Författare: mia

Jag har varit ensam i en vecka eftersom Per först var i Danmark, sen åkte vidare till Tyskland och sen fortsatte till Japan. I Japan har han varit mesta tiden. Jag har sett några bilder och han, och företagets nya ekonomichef, verkar ha haft det bra där borta i Asien. Jag har ju jobbat mest hela tiden och har inte hunnit vara ”ensam” så mycket, men jag har verkligen saknat min make.

Idag var jag dock fräck nog att fråga Marcus och Sofie om de ville ta en promenad med mig runt en av de två närliggande sjöarna, och de sa JA!

De kom till min port klockan elva och sen gick vi nerför backen och tog en härlig promenad runt sjön. Elsa gillade idén med att få gå!

Här vid Golfängarna stannade Sofie och gav henne lite ”godsaker”.

Efter vår promenad gick vi upp till caféet ”Juniper tree” och åt en god lunch. Jag åt ”Avocado Smash”, Marcus åt amerikanska pannkakor och Sofie njöt av en härlig räksmörgås! Stackars Elsa fick nöja sig med en skål vatten, fast hon verkade glad och nöjd hon också!

Marcus var inte helt mätt, så han stannade till vid korvmojen, så jag, Sofie och Elsa gick ut i parken och fångade kottar och grenar.

Grenar och pinnar är väldigt gott!

Jag var mycket nöjd med min lördag när jag även bjöd hem mina familjemedlemmar på kaffe och bullar. Tänk att bli omhändertagen så här. Underbart!

När Marcus, Sofie och Elsa gick hem så tog jag mig iväg till återvinningsstationen. Jag hade nämligen börjat min lördag med att städa och i städandet hittade jag en exploderad iPhone. Den ville jag inte ha hemma när jag nu ska gå till sängs. Tänk om den skulle börja brinna?! HUVVA!!

Höst!!

Utan att veta hur nära jag var mitt mål så gick jag i morse ner i tunnelbanan.

Snabbt insåg jag att, även om det var ovanligt långt mellan stoppen, så var det bara två stationer jag skulle åka. Jag skulle nämligen till Kista.

Jag var alltså lite tidig och hann därför både köpa kaffe och strosa runt lite och bli nostalgisk. I det här huset jobbade jag för 25 år sen! Arbetsgivaren på denna ort var ingen högoddsare, utan var Ericsson. Nu låg det helt andra firmor här.

Jag tog mig till Kistamässan där jag mötte upp mina kollegor. Idag gick vi på Ekonomi och Företagsmässan ihop. Vi gick runt i mässhallen och gick i och ur montrar och såg oss omkring. Vårt stora mål med dagen var dock föreläsningarna. Vi deltog i fyra sådana under dagen. Den första ”Få mer gjort utan att arbeta mer”.

Den andra ”Balansera mera i redovisningsbranschen”.

Den tredje, med Marcus Oscarsson där man inte fick fotografera: Eftervalsanalys 2022

Den fjärde, mycket personliga föreläsningen, ”Person & Prestation i balans och världsklass över tid, med Therese Alshammar.

Vi fick med oss lite olika lärdomar från dagen och jag tror vi alla var nöjda när vi lämnade Kista på eftermiddagen.

Det är verkligen höst nu

Nu vet jag ju att jag träffade massor av folk i lördags. Typ 550 personer var ju på kickoffen….så det är ju ingen överraskning att jag nu är förkyld och snorig….

SUCK!

Det är dock fin färg på träden utanför hemmakontorets fönster! Bra det!!

Något ska man ju göra när maken dragit iväg till Japan och man är hemma själv en söndag. Jag åkte därför iväg till ICA Maxi och handlade på mig lite ”bra att ha”-saker.

Sen tog jag kontakt med Emma och Victor och frågade om de ville ta en kaffe med sin gamla Mamma-Mia och det ville de!!

Resten av söndagen spenderade jag med att städa upp lite i förråden och att njuta av solen på balkongen.

Jag vaknade faktiskt ganska tidigt på lördagsmorgonen. Hoppade in i duschen och gjorde mig i ordning och packade det mesta innan jag och Jeanette gick ner till frukosten.

Där fick jag verkligen ett stort leende på mina läppar när jag såg vad frukostpersonalen hade skickat för hälsning till mig!

Vi hade lite tid kvar innan vi skulle gå, så Jeanette tog det lite lugnt med att göra klart allt och jag satt och vilade i fönsternishen.

Sen travade vi iväg längs med vattnet bort mot bussarna som skulle ta oss hem till Stockholm igen.

Tyvärr verkade bussen ha något ”fel”, så när vi hade en knapp timme kvar hem till storstaden så fick vi stanna för ett ”tekniskt stopp” (det var toan som var paj).

Några rusade iväg till toaletterna medan andra gick in på macken och shoppade!

Godis och läsk måste man ju ha!

Det blev en så tidig morgon idag att jag intog min frukost på centralplan. Min kollega Emilia mötte upp mig.

Från cityterminalen tog jag och mina kollegor massa bussar.

Vårt mål var Conventum i Örebro

Där välkomnades vi hjärtligt och visades rätt i den stora byggnaden

Centralt placerat vid kaffebryggarna stod en fotoutrustning som vi självklart använde!!

Där fanns även söta saker 🙂

Surret och bruset i kaffepausen var härligt att lyssna på.

Det var längesen vi samlades ihop så här

Vi var placerade kring bord med kollegor från olika orter i landet. Här ser ni mitt bordsgäng!

Moderator för dagen, Renée Nyberg, välkomnade oss med ”bra att veta om dagen”.

Sen tog vår VD Micke Jansson tag i taktpinnen.

Vi hade en bra förmiddag med ledningen innan vi pausade för lunch.

Fotoboxen gick varm och jag fotade de som fotades.

Jag fastnade på bild jag också!

Alla bar en namnbricka:

Den lilla runda pluppen ovanför mitt namn berättar var jag bor (jag fick inte nitlotten men mitt hotell är inte närmast heller).

Mätta och glada gick vi in och fortsatte dagen.

Nu fick vi finbesök.

Känner ni igen dagens föreläsare, Aron Anderson?

Han hade mycket vist att säga!!

Sen tog ledningsgruppen över scenen ihop med Renée

Jag gillar vad som sades. De är bra.

Sen (någon timme senare) är vi ju på konferens och då måste man FIKA!
Jag jobbade dock hårdare med bingon och minglade hårt 😉

Dagens tema:

Efter en härlig dag tackade Micke Renée för väl genomförd dag!

Jag och Jeanette travade iväg till vårt hotell som visade sig vara väldigt vackert.

Vi piffade oss och babblade lite över ett glas vin.

Vad tror ni om glittersilverbollar??

Sen klev jag i ”stassen” för kvällen där temat är ”Sky is the limit”.

Hur tror ni jag såg ut när jag sedan gick genom Örebros gator?

Astronauten Mia och Wonder Woman Helena nöjde sig inte med ”himlen” utan tog sig ännu längre upp 🙂

Under kvällen bjöds vi på god mat och dryck, underhållning av Wallmans on tour och spex av ledningsgruppen.

”Av med masken”

Fotoboxen användes flitigt under kvällen

I baren funkade både SEK och ManpowerGroup dollar!

Ta hand om er och minns att ”the sky is the limit” och ”ingen minns en fegis”!

Vi är tillbaka i hemlandet Sverige. Det betyder att jag åker till jobbet då och då och jag fascineras då över att kommunen redan har fixat fina höstplanteringar.

Sen åker jag ju ståltrappor med färgad belysning och kostymklädda medtrafikanter.

I övrigt spenderas ju arbetsdagen framför en bildskärm ungefär som varje arbetsdag. Den stora skillnaden är dock att jag har sällskap (dock ej på bild just här)!

Idag reste vi mest…

Vi använde alla möjliga resmedel:

Tunnelbana

Vi åkte tunnelbana från Aldgate som låg ganska nära vårt hotell. Vi fick bara gå några kvarter norrut.

Heathrow Express

Tåg åkte vi från Paddington station upp till flygplatsen

Flyg

Plan åkte vi från Heathrow till Arlanda. Även denna resa hade jag turen att få träffa Emilia de Poret (som jag lyssnar på flera gånger i veckan, eftersom hon poddar med Ebba von Sydow Kleberg och jag är en trogen lyssnare). Den här gången hälsade faktiskt hon på mig, och det kommer jag leva på länge! 😉

Den här klassiska ”bild ut genom flygplan-bilden” tog jag när mina sittplatsgrannar gick på toa. De hade nog varit på samma bröllop som Emilia, för de var rejält slitna MEN sjukt trevliga och pratglada.

Bil

Vår egen Volvo tog vi hem efter att vi först delat upp oss. Jag stod och väntade in bagaget vid rullbandet och Per gick och hämtade bilen. Det visade sig vara ett lyckat grepp för precis när jag kom ut med väskan, så kom Per med bilen.

Nu är vi hemma i stan igen och vi är glada efter en mycket lyckad helg! London gav allt!

Hotellet vi bor på ligger verkligen på det perfekta stället i London bara några hundra meter från Tower Bridge och St. Katherine’s dock. Här har jag aldrig bott förut. ”Man” bor ju nästan alltid norr om hyde park (även om jag även bott vid Picadilly och i Pimlico) eftersom det finns mer än gott om lite billigare boenden där.

Hotellet har dock en konstig grej för sig, och det är att de serverar frukost i foajén, så man sitter i fåtöljer med låga småbord.

Känns lite som att man leker fällkniv….

Idag handlar ju om ABBA (hela anledningen till vår resa), men innan konserten ville vi göra nåt mer, så vi köpte en kombinerad buss&båt-biljett för att se mer av stan.

Bussturen gick inte alls som den brukar. Detta pga den evighetslånga kön som snirklar sig fram kilometer efter kilometer (nästan en mil lång) när engelsmännen vill fram till Westminister Hall, där Queen Elizabeth II ”is laying in state”, för att visa sin respekt. Här ser ni en del av kön längs med kajkanten.

Vi åkte över några av Londons 35 broar och tog då bilder på några av de andra.

Även idag sken solen och gjorde oss glada!

Även vid Buckingham palace fanns en kö. Här ville de lägga blommor och tänka på drottningen.

Vid Marble Arch hoppade vi av och gick in i Hyde park för en kopp kaffe. Sen promenerade vi Oxford Street ner mot Regent Street.

Där hoppade vi på en buss igen. Den var dock smockfull så vi stod framme vid busschaffisen.

Vi åkte Regent street ner mot Picadilly…

…och åkte vidare mot Trafalgar (avstängt idag också).

Vi försökte gå ner mot floden för att ta den utlovade båtturen, men vi stoppades av män i gula varselvästar och hoppade över försöket. Istället promerade vi i riktning mot hotellet och hamnade på ”Round House” där vi svalkade av oss med lite sval dryck.

Vi strosade sen vidare rakt igenom Covent Garden.

Innan vi återigen hittade en buss och åkte vidare.

St. Pauls

Vi åkte över London bridge och Per tog bild på Tower bridge.

Sen åkte vi över den!

Det är svårt att fotografera något som är mycket nära, men hon är vacker den kända Tower bridge.

Nu var klockan över två så vi hoppade in på puben som ligger bredvid vårt hotell.

Deras utegård är ljuvlig!

Vi åt varsin burgare och kikade på busskartan. Vi bor vid gröna krysset längst till höger. Man ”brukar” bo vid röda krysset längst till vänster.

Vi gick upp på rummet och tog det lugnt en stund, sen packade vi våra väskor innan det var dags att ta tåget ut mot den gamla olympiska arenan. Där bredvid ligger ju ”Abba arena”.

Väl ute ur tågstationen ”Pudding Mill station” var det bara några meter till Abba arena så min oro över att inte hitta föll platt.

Inne på arenan såldes roliga Abbaprylar, mat och dryck. Vi hittade en två meter lång man som stod och hjälpte till att ta bilder. Han fick hjälpa oss!

Känslan av fest började redan i foajén!

Detta blev min sista bild. Sen sa de att de som tog upp telefonerna skulle kastas ut (för att behålla överraskningen för de som ser showen efter oss) och det tänkte inte jag äventyra.

1,45 senare kom vi ut i kvällsluften. Alla med ett stort leende! Oj! Vilken konsert/show!!

Lycka!

De säger det bra på affishen! ”En konsert som ingen annan”

Vilken helg vi haft. Svårslagen!!