Idag väcktes vi inte av en dörrklocka (som igår) utan gick upp när vi vaknade av oss själva. Jag hoppade in i duschen och insåg att barnbarnet nog vridit ner värmen på vattenberedaren (som jag misstänkt efter ett blöjbyte). Jag höjde värmen och hoppades att inget hunnit växa i tanken.
När frukosten var uppäten fick jag ut i boden och tog ut allt i kylskåpet för att göra vårstädning!
Sen hoppade vi ner i båten och tog årets första gemensamma tur med båten.
Vi åkte till Furusunds båtmässa men tyvärr hade de ingen båtplats kvar till oss så vi åkte hem igen.
Väl hemma igen tog vi min Mini Cooper tillbaks till mässan. Jag lyckades på något sätt få den bästa möjliga parkeringsplatsen och sen ”gjorde” vi stället.
Jag hittade inte vår nästa båt, men Per hittade sjövärnskåren och sjöräddningen så han var lycklig ändå!
Notera: Det är varmt vatten i kranarna nu (tills Vera hälsar på igen)!
Så började vår fredagsmorgon. Vi låg och sov men vaknade till slut och svarade i telefonen och öppnade dörren. Där ute stod en kille från firman som vi bett komma och städa och serva vår luftvärmepump. Kvinnan vi bokat besöket hos hade sagt att de skulle komma på eftermiddagen så vi blev helt klart tagna på sängen (sovandes i den 🙂 )
Det passade oss bättre att få det avklarat på morgonen så vi blev bara glada, bjöd killen på kaffe och satte igång vår dag medan han utförde (den väldigt behövda) servicen.
Det visade sig vara fler delar än jag trott där innanför det vita skalet. De sköljdes och skrubbades noga och blev som nya igen.
Sen fick den sitt skal tillbaka och provkördes rejält (värme på 30 grader) medan han mätte trycket i utomhusenheten. Han blev nöjd med mätningen och då var vi också nöjda (fast gladast blev jag av att han stängde av värmen 🙂 ).
Klart!!
Jag hade hunnit äta frukost, bädda sängen, plocka undan, tvätta en tvättmaskin och diska medan han servade luftvärmepumpen, så när han åkte ifrån oss, så gick jag ut i det fantastiska (men blåsiga) vädret och hängde min tvätt utomhus. Det var härligt!
Vi packade massor av städprodukter, lite vatten och bananer och drog skrindan och skottkärran ner till bryggan. På vägen såg jag dessa stora vackra vitsippor och kunde inte låta bli att stanna till och njuta.
Anledningen till våra stora packning var ju att vi hämtade Hedwig igår.
Nu låg hon där vid bryggan och väntade på oss. Dock lite vinterdammig och helt naken.
Vi spenderade därför hela dagen nere vid bryggan. Här där nordanvinden inte kommer åt oss var det ljuvligt skönt så jag jobbade i t-shirt och short och njöt av ”sommaren”.
Hedwig blev torkad, skrubbad och putsad. Hon fick nya 2024-dekaler från sjöräddningen och blev påklädd med allt som behövs på en båt (t.ex. fendrar, sjökort, kikare, gps-hållare, telefonhållare, sittdynor, stolar, bord, kapell, hamnkapell, extraankare, öskar, båtshakar, tampar, kilar, verktyg, loggbok, nödraketer osv osv osv)
Jag blev rätt trött av allt putsande och tog därför en ”paus” och gick in på stranden där tång och bös samlats under vintern.
Jag krattade ihop det i högar och försökte även få med mig allt det lösa som låg i vattenbrynet.
När jag precis börjat köra bort högarna fick jag sällskap av grannarna Per och Bella. De hjälpte mig att köra de tunga vändorna in i skogsbrynet och tog sedan varsin räfsa och började räfsa kottar längre upp på stranden.
Alla vet ju hur ont det gör att kliva på tallkottar så detta ville vi verkligen också får gjort.
Till slut var stranden ren och fin inför sommarbadandet.
Sen fortsatte jag hjälpa Per med båten och när allt var klart och hon var helt redo, gick Per upp till huset och hämtade lite snacks och rosé. Jag fortsatte med räfsandet uppe i kanten mot träden, träffade ytterligare en granne, Inger, som tog tag i krattandet av kottar ovanför bastun och kände jag mig klar.
Jag lade duken på bordet, satte mig ner på en stol på bastudäcket och njöt av utsikten. Detta är livet på en pinne tänkte jag!
Tänk vad rätt jag hade för snart var många av grannarna (Inger, Janne, Per, Bella, Amanda, Magnus, Cecilia, Per och jag) samlade runt bordet och vi hade en härlig stund ihop i solen!
Det tar på mina 55-åriga tantkrafter att ha fullt fokus på ett gående barnbarn med bus i blicken. Det är helt uppenbart när vi nu står i halvsjufärjankön på väg hem till stan efter två dagar med Marcus, Vera och Elsa på besök. Jag är tröttare än normalt.
Det som också känns är hur otroligt mycket värme och kärlek jag tankat under dessa två dagar!
I morse kom Marcus till ön. Med sig hade han hund och barn. Härligt!
Ganska snabbt nämnde jag att jag ville åka iväg på ön och plocka ramslök. Sonen nappade men lämnade mig, hund och dotter hemma och tog med sig sin far och skördadeden gröna växten.
Väl hemma åkte all ramslök i vatten för rensning. Sen fick den torka på tvättställning.
Framåt kvällen blev det två flaskor olja, två paket med löken in i kylen och två in i kylen, och en produkt som jsg nog ska prova innen den sprids på sociala medier.
Idag har vi varit i grannhuset också. Lilltjejen fick 1-årspresenter och vi andra pratade!
VARNING! Skrolla inte ner om du inte vill se döda tuppar. Jag har inga närbilder och har valt de minst läskiga, men jag vet inte vad du är rädd för så varnar ändå!
Idag åt vi frukost och sen åkte vi upp till min syster och svågers bondgård. Vi tog med oss några sticklingar som present.
Vi bjöds på lunch när vi kom fram och sen gick vi ut till hönshuset.
Där satt nämligen vår middag.
Den här söta hönan behövde dock inte oroa sig eftersom det var tuppar vi var ute efter.
Min svåger pratade pedagogiskt igenom slaktförfarandet medan han förberedde allt han behövde för uppgiften.
Jag vill ha höns när jag går i pension men då behöver jag kunna slakta. Jag hade alltså bett om detaljinformation.
Två tuppar senare….(jag spar er bildbevisen) så bestämde vi oss för att inte flå dem utan att plocka dem!
Det tog lite tid och vissa vingpennor var riktigt svåra att få loss.
Till slut var allt klart och vi kunde städa undan. Nu hade storebror Christer med fru Helen kommit och vi gick ut på promenad runt ”ägorna”.
Här nedanför ser ni vagnslidret och ladan.
Boningshuset och det gamla missionshuset.
Tre av kossorna. De fick mat innan vi fortsatte vidare.
Skogen 🙂
Ladans baksida
Boningshuset och bikuporna
Vallen
När vi kom in igen så fick vi kaffe för att värma oss. Sen satte vi igång med middagen: Coq au vin.
Är man gammal stjärnkock så försöker syskonen alltid få en att laga mat. Så även idag 🙂
Per hamnade också i matlagningstjänst.
Vi andra kom på annat att göra….
Jag var otroligt dålig på spelet men hade kul ändå!
Efter en lång, god och närproducerad middag så intog vi biblioteket .jag blev trött fortast så gick till sängs först.
