Månad: december 2011

Så var den kaputt :(

Att-göra-listan fortsätter ju i all evighet så idag hoppade jag upp ur sängen vid åttatiden. Detta bara för att tillsammans med Per och Emma åka och städa den lokal som Emma hade sin 18-årsfest i igår kväll. Visst kan man säga att vi är riktigt snälla föräldrar?? Emma hade bara sovit tre timmar, men kämpade på ordentligt, så hon var duktig också. Det ska jag inte sticka under stol med. Det var en fin lokal utrustad med allt man behöver för att kunna ha fest. Max 50 personer får vara i lokalen, men det antalet räcker ett tag. I alla fall när jag har tillställningar. Jag gissar att vi tänker hyra den här lokalen någon mer gång…

Torka, Moppa, Plocka, Feja
 

Slänga sopor, Torka glas
 

Så fort vi var klara (tre timmar senare), så drog vi iväg mot Norrtälje och Alexander. Han fyller nämligen 4 år idag! Vi är dock så galet slitna efter allt som varit i höst så vi tänkte dissa kalaset. Paket skulle dock lillkillen få ändå!

Alexander blev jätteglad för paketet (tror jag) och Maja lekte någon form av djur som morrade och lät, men det lät som om djuret var på bra humör också.
 

Alexander hann visa upp en godiskaktus han fått och sen vinkade vi adjö till min bror och hans stora familj samt Fridas familj som rest in från alla möjliga delar i landet.
 

På färjan såg det ut så här… 

Och då ÄNTLIGEN blev jag så här glad!!
(man ser tröttheten i ögonen, men lite glad är jag alltså också)

Vid affär´n hoppade vi av och köpte på oss lite nödvändigheter och självklart träffade jag folk jag känner också. Jag tror att de funderade lite på varför i jösse namn en Blidöbo står och fotar affären som värsta turisten…. Ja, ni vet ju. Det är för att jag vill dela med mig av allt till er!

Så var vi då äntligen på Granö!!

Det första vi såg var att grannens kajak hade blåst ner från altanen och det var vi ju tvungna att fixa. Så det gjorde vi 🙂
 

Det andra vi gjorde, innan vi ens packar ur bilen, var att gå ner till vattnet. Det blåste och var kallt. Vattnet var helt otroligt högt och det har tydligen varit högre för man kunde tydligt se kanten var vattnet gått långt över bryggan och lämnat kvar tång på gräsmattan.

Vattnet går fortfarande över piren och gör hela gräsmattan blöt.

Den uppmärksamma ser dessutom att vattnet finns på båda sidor av bryggan. Så ska det inte vara. Tittar man extra noggrannt ser man dessutom…

…att den underbart bästa bryggan i hela vida världen tyvärr gått sönder!

Vattnet är minst en meter högre än i vanliga fall och tydligen har det i kombination med den sista stormen inte alls varit bra för bryggan.

Så vad gör man nu? Min första tanke var att gå ut på bryggan och skruva av stegen, men det ni inte ser här är att hela bryggan gungar och liksom flyter på vattnet, så Per ville inte låta mig gå ut där med verktyg och greja.

Så vad gör man? Jag känner mig lite rådvill måste jag erkänna. Jag får fråga Pappa när han kommer hem från kalaset hos Alexander. Ja, så får det bli!

Här står jag inne vid stranden och tar en bild. Ser ni de TVÅ stora stenarna som i princip är dolda av det höga vattnet?

Så här såg de ut i somras.
Lite höjdskillnad på vattnet va??

Efter promenaden och bryggupptäckten gick vi inomhus och tände en brasa i kaminen. För att höja myset värmde jag lite glögg och la god ost på pepparkakor. Nu börjar min helg! Inga mer måsten. Inga fler borden.

 

GOD HELG!

Rundgång

Det känns som om den här hösten och vintern har varit fullproppad av måsten, resor och saker att göra. Det har varit väldigt lite vila, sömn och rastlöshet. Jag har alltid haft något nytt på att-göra-listan så fort jag blivit klar med en sak.

Jag gissar att många av er har, eller har haft likadana perioder i era liv. Så ni förstår känslan man får när, även denna fredag innehåller måsten, stress och “har jag tänkt på allt nu”-känslan.

Idag har Emma stor fest för att fira sin 18-årsdag. Hon har hyrt lokal, bjudit in femtio kompisar och köpt förtäring. Per och jag har dock stått för skjutsning hit och dit, musikanläggning inklusive dess riggning och diverse mamma/pappagrejer som “finns det toapapper, disktrasor, handdukar, tvål osv i lokalen?-tankar”.

Nu är vi dock hemma igen och i ett låtsat lugn (För visst kommer precis allt att gå galant ikväll?) lagar vi nu vår fredagsmiddag. Tjockvinet hälls dock bara upp i ett av våra glas. En av oss måste ju vara som scouterna: Alltid redo!!

Hoppas er helg blir lika bra som jag hoppas på att min ska bli. Lördag och söndag har vi vikt åt bristvaran V I L A. Jag längtar!!

20111209-190606.jpg

Igen

Jaha, så sitter vi där igen och funderar på vart vi ska flytta. Tänk att vi återkommer till den tanken med jämna mellanrum. Det är som att vi inte lär oss att vi inte kan hitta något bättre än det vi redan har. I alla fall inte med de pengar som vi har i vår kassakista.

Just nu sitter vi i alla fall och letar 4:or i Vasastan, på Östermalm och på Norrmalm. Det finns mycket till salu. Det finns mycket fint. Allt kostar. Kosing!

Vem vet? En vacker dag kanske vi inte bor kvar här. Jag längtar nog faktiskt lite efter den stunden. Jag är klar här på Murklan. Problemet är att jag vill ha det här:

  • Balkong eller uteplats så jag kan dricka te utomhus
  • Parkeringsplats så Per slipper cirkla runt området i en timme i jakt på en plats
  • En öppen spis eller kamin så vi kan njuta mitt i veckan
  • En tvättmaskin och helst torktumlare i lägenheten eftersom jag hatar lappar i tvätttsugor, grannars tvätt och att behöva vänta på min tid
  • Tre sovrum eftersom vi är en familj
  • Bra förvaringsutrymmen eftersom jag inser att man får mindre utrymmen för allt skräp man samlar på
  • Högt i tak bara för att känna att jag bor i lägenhet och aldrig har haft det
  • Billig prislapp och låg hyra (Jo,jag inser att sådana lyor inte finns, men att få ett boende för under 5½ miljoner borde gå. Annars är ju allt bara galet!!)

Vi kanske blir kvar här ändå. I alla fall tills ungarna flyttar så vi inte behöver så många sovrum…En sak har vi i alla fall bestämt oss för idag: Vi flyttar aldrig, ever, never till Viby! Det finns många fina hus där, men de ligger låååångt bort från allt och det finns EN väg in till detta enorma område. Snacka om klaustrofobi.

Idag såg jag regplåt 091 och 092 och för det är jag jäkligt glad! 088 – 090 hittade jag i ganska rask takt, men det satt hårt inne att hitta den där nittioettan. Pust!!

Borde…

Jag tänker att eftersom jag tittar ut genom badrumsfönstret och det ser ut så här..

20111207-183942.jpg
…och blir glad som en tok och direkt börjar fundera på om och när det ska bli dags att få pulsa fram i underbar snö, så borde jag kolla väderleksrapporten….

20111207-184257.jpg
…men inser snabbt att jag nog får vänta med själva pulsandet. Synd. Jag gillar ljuset som snön ger, vallarna som man kan skapa och allt som snön kan gömma.

JULGRAN

Idag kom första snön till oss på Murkelvägen!!

Det var verkligen inte mycket, men det låg kvar på marken och det var snö!! Jippie!! Den underbara svala vintern är äntligen här!

Efter jobbet åkte jag och Per därför och köpte vår julgran. Det kändes som rätt läge! Det blev en “ädelgran a la deluxe”. Vi hade ingen aning om vad det betydde, men fin var den! Vi passade också på att köpa en liten krans till ytterdörren.
 

Vi passade också på att köpa en ny julgransljusslinga. Den var 12 meter lång och hade många små pyttelampor. Vi hade liksom tröttnat på den där standardbelysningen som man “alltid” haft.

Sen var det dags att leta fram julgrejerna. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Vi har inte haft julgran på cirka tio år och nu visade det sig att vi inte kunde hitta julkulorna. Glitter, julgransfot och sånt fanns, men inga kulor. (Var förvarar man julkulor om inte i den extremt stora kartonger som det står “julsaker” på?) Jag gick och hämtade fram mina nyårslådor (där jag förvarar allt som är silvrigt och glittrar som jag använder när jag pyntar inför nyårsmiddagarna) och så hade vi i alla fall några kulor…. Någonstans här i huset ligger förstås ett hav av kulor i alla möjliga färger, men de blir alltså inte använda i år. 🙂

Vi hängde upp det vi hittade och eftersom Marcus är klart längst i familjen så fick han sätta fast toppstjärnan.

Då granen var lite “torftig” så drog vi iväg till Kista Galleria och köpte på oss lite mer pynt. Det blev stjärnor, hjärtan, kulor och glitter i form av en snurrig ståltråd och allt i den korgen gick i vitt och silver. Traditioner? Nej, inte i år. Inget rött så långt ögat når!

Så fortsatte julpyntandet…
 

Alla var med och gjorde fint!

Nu står granen färdigklädd och lyser. Dessutom sprider den en oväntad fräsch och granig doft. Myyyyyyyyyys!!

Det här var precis vad jag behövde!
Julkänsla!

Man måste inte klä granen en dag innan julafton.
Man kan gå emot alla traditioner. Om man vill!
Try it. You might like it!!

Mattiskväll

Tänk vad skönt det kan vara att få vara tillbaka till jobbet och verkligheten! Första dagen tillbaks till kontoret efter reseäventyren var såklart hektiskt och så, men oj vad skönt!

Annalena och jag bjöd kollegorna på indiskt fika och berättade för kompisarna vad vi varit med om. För även om nästan alla har följt oss på bloggen, så finns det såklart mer att berätta. För den som vill och orkar lyssna… Ja, för alla andra också för den delen 🙂

Direkt efter jobbet drog jag iväg söderut för att träffa mitt lilla fadderbarn och dito “apunge”. Mattis! Han växer verkligen mellan gångerna jag ser honom och idag visade han hur duktig han är på att stå när man håller honom i händerna, hur han kan ligga på mage och lyfta huvudet hur länge som helst och hur skönt han har det i mammas bärsjal.

Gulliga unge!! Vackra grönögda mamma Thérèse!
 

Jag hade en avslappnad och mysig kväll med många gosiga stunder, som toppades av att jag fick känna mig lite behövd och duktig. (Jag gillar ju sånt…) Jag lagade nämligen deras tvättmaskin och det kan ju låta otroligt att jag fixar det, men en sak är säker: Jag kan tvättmaskiner! Köket må vara Pers domäner, men tvättstugan: Den är min!

När jag nu tittar på klockan så är den inte alls så mycket. För mig känns det dock så (indisk inre klocka?), så jag tror nog att jag går och lägger mig nu. GODNATT!