Nu – familjealbum, typ!

Nu har jag kommit hem från Blidö Wärdshus, en god middag och livebandsunderhållning. Hela kvällen måste nog anses vara totalt lyckad om man bara bortser från den hjärtattack jag fick från grävlingsattacken jag utsattes för under promenaden hem!! Nästa gång jag ska ta mig hem från Wärdshuset med alkohol i blodet, så cyklar jag!!!

Eftersom jag inte hann med att blogga innan middagen så gör jag det nu. Jag måste dock säga att jag tror att den är mest intressant för den person som känner någon i min familj för nu blir det bilder som från ett familjealbum (igen).

De här väldoftande blommorna hittade jag på väg till bryggan. Min far och jag kunde inte annat än att stanna till och dra in doften!

Min systerson är glad i sin hatt med traktorbild på!

Familjemedlemmar på väg till havet!

Min bror omfamnar havet, känslan och doften!

Pappa Rune sitter på egentillverkad bänk.

Svan. Knölig sådan.

Minsta syskonet i vår skara.

Syster Anna med avkomma.

Farfar, vi måste gå här!!

Lillebror på besök på min nyklippta gräsmatta.

Maja på språng!

Maja Piraya!

Mamma Frida tar Majas napp och det är ROLIGT!!

Cool chick 1

Foto:Per Hertz

Cool chick 2

Foto:Per Hertz

Maja och Majsan

Foto:Per Hertz

Alexander hos farmor

Ha ha ha, jag hann ta chokladen innan du hann ta den!!

Foto: Per Hertz

Den här cykeln är MIN!!

Sandlådekusiner

Här någonstans lämnade jag er i förra blogginlägget….

Gäster på Blidö Wärdshus:
 
                                    Foto: Per Hertz

Vi insåg att livebandet behövde två till i publiken så vi tackade nej till skjutsen från syster och stannade kvar några timmar längre än planerat. På vägen hem njöt vi av sommarvärmen och pratade om hur bra det går att GÅ hem trots att det är en fyra kilometer lång promenad. Sen kom grävlingen…. Nästa gång cyklar jag!!!

Sommar!

Hejsan!

Jag har så många bilder i min kamera idag att jag inte vet hur jag ska ta mig till för att välja vilka jag ska visa er. Jag tror helt enkelt att jag låter bli just nu! Ni får en bild nu och sen när jag varit på Blidö Wärdshus och ätit, vad jag hoppas ska bli, en otroligt god middag, så lägger jag ut några fler!

Kram MIA

Hurra Hurra Hurra Hurra

1:a Juni är alltid en fantastisk dag i vår familj. Av någon underlig anledning är det ALLTID fint väder den här dagen och vi kan ALLTID äta vår middag utomhus. Anledning är såklart att Per fyller år och att vädergudarna av någon anledning känner att han är värd att få njuta av försommarkänslan lite extra på SIN dag!

Idag var inget undantag! Solen sken och dörrar och fönster stod på vid gavel för att göra inomhustemperaturen till någon form av ”okej” nivå och vi åt vår (för första gången på en födelsedag) hemköpta middag utomhus (Per är lite småsjuk och orkade inte laga mat. Vi andra löste det med hämtmat…).

Självklart fanns även en tårta på plats! Idag var det en Hallon- och marängtårta som stod på bordet.

Födelsedagsbarnet skär upp och är förväntansfull!

Marcus gillar alla typer av tårta så han var inte så orolig för att en tårta vi aldrig smakat skulle vara något annat än supergod!

Emma är allergisk mot ägg och då förstår ni kanske att även om hon inget sa (förrän efteråt när läpparna började klia) så var hon nog lite mer skeptisk inför tårtan…

Som familjens fotograf så får jag ju ta alla bilder på mig själv helt själv, så ni får inte se bevis för det, men jag tog en bit jag också!

Grattis på födelsedagen Per!!

Stort

Jag är publicerad. Efter tusentals och åter tusentals av fotografier med mitt namn på så har jag äntligen blivit publicerad. Tre av mina bilder finns med i den tidning jag just satt och läste. Det är stort. För mig.

Det som är än större, är att när jag satt och läste så började jag gråta av stolthet. Artikeln handlade nämligen om min underbara far och jag blev otroligt rörd av allt det som stod där. Naturligtvis för att det var många fina ord i artikeln, men också för att vartenda ord är helt sant! Min far, som inte bara tagit hand om alla de barn som han kallar sina, utan som också alltid har tagit hand om och antagligen kommer att fortsätta ta hand om ALLA som han kommer i närheten av som har det allra minsta behov. När jag läste artikeln insåg jag att det inte bara är jag som vet om att min pappa är underbar. Det känns för alla som möter honom!

Bor ni på en ö nära mig så har ni fått Kyrktidningen i brevlådan. Läs den, och vara glada över att det finns människor som min far! Det är jag.

Observationer

Observation nr 1:

På väg till jobbet såg jag regplåt nummer 036, 037 och 038. Undrar om de kommer så där i skov för att man inte riktigt förväntar sig att få se fler när man sett den första??

Observation nr 2:

Man hade antagligen mindre bilar på 60-talet för parkeringsrutorna inne i garaget på jobbet (Norrmalms gamla korvfabrik) rymmer INTE en V70.

Här sticker dragkroken ut ur rutan..

Här sticker fronten ut en lång bit utanför rutan…

Observation nr 3:

Det var länge sen jag nämnde katterna här på Murkelvägen. Det känns som om det kan vara läge idag igen för nu är jag lite småsur. Jag har nämligen småsur gått omkring som en märla i några timmar och plockat ogräs och höstlöv. Detta efter att jag tagit bort det nät som legat under vår altan/balkong för att förhindra katteländena från att skita i gruset som ligger där. Idag bestämde Per att nätet inte skulle läggas tillbaks efter rensning (eftersom det är så galet fult), så vi får se hur länge det är kattskitsfritt där nere….

FÖRE                                                EFTER
 

Observation nr 4:

Vackra blommor kan växa under höstlöv, nät och balkonger.

Första sommarkvällen!

När jag hämtade Emma från jobbet nu vid halv tio, så såg Edsviken ut så här. Det är inte dumt. Det är inte dumt alls att bo mellan Norrviken, Rösjön och Edsviken. Sollentuna är bra på vatten!

Jag ÄLSKAR mitt ogräs!!

En gång för några år sedan så stannade jag bilen någonstans längs med landsvägen och plockade med mig några uttorkade lupinstänglar som skallrade som de bästa leksaker för barn! Jag kastade ut ”skallret” på slänten hemma och idag växer det lupiner i tre olika färger utanför mitt köksfönster!

Jag ÄLSKAR mitt ogräs!

Pioner och nåt blått…

Jag har inte ”riktigt” fotograferat min bukett sen jag fick den i lördags och jag hörde hur blommorna stod och grät över att vara så bortglömda. Så kan man ju inte ha det!! Jag kastade därför ut dem på trappan i solljuset och tog några rappa bilder före middagen. Det kanske inte heller räknas som ”riktigt” fotograferat, men nu håller vi oss en liten stund till 🙂

Och nu till något MYCKET viktigare: Jag såg nummer 033 på väg till jobbet. Jag såg nummer 034 på lunchen och jag fick återigen god hjälp av Åsa att hitta 035 på samma lunchpaus. Tre nummer på en dag! Inte illa.