Idag åkte vi från ön efter att Per tagit en sväng på sina ”grillor” ute på havet/isen. Färden gick till Näsby slott i Täby. Där träffade vi våra vänner Sannah och Christer. Vi började med en promenad och avnjöt sen en afternoon tea i slottsmiljö. En skön söndag helt klart!!
Isen ligger på fjärden
Idag fick vi se det som min pappa redan berättat för oss. Nämligen det att isen ligger på hela Svartlögafjärden.
Här står jag en bit upp på land och tittar mot söder.
Här har jag kommit ut på isen, men jag är bara fem-sex meter ut från stranden, så här är det nog inte mer än 40 cm djupt om jag skulle plurra 🙂
Nu står jag på isen cirka 20 meter från stranden och tittar in mot Nylanders lilla myshörna med stolar och bord. Jag gillar hur hasseln (?) bakom är vit jämfört mot tallarna och granarna bredvid.
Efter en stund kom Per ner till isen. Han hade nämligen lite annat att pyssla med när jag gick, så jag gick i förväg. I veckan köpte han sitt livs första par långfärdsskridskor och idag skulle de provas!
Det var lite vingligt för honom i början. Det var lite Bambi på is tyckte han, men jag tyckte det gick väldigt bra med tanke på att det var första försöket i livet.
Han swishade fram och tillbaks över isen (längs med strandkanten) och övade på tekniken.
Då och då stannade han upp och vilade fötterna. Tydligen fick han som kramp under fotvalven. Det berodde väl på att han spände sig kan man tro…
Utsikten var det ju dock inget fel på. Så han hade ju något att titta på medan han vilade sina fötter 🙂 Det var i och för sig molnigt, men det funkade det också!
Stilstudie när Per kommer åkande direkt mot mig!
Här ligger jag på isen och fotograferar ut mot Salskären och Sundaskären. Jag tänkte det kunde ge ett roligt perspektiv. Man ser ju t.ex. små isbitar som ligger på upphöjningen där jag antar att det ligger en sten på botten eller något sånt…
Min pappa, Rune, kom gående med sin isbill i högsta hugg och tydligen var det inget konstigt alls att jag låg ner på isen, för han gick bara rakt förbi mig 🙂 Han tänkte ta hål på isen för att se hur tjock och säker isen är.
Det behövdes inte många hugg innan han var igenom isen…
Förberedd som bara den, så hade han såklart med sig en måttstock, så efter att med den nakna handen (hua vad kallt) vispat bort issörjan i hålet, så mätte han sedan hur tjock isen var.
Sexton (16) centimeter tjock is! Då kan man ju köra lastbil på isen, så nu kände vi oss säkra!
Dock såg man en tydlig ”skarv” på isen precis där vi förra söndagen såg att den strandnära isen låg redan då. Utanför skarven var det öppet vatten förra veckan, så vi antog att isen skulle vara tunnare utanför den tydliga kanten. Pappa satte därför igång att göra hål nummer två!
Sex centimeters skillnad – här var det tio (10) centimeter tjock is! Säkert och bra!
Hålen vi lämnade efter oss lär vara ihopfrysta innan natten är över…
Här står jag och tar en bild in mot land och där ser ni skarven precis vid pappas och Pers fötter. 16 cm tjockt innanför, 10 cm tjockt utanför. 🙂
Pappa gick faktiskt ännu längre ut och tog hål en tredje gång. Även där var det tio centimeter tjockt, så idag var en perfekt dag för alla som ville ut på isen. Så kanske det inte är nästa vecka… det ska ju bli blidväder tyvärr!
Per åkte runt runt och fram och tillbaks på sina nya skridskor och jag blev sugen, men vågade, på grund av mitt dåliga knä, inte provåka.
Vi gick längs med stranden tills vi kom till bryggan och bastun. Där tog Per av sig skridskorna och vi började gå hemåt igen.
Först tog jag dock en bild på bryggan och solens försök att komma igenom molnen. Längst ut på bryggan ser man en familj som satt sig på bryggan för att vila lite under sin skridskotur.
Sista bilden för idag blev denna där alarna sträcker sig långt ut över vattnet. De vill kanske också ut på isen?
Vitsippan 13 år idag!!
Idag är det exakt tretton år sedan vi byggde Vitsippan ihop med byggföretaget Team Boro, min far Rune, min bror Henrik och min svåger Christian! Idag är alltså dagen när huset fick sin isolering och sina takpannor och liksom blev ett ”hus”. Dagen innan, dvs igår, hade huset satts ihop som ett pussel ovanpå grunden.
Flyttade in i huset gjorde vi inte förrän vid påsk. Då hade snickarna jobbat klart med allt de skulle göra och vi hade spacklat, kaklat och målat på så många ställen att vi åtminstone kunde sova där. Här är ett inlägg där jag visar lite bilder från ”när det begav sig”!
Att bygga Vitsippan har självklart medfört både bra och dåliga saker, men totalt sett tror jag nog att det är det bästa beslut jag och Per tagit förutom när vi bestämde oss för att skaffa barn ett och barn två! Vitsippan är verkligen vår oas i världen!!
GRATTIS VITSIPPAN!!!
WFH (Work From Home)
Som Per brukar säga
Vi har ju två hus och det är inte alltid ekonomiskt försvarbart att se till att det finns dubbla uppsättningar av alla saker. Vi har t.ex. inte en matberedare på ön. Det har vi bara hemma.
Ibland när något ”kasserats” hemma i stan, men duger att använda fortfarande så åker det ut till ön. Om vi sätter upp en hylla och Per inte är helt nöjd, eller om han bygger en möbel som inte blir lika fin som om en snickare byggt den, så säger alltid Per ”Det duger i skogen”!
Med det talessättet i åtanke så sydde jag fast den bit av handsken som min bil bet av igår. Nu är handsken hel igen och den åker, tillsammans med sin maka, ut till ön med argumentet ”det duger i skogen”!!
Elaka lilla Minin…
Femton år mellan gångerna?
Storhetsvansinne
Jul i mitt hus :)
Jag hörde från mina kollegor på lunchen idag att de flesta dansat ut julen. En del hade gjort det bokstavligen i helgen som gick! Det är ju helt i sin ordning, men här fortsätter julen ännu. Idag kokade jag en stor laddning (i alla fall tio portioner) risgrynsgröt. 🙂 Per och jag gillar att kunna värma lite gröt i mikron och bli värmande mätta till frukost och nu kan vi det ett litet tag till!