Less is more??

Mina snälla kollega Roger lånade ut sitt sl-kort till mig idag.
Tack för det!!

Jag hoppade på tunnelbanan och åkte till Gamla Stan.

Lite smånervös gick jag längs Munkbroleden norrut.

Jag skulle nämligen hit:

Munkbron 11.
Tjusig adress.
Flådig entre.

Jag klev in genom dörren till:

Det var alltså dags att ta bort mina tre födelsemärken/pluppar med hjälp av laser !! 

Efter att ha fyllt i ett dokument om mitt hälsotillstånd fick jag komma in i rummet nedan.
Där tittade en kvinnlig läkare igenom mina papper och tittade på mina tre pluppar.
Hon förklarade lite kort vad som skulle hända och så frågade hon om jag var redo.

Det var jag!

Bedövningssprutor (tre per plupp) och surr surr surr surr (ca två minuter totalt).
Borta!

(Det kändes när hon bedövade mig och det gjorde lite ont när hon av misstag körde med lasern
utanför pluppen men jag skulle göra om det här vilken dag som helst, det gjorde inte “ont”.)

Här har jag (eftersom jag är nyfiken i en strut) gått
in på klinikens toalett för att ta mig en titt på resultatet.

Titta ett plåster…..ingen plupp under!

Väl utanför huset inser jag att jag varit där inne i totalt 23 minuter…..

Mycket glad och lättad tar jag en bild till er.
Mia UTAN pluppar!

Jaha…ni såg inget?
Okej, andra försöket!
Mia UTAN pluppar och utan huva!!

Glad och pluppfri åkte jag med vagnen “Embla” tillbaka till Sumpan.

På mindre än en timme och med 1490 kronor mindre på banken,
är jag nu av med de där retliga plupparna.

Jag lovar att återkomma med info om hur det ser ut när alla plåster ramlat av.
Än så länge ser det ut som om laseringreppet är lyckat.

Är jag bättre nu när det finns lite mindre av mig?
Is less more?