Nästan elakt. Åtminstone fruktansvärt frustrerande och irriterande!!
Så beskrivs nog bäst känslan när man sätter sig inomhus på kontoret för ytterligare en jobbvecka när solen gör precis allt den kan för att skicka sin värme mot planeten Tellus!
Å andra sidan, vad klagar jag för????
Vi fick ju vår beskärda del av solstrålarnas värme….
Min kollega Andreas ringde och pratade med fastighetsskötaren men tydligen stod "kylaranläggningen" på max…..Pust!! Som en snäll kollega så fördelade jag vindpustarna från min stora fläkt broderligt/systerligt mellan de bord jag sitter bredvid. Det hjälpte litegrann i alla fall.
Och det var faktiskt fyra grader varmare ute än vad vi hade inomhus 🙂
Så här varmt var det när jag åkte hem efter jobbet:
Något som jag också vill lyfta fram idag;
Mina underbara kollegor. Vi har faktiskt haft en riktigt trevlig dag idag. De som inte är ledig kämpar på bra och vi samarbetar så otroligt bra. Jag tror inte någon känner sig ensam eller utsatt trots att man måste täcka för andra. Jag har hamnat på en mycket bra avdelning. Tack alla underbara (idag lite svettiga) kollegor!!
En som inte klagade på värmen var vår undulat, Peppar!
Hon har suttit utomhus sen jag kom hem och hon verkar njuta i fulla drag och pratar för fullt med alla fåglar som finns i träden runt omkring.
Ni såg kanske på bilden ovanför att vi bara oljat de utbytta trädelarna i räcket på altanen?
Just nu samlar Per krafter till att gå ut och grundmåla men han ser mycket avslappnad ut måste jag säga. Själv är jag fullt ombytt till målarkläder och vill gå ut men tydligen behövs det män till sånt här?! Eller så är det den "Erlandssonska ådran" dvs. färggläckarna som obestridligen kommer att spridas om jag sätter igång, han inte vill ha på sitt altangolv….hmm, jag vet inte.
PoK Mia