Nagpur 4:e Mars

Den här gången bor jag på våningsplan 1, eller FF som det heter i hissen. Jag gissar att det är First Floor. Vad tror ni? Man ser, av naturliga skäl, inte lika långt på första våningen som man gör från sjätte våningen, så jag såg mer förra gången jag var här. Utanför fönstret ser jag någon form av plantering och även om bilden inte visar det så hoppar det runt små fåglar i det gröna där ute. Ställer jag mig upp på sängen så kan jag dock se förbi “häcken” och träden och ser en bit av staden.

Jag kom ju, precis som de andra som kom igår, i säng efter tre i natt och eftersom hotellfrukosten slutar serveras klockan 10:30 så träffades jag, Jeanette och Tuija (kollega från Finland som också flugit ner hit till Nagpur) vid hissarna klockan 10. Jag har mitt rum precis vid hissarna och ni kan se på bilden nedanför hur det ser ut utanför min dörr. Jag har alltså nära till hissarna, vilket är bra, men å andra sidan hör man hissklockan varje gång hissen stannar på mitt våningsplan också. Både plus och minus alltså.

I matsalen satte vi oss först vid ett runt bord i mitten av matsalen, men plötsligt kom Camilla, Cim och Therese (som kom redan förra veckan) och bjöd oss att sitta med dem vid deras bord. Vi tackade ja! När jag hade ätit upp min frukost, som var helt utan utmaning (*se förra månadens Indienbloggen så kan ni läsa om hur min chef utmanade oss) utan istället bestod av en omelett, en smörgås med smör och ost, en flaska vatten, en kopp svart te med mjölk och några melonskivor, toppat med en Coca-Cola, så gick jag upp till mitt rum och lade mig igen. I den här sköna sängen på bilden nedanför sov jag sedan i två timmar till och lät Iprentabletten göra nytta.

Jag vaknade av att jag fick ett trevligt sms från Cim. Hon meddelade att de bokat bord åt oss alla för middag och jag passade på att gå upp och se om jag kunde hitta någon att hänga med en stund. (Om jag sover hela dagen, kan jag inte sova i natt.)

Jeanette hittade jag i sitt rum. Hon och Tuija var precis på väg ner till hotellet spa för varsin behandling. Jag gick ner med dem för att se om de hade tid för en pedikyr till mig, men det hade de inte. Istället gick jag till poolen utanför spa’t för att sitta i skuggan. Där hittade jag Cim och Camilla som, precis som de andra, försökte lapa energi inför veckan som kommer. Vi gissar att vi kommer behöva alla batterier fulla av energi när veckan drar igång imorgon bitti!

Det var härligt att få sitta med tjejerna en stund och få “vara med”. Det var skönt att sova, men man vill ju inte vara ensam på den enda lediga dagen man har. Tack för sällskapet fina ni!

Efter en timme kom Jeanette ut till oss vid poolen. Hon var mycket nöjd med sin ansiktsbehandling och satte sig med oss andra.

Efter en stund hade solen intagit hela poolområdet och då jag ville försöka hålla mig i skuggan (virus frodas i solsken va?) så gick jag återigen upp på mitt rum för att vila. Jag ställde mig på sängen och tog en bild så ni också får se stan där nedanför min fönsterträdgård.

Jag ville jobba lite för att utnyttja tiden så gott jag kunde, men fick kämpa lite för att få igång nätverket på min dator. Efter att ha tömt cashen så fick jag dock lägga in det nya lösenordet istället för det från förra månaden som lades in automatiskt hela tiden och därför gjorde att ingen funkade, så efter det kunde jag jobba några timmar. Det tog mig en Coca-Cola och kände mig lyxig 😉

Så här dags började det kurra i magen och jag började längta efter middagen som Cim bokat på hotellets asiatiska restaurang. Först kom dock Jeanette över och hjälpte mig komma in på DN.SE för att se maken som var med i tidningen idag eftersom han delade ut pris för årets bild i Uppsala igår. Sidan där Per var med var nämligen låst för mig som inte var en prenumerant.

Vid halv åtta gick vi till Restaurangen Ni Hao och sa HELLO. :).

Restaurangen hade glasfönster in till köket. Jag satt med ryggen mot fönstret, men såg då och då hur hela rummet lyste upp av eld. Så jag ställde mig upp för att ta en bild av det, men då eldade de ingenting tyvärr.

Jag fick tips av Camilla och Cim vilken mat de ätit förut på det här stället och jag tänkte att jag kör ett säkert kort och beställde en av de rätterna. Det var jättegott!!

Jag bad om lov, och efter några italienska skämt om maffia och vad de kan göra, så fick jag tillstånd att ta med den här bilden på bloggen. Här ser ni alltså Anders, Paolo, Paola, Camilla, Cim, Therese, Tuija och Jeanette. Härligt gäng!

Nu är vi mätta och glada och är redo att sätta igång veckan!!