Hammare, Skruvmejsel och andra redskap

Jag har gått på en kurs som hålls av företaget Existens som heter ”Coaching for Life”. Idag var det dags att träffas för sista gången. Hela dagen gick jag med en blandning av sorg och förväntan blandat i en förvirrad mix i kroppen. Sorgen kom från att jag inte alls vill sluta gå på den här kursen som hjälper mig att hitta min väg i livet och för att jag kommer att sakna mina kurskamrater något otroligt mycket. Förväntan kände jag självklart eftersom jag mår så bra på Existens. Så fort jag stoppar in tårna innanför dörren så går pulsen ner. Det kan bero på att det finns så mycket lugn, kärlek och vänner där, men jag tror att det sitter i väggarna på något sätt…

Idag var det alltså dags för ”avslutning” (dock utan examen, för vårt arbete fortsätter utanför kursen) och i fikapausen fick vi njuta av underbart goda smaker från Curlyfood. Smaskigt värre!!

Våra tre coacher har guidat oss i vårt sökande efter det vi längtar efter på ett fantastiskt sätt, och i ett försök att visa vår uppskattning till dem, så överräckte vi vackra hemgjorda blomsterarrangemang med tillhörande personliga kort. Vi hoppas att de känner vår uppskattning!! (Tack Helle och Erica för all energi ni lade i blommor och kort)


Foto: Erica Breyer

Efter ett stort kramkalas, lite sorg, mycket glädje och förhoppning om att ses igen, så åkte jag hem mot Sollentuna. Jag satt i bilen och funderade på att de verktyg jag nu har i min ryggsäck inte kommer i form av hammare och skruvmejsel utan av mod, kärlek, vilja och inre styrka. Inte dumt!

Nu fortsätter min resa…

PS. VLS till alla som behöver det! DS

 

Om ni bara visste…

…hur mycket det finns att städa här hemma inför ett studentkalas. Puh!

…hur lite tid (och ork) det finns i en heltidsarbetande kvinnas liv…

…hur vacker min höggravida kollega är i sin mage! 🙂

…hur gott det är med ett glas vin efter att man jobbat hårt!

…hur svårt det är att få tonårsbarn att städa sina rum. (suck)

…hur jag både längtar till och räds att gå på min kurs sista träff imorgon…

…hur glad jag blev när jag såg regplåten 040 idag 🙂

…hur huvudvärken slet i mig när jag kom hem 🙁

…hur mogen och gullig min dotter kan vara ibland! 🙂

…hur stolt jag är över min son som ska få pris på avslutningen! 🙂

Hade ni vetat, så hade ni varit jag.

Bilresa vs. Tunnelbana

Jag brukar säga att bil ALLTID är ett bättre pendlingsalternativ än Tunnebana och Pendeltåg. Idag bara MÅSTE ni hålla med!! Det här är några bilder från min resa till kontoret!

Klicka på bilderna så blir de större

Sista dagen i skärgården

Söndag – min sista dag i ledigheten för den här gången. Väderleksrapporterna (jag kontrollerade några stycken) visade på molnigt väder och därför tänkte jag att det var lika bra att göra lite ”nytta”. Per och jag slet därför i många timmar med att klyva ved som vi fått av Pappa. När vedboden var full, jag blivit ren och ombytt och vätskenivån var tillbaka till normalläge så tog jag mig en promenad ner till havet.

Idag var havet platt och fint igen. Inte helt toklugnt, men verkligen tillräckligt platt för en båttur. Vi tog dock ingen… Jag tog däremot en bild så ni kan få se hur vackert det kan vara med moln som speglar sig i havet!

Jag tog också en bild som visar hur fina bryggor grannarna har. Jag vill också ha en sån brygga. En brygga som nästan alltid finns kvar när isen har gett sig av och där man utan problem kan lägga till med en drygt fem meter lång båt. En sån brygga vill jag ha.

När jag var liten fick vi barn hjälpa till att rensa näten. Pappa fiskade nämligen väldigt ofta. Både för att det är gott med fisk, men också för att det är dyrt att utfordra miljarder barn. Så många barn var vi om man räknade alla syskon, dagbarn och kompisar som åt hos oss. Jag minns inte hur ofta vi hjälpte till med nätrensningen, men jag gissar att det var mer sällan än jag vill minnas. Pappa gjorde säkert jobbet själv allt som oftast. Jag minns i alla fall att simpor + nät = väldigt dåligt!

Korkekar har man ju hört talas om.
Här på Blidö växer det champagnekorksbjörkar.

Den här lilla polaren har suttit på vårt tak ganska stor del av dagen. Det brukar han inte göra. Undrar om han lämnade vita små spår….

När jag går förbi ett av husen här på ön så är det två saker jag inte kan låta bli att göra.  Lukta på syrenhäcken + Fundera på om det var familjen Bjarbo som planterade dem en gång för länge länge sen. Syrenen hör till ett av de hus som faktiskt bytt ägare lite då och då.

 Jag vill också ha syrener, men min buske blommar inte.
Då får man lukta på andras…

Jag läser en blogg lite då och då som skrivs av en tjej som heter Anna. Hon har en sån här bild på sin blogg. Nu har jag det också 🙂

Ryktet säger att det är MÅNGA som ska åka med färjorna in mot stan idag och att det är tät och långsam trafik. Jag undrar hur många som åker med 05:30-färjan imorgon bitti. Jag gissar på ”några väldigt få” och ”några väldigt trötta”.

Efter plattvatten kommer bråkvatten!

I går var vattnet stilla som en spegel. När jag satt i båten och kikade ner i vattnet så såg jag botten fast det var fem meter djupt. Så var det INTE idag! Efter en dag med platt vatten kommer tydligen en dag med riktigt skummigt, vågigt och lite argt vatten. 🙂 Solen sken dock precis lika hårt, varmt och ljuvligt som igår! Jag gillar vind och vatten oavsett om det är platt eller bråkigt, men jag är avundsjuk på min fd. kollega som tog båten till Högmarsö krog idag. Dit kunde vi inte ta oss eftersom det blåste så. Vår båt är för liten för att ta oss dit torrskodda. Det får bli en annan dag. Jag hoppas dock på att få en rapport från krogbesökarna, så vi vet vilken mat vi ska satsa på när vi väl kommer dit!

Jag har väl hunnit med några små nyttigheter i dag (gjort en läxa, handlat mat och lagat densamma), men i princip har jag inte gjort någonting alls idag som är värt att nämna. Det är nästan skönt att erkänna! Jag har vid flera tillfällen bara tagit min kamera och gått ut och gått. Ibland har jag fastnat på en sten/brygga/trappa/sandstrand och ibland har jag lyssnat på musik (Petter), men hela tiden har jag insupit hur vackert det är här ute i skärgården och försökt fånga det på bild. Jag har njutit av dagen!

Jag är ledig imorgon också och det är jag glaaaaaaaaaaaaaaad för!!!

Här kommer ett axplock från minneskortet ur kameran:


Det gick FORT kan jag lova!!


Grannens barn tar sig ett kvällsdopp.

Plattvatten

Hej alla!

Idag hade jag för många tankar i huvudet så jag gjorde det enda rätta – jag tog med mig kameran och gick ut och fotograferade! Då brukar jag försvinna in i nuet på ett kick. Så även denna gång 🙂

Här går jag längs med strandkanten…

Där växer det självklart Al – de fastnade på bild!

Helt plötsligt kom Per med packad picknickkorg och flytvästar. Vilken bra idé! Vi drog ut på havet med Gurgela, vår vitblåa Örnvik.

Alla problem försvinner på havet.

Svisch!

Vi åkte först till vår favoritvik där botten består av sand, sand och sand. Det var dock lite väl grunt för att vi skulle vilja lägga till. Längre fram i sommar lär jag hoppa i plurret och dra in oss mot stranden, men idag gjorde jag faktiskt inte det…

Vi drog istället vidare ut på det blå.

Och hittade en ovanligt hög ö med ovanligt mycket blommor – här någon form av fetknopp och vad vi tror är ängsvioler.

Utsikten ”utåt”

Kan det vara en Björnloka? Det är lite svårt att avgöra, men eftersom just Björnloka är galet läskig och ger äckliga brännsår så plockade vi dem INTE.

Högst uppe på berget/ön låg den här bojen. Varför?

Det blåste i princip inte alls och medan jag drack kaffe och mös så tänkte jag på att de som seglade där ute på fjärden verkligen måste ha tålamod. (Utsikt ”inåt” Blidö)

Gurgela låg fint vid kanten och väntade.

Taikonlägret a la Hertz och Per som inte hittade någon vass, men en liten liten buske 🙂

Någon form av prästkragar med schysst inramning.

Violer fanns det som sagt gott om…

Och såna här, vad de nu kan tänkas heta…

När huden kändes så där lagom varm begav vi oss hemåt igen.

Väl hemma vid bryggan så hoppade jag i plurret för ett snabbt dopp. För vem kan låta bli när det ser ut så här??

Näsa

Vad heter trädet som lämnar ”näsor” på marken
så att jag känner ett ”måste” att sätta den på min dito?