatten på väg ut i havet.

Kardborrar…

Här någonstans var det något som hände. Jag har benet fullt av nässelutslag och det sticker och gör ont. Fortfarande. Flera timmar senare….

Vackert Vasst Visset

I träsket växer björken

Glädjespridare hemma på gatan igen

Eftersom det är lite synd om mig och mitt ben och eftersom det faktiskt är söndag, så ska vi nu sätta igång ett filmmaraton. Idag blir det Matrix för hela slanten!

…men det ska hålla den borta!

Förra helgen tog jag bort nätet som låg över gruset under vår altan/balkong.

Den här helgen lade Per tillbaks det. Det finns inget annat att göra eftersom katterna avlöser varandra i att ha denna yta som toalett. När nätet ligger där så kan de inte krafsa grus över “högen” och låter därför bli att gå dit. I långa loppet får vi nog stenbelägga ytan. Precis som grannen gjort. Trist att behöva lägga pengar på något som vi inte kommer att se (den är ju under altanen), utnyttja till tomtyta på något sätt eller på annat sätt ha glädje av.

Lördagsmorgon.

En stor kopp varmt te.

Uppkrupen i en skön soffa.

Musik i högtalarna.

Inga måsten.

Blå himmel utanför fönstret.

Lördagsmorgon.

Mums!

 

Jag är fyrtioett år gammal och borde nog veta varför vissa saker fungerar precis så som de fungerar, men det finns fortfarande MASSOR av saker som jag inte alls har koll på. Irriterande, men helt sant.

I baksätet på min grannes bil har jag under två mornar funderat på fenomenet “dimma”. Jag menar helt vanlig dimma som gör luften helt mjölkig, inte min sjukgymnast “Dimman” som tränar mina ben tills de känns som om de vore fyllda med just mjölk 🙂 Nä, jag menar helt vanlig dimma. Jag tror att det har något med värme och kyla att göra, att det har med fukt att göra, men jag har inte full koll. Det var alltså dags att googla fenomenet. Så här ligger det till: “Dimma innebär att luften är så full med vattendroppar att sikten är mindre än 1 km. (Sikt mer än 1 km = Dis) Det är egentligen ingen större skillnad på moln och dimma, men moln når aldrig marken. Dimma uppstår antingen när fuktig luft kyls av eller när luftens fukthalt ökar.”  Så nu vet vi!! Det var ungefär som jag trodde. Kan man säga att jag egentligen visste då?? 🙂

DIMMA sedd ur en Toyota Prius bakruta:

När jag åkte hem var det inte alls dimmigt. Då var det soligt och fint. Luften var alldeles krispig och fin. Inte nog med den höstglädjen utan när jag släpptes av hemma vid huset så träffade jag dessutom på en glad, rund och trevlig nyinflyttad granne. Hon hade alltså flyttat in i det hus mittemot vårt, där det tidigare bodde en familj som ständigt och jämt körde på vår gräsmatta, stötte till våra blomkrukor och lät sin katt skita på vår tomt. Glädjen blev mer sprittande när det visade sig att hon varken har katt eller stor bökig bil. Hon har en pytteliten bil och var redan förundrad över att det fanns katter i området. Härlig granne!! Härlig frisk höstluft!! Jippie!!

…Eller?? För tror ni inte att en annan grannes jäkla kattskrällar har börjat skita hos oss nu? Jag tror jag blir galen!!

Men vet ni? Jag väljer faktiskt att lägga det åt sidan just nu och gläds med höstlöven som rasslar utanför mitt fönster. Jag går in så slipper jag se det!

Istället rullar jag runt av lycka i min helg- och höstglädje! Jag ska verkligen andas i helgen. Jag uppmanar faktiskt alla att stanna upp en liten sekund och andas in och känna efter vad det doftar. Här borta i Sollentuna doftar det i alla fall riktigt gott!!

Trevlig älg!!