MIAS BLOGG

TOKFEL.

INGEN KOLL.

JAG FATTAR INGENTING

JAG GER MIG.

ADJÖ.

JAG GAV UPP EUROVISION FÖR NÅGRA ÅR SEN.

NU FÅR JAG ÄVEN GE UPP MELODIFESTIVALEN.

JAG FÅR SKAFFA MIG NYA INTRESSEN.

UNDULATUPPFÖDNING??

Pernilla vann förvisso sin duell.

Pauline och Neo gjorde det dock inte.

Om inte Alcazar vinner nu i sista duellen så….

…kan jag inget om Melodifestivalen!

Då blir det ingen betting nästa helg!!

☼

Idag vaknade jag vid halv sju och insåg hur tidigt det var. Jag vände mig om, gosade in mig i kudden och fortsatte sova. Hur skönt är inte det? Vid tiotiden vaknade jag igen och då var det dags att slå upp de blå. Jag läste under det varma gosiga duntäcket fram till halv tolv.
Då ville Emma och Marcus ha frukost.

☼

Efter frukost tog jag mig ut i solen. Jag tog en sväng förbi Edsbergs slott och satte mig ner på en bänk och njöt av det otroligt härliga vädret. Jag var absolut inte ensam i parken så jag antar att solen har dragningskraft på fler än bara mig.

☼

Väl hemma tänkte jag att det nog var lika bra att göra lite nytta direkt innan jag tappade orken så jag gick iväg till ICA och handlade. Som den otroligt snälla mamma jag är så köpte jag en prinsessbakelse till Emma och en chokladmaräng till Marcus. Förhoppningen finns ju att de är hemma ikväll och då ska det bli fika av. Risken finns att jag kommer att få sitta själv men det får jag ta i så fall. Uppätna lär ju de här godbitarna bli på nåt sätt i alla fall!

☼

Fadumo, Frida, Julia och Emma satt i soffan när jag kom hem. De satt och drömde sig iväg till cheesecakes, våfflor och alla andra onyttiga saker man kan tänka sig. Till slut var jag helt slut och märkligt nog helt supersugen på cheesecake. Jag tycker ju inte ens om det. Skumt!! Till slut så förlorade de mot sina sötsugna magar och gick iväg till ICA för att handla just en sådan “inte ostkaka, för det är ju nåt helt annat”.

☼

I tystnaden som lägrade sig när tjejerna dragit iväg så satte jag mig och laddade in bilderna från min promenad i datorn. Det är avslappning ska ni veta. Att titta på bilderna och se om man fångat något speciellt bra eller dåligt i sökaren.

Här kommer några av mina bilder:
Här gör jag allt jag kan för att inte kisa med ögonen. Jag inser nu att jag lika gärna kunde ha blundat och fått färre rynkor. Inte ett smack syns ju genom de där glasögonen *ler*

Undrar hur mycket de här fåglarna äter på en dag?
Det känns som om ALLA matar dem…

Här ser ni bänken jag satt på och Edsbacka Slott i bakgrunden.

Nä, jag hade inte med mig några brödsmulor…tyvärr!

Blå blå himlar och vatten….

Sånt man gömmer sig i på sommaren 🙂

Vass i närbild

Sankt Eriks Kyrka på andra sidan Edsviken

En ☼ bakom ett träd!

och jag måste visa vad jag fnissar åt varje gång jag åker förbi!!
I always knew about the bad sport motion. Now everybody else knows….

☼

Ja och sen var det den där där Melodifestivalen ….

Alla som är värda en andra chans ska upp på scen ikväll. Scenen har byggts upp i Örebro.

Ni vet ju säkert det här men de som kommit till andra chansen ska tävla mot varandra och två av dem får till slut komma till finalen i Globen. Så här ser startfältet ut ikväll:

Om ni frågar mig så kommer Pernilla att vinna mot Pain of Salvation. Det blir tufft men Pauline vinner mot Crucified Barbara. Neo tar folket med sig och vinner över Kalle Moraeus & Orsa Spelmän. Alcazar får fler röster och vinner över Jessica Andersson. Det skulle i så fall betyda att Pernilla möte Pauline och att Neo möte Alcazar. Finalplatserna går alltså till Alcazar och…här är det svårt. Jag vill nämligen säga Pauline men risken är att det blir Pernilla som får den. 

Vi får se då!!
Låt oss skratta och peka lite finger åt allt roligt ikväll, hörrni!!

Puss och Kram

Utomhus ropar på mig……

Nytt ordspråk:

Den som lanar länge, sover tidigt!

Tunga suckar....
…hördes från nedre våningen i morse vid kvart över sju.
De natt-lanande killarna med mörka röster utstötte suckarna när vårt internet la ner.
Poff! Borta. Funkade inte!
Com Hem har helt klart problem med sin leverans.
Killarna fick i sig några mackor och korv med bröd (till frukost?) och sen gick det igång igen.
Det kanske var Com Hems önskan? Att de skulle äta??

Nu på kvällen när jag kom hem från jobbet hördes tunga suckar igen.
Med tanke på hur länge de spelat så gissar jag att suckarna nu berodde på trötthet.
Emma och jag sa ingenting. Har man spelat spel i drygt 24 timmar på raken så får man sucka.

Nu ni!!
Jag har en ny bokad tid hos ortopeden på Löwenströmska Sjukhuset.
På torsdag nästa vecka då är jag där och hoppas de har en lösning på min ev. Plica.
Undrar ni om jag hoppas på underverk och att det knäonda ska lösa sig direkt?
Ja, risken finns ju och det bör jag nog ändra på…men jag har en tid, och det är bra!!

Vårtecken
Om en vecka bildar Cim, Åsa och jag det nya AP/GA-teamet på jobbet.
Vi gick därför ut för att bounda lite på lunchen idag.
(För er som inte vet så är “att bounda” lika med “att bonda” fast uttalat på skånska,
vilket i sin tur betyder att “man lära känna varandra lite närmare”.)
Vi tog oss hur som helst iväg till den trappa där jag och Åsa avnjutit mången kopp.
Cim är inte rädd för lite kyla, så hon satte sig ner efter en stund. Jag hängde på.
Förbi gick en dam som sken upp som en sol, sen sa hon “Åh, årets första vårtecken”
Ja, kanske det? Vår utomhusfika kan mycket väl vara en föraning om vår!

Luktpenna
Jag gillar pennor.
Jag gillar pennor, jättemycket!
Idag var flera personer på min avdelningen på möte.
De fick pennor som present.
Jag var inte på mötet  : (
Jag har dock världens bästa chef för jag fick hennes penna!
Den doftar “Grape”.
Jag gillar pennor (och chefer).

Sommarkatter?
Jag vet att det är snöigt, kallt och vinter rent tekniskt.
Men jag undrar ändå om det inte är sommar….?
För visst säger man att katter som lämnas ute och driver omkring så är de “sommarkatter”?
Då är det nog sommar ändå, för det här var min carport vid femtiden idag:

Gräsänka
Per är i Wien hela helgen och jag är all alone.
Så ensam man nu blir med två tonåringar i huset 🙂
Som ni vet, så lagar jag ju inte mat…..
Första måltiden inhämtades på närmaste kebab/pizzeria.
Här är mina bärare; Johanna och Emma:

De kunde inte sitta fint, utan busade såklart!

Fredag
Jag har haft ont i huvudet precis hela veckan.
Det är sååååååååååå skönt att det är fredag och helg.
Jag ska bara ha jour fram till klockan tio ikväll, sen är det TGIF:
Thank God It’s Friday!

Hoppas ni får en mysig, lång, skön helg!
Ta hand om er!

☻/
/▌
/ \ PUSS

Idag blev det STOPP på träningen.

Jag var hos Dimman och snackade. Vi ger upp träningen och jag får traska tillbaka till ortopedfolket igen. Jag har ännu mer “knakande/hoppande” i knät idag så det är bara att inse att vila och piller är det som gäller. I alla fall tills en läkare kikat på det.

Trist men sant!

♥

Jag åt min middag i sängen idag.
Huset har krympt och vi har inte längre något kök.
Man kan få en hint till anledningen redan i hallen på övervåningen.
Det ligger nämligen en sladd på golvet…

Bevis-sladden fortsätter som en hängande lian..

Här nere förökar sig sladden till fler sladdar och en switch.
Man ser att sladdhärvan fortsätter in i det som tidigare var mitt kök…

Jag:       “Hej, får man vara med och Lana?”
Micke:   “Nä, vi är fullt lag redan….”

Vi har alltså fem tonåringar i vårt fd. kök. Mackan och hans polare. De Lanar…eller Gibbar…eller, hmm? Jag fattar inte riktigt skillnaden men köket är kokhett av fem skärmar, fem datorer och fem stora killar som spelar spel och snackar med varandra via headset, fast de sitter precis bredvid varandra…Bara tre av dem hade riggat igång när jag tog bilden. Nu vågar jag inte gå dit och vara pinsam fotografmamma igen. Stackars Marcus ska slippa den hemskheten. De har köpt massor av läsk och ska sitta hela natten och spela. Krejsy!!

♥

Däremot vågar jag vara pinsam med min dotter!!

Får jag ta en bild Emma?
Jaha, gjorde du en ful min?

Dåså, jag kan också grimasera!
Vadå? Gjorde du ingen min nu?

Kom igen nu. Vi gör en min båda två.
Hur var det du gjorde nu igen?

le grand final

Två snygga brudar säger ajöken!

♥

Snacka om att det varit bra väder idag! Solen har fullkomligen SKRIKIT ut solstrålar hela dagen! Det går ju liksom inte att vara på dåligt humör fast man försöker (för det gör man ju, eller?)
Jag var t.om. tvungen att ha solglajjor på mig när jag gick utomhus.

UNDERBART!!

Annars händer inte så himla mycket i mitt onsdagsliv.

Jag har jobbat, jag har haft ont i båda knäna och jag har ätit en så onyttig lunch att jag skäms.
Inte mycket att ödsla ord på…..det blir inget mer idag!

Jag hoppas solen kommer imorgon igen!

Många långa mysiga kramar från mig, till dig!!

BRA GREJ

Ja må hon leva
Ja må hon leva
Ja må hon leva uti hundrade år!!

Idag fyller vår undulat, Peppar, 5 år!
Hip Hip Hurra för världens underbaraste fågel!!

✫

DÅLIG GREJ

Idag var det , som så mången annan tisdag, dags för ett besök hos Dimman. Jag bytte om och satte mig på en cykel för att värma upp. Närmare bestämt på den andra cykeln härifrån sett….

Jag cyklade inte länge, jag kände tyvärr direkt att något var fel. Jag kände något liknande i torsdags och Dimman undersökte mig noga då. Idag var det dock än mer tydligt: Något var fel! Något “knakar till” eller “något fastnar och hoppar till” varje gång jag böjer benet. Det kändes verkligen inte rätt, så jag lät Dimman kika på det igen.Han blev konfunderad och vi satte oss helt enkelt rakt ner på golvet och funderade. Vad kunde vara fel? Han undersökte och klämde, tänkte och “hummade”. Helt plötsligt sa han något som jag inte förstod och rusade iväg. När han kom tillbaks, med en bok i högsta hugg, sa han: “Du har en Plica”

Om jag fattar det hela rätt har jag alltså en förtjockad ledhinna som är ivägen för knät och knäskålen när jag böjer benet. Den fastnar helt enkelt och när jag fortsätter att böja benet så “hoppar det till” när den lossnar från det som den fastnat i.  Den är anledningen till att jag numera sover med kudde under knät och till att jag har ont precis hela dagarna, äter tabletter och tycker lite synd om mig själv.

På ett sätt är det skönt att veta vad det är som är fel. På ett sätt är det stressande och gör mig ledsen. Jag trodde verkligen på mitt knä den här gången. Jag trodde på mig själv, jag hade ju tränat precis som jag skulle….

Enligt Dimmans bok och några av hans kollegor så är operation lösningen. Dimman själv är inte lika övertygad. Nu letar han lösning åt mig via sina läkarkompisar. Jag har såklart surfat runt och kikat på vad det står på nätet….livsfarligt, jag vet. Det står dock på några ställen att vila och antiinflammatorisk medicin kan hjälpa. Operation står dock överallt också. Vi får se.

Jag måste erkänna att jag är depp för det här. Det är blä!

✫

TREVLIG GREJ

Vad kan vara bättre än att träffa en god vän och se en bra film om man är depp?
Jag hade turen att redan ha bokat in en dejt i Kista med min apa ikväll.
Vi pratade om högt och lågt, åt god mat, drack goda drycker och tog kort så folk tittade!

När vi var klara med det gick vi och köpte nödvändigheter!

Sånt som krävs på bio!

Efter att ha skrattat och gråtit i två timmar åt Valentine’s gick vi ut i Kista Galleria och insåg att vi aldrig hade sett lokalen tom förut. Knock Knock, anybody there??

Nästa gång jag går på bio skulle jag gärna se någon av dessa filmer;
Alice i underlandet eller Änglavakt

…och du Tesan, vi har en dejt i maj. Deal!
Sex in the City 2
Sånt som bara tjejer förstår…

✫

Och en helt annan sak:
Hur länge ska det vara svårt att skriva 10 i början av datumet?
Hur kan det vara så svårt att minnas, i fingrarna liksom, att året börjar med en etta och en nolla?

✫

Ta hand om er!

Pliktverket – Mönstring

I morse åkte jag, Marcus och GPS’en till Frihamnen och mönstringen som ska skilja agnarna från vetet, männen från pojkarna och nuförtiden även de som vill från de som inte vill. Marcus ville. I alla fall när jag lämnade av honom i snöblasket.

Mars allaredan?

Å ena sidan känns det som om tiden rusar i hundranittio kilometer i timmen och å andra sidan så tar ju vintern aldrig slut så dagarna släpar sig fram. Hur är det möjligt?? Första mars är det hur som helst…

Snö på vattenpussarna

När jag tog mig iväg till Solna och restaurangen Strix för att träffa min gamla kollega Björn Magnor så snöade det som tokigt och jag kände liksom hur minusgraderna, den nya snön och vattenpussarna liksom skrattade åt hur kul det kommer att bli i trafiken i morgon. Halt. Halt. Halt.

Skallebank, Pannstamp, Huvudvärk

Varje vardag i två veckor har jag haft ont i huvudet. Så där ont så man liksom bara inte kan fokusera på det man egentligen borde lägga all energi. Tabletter är tyvärr ett faktum. Värken försvinner så fort det blir helg. Det är ett virus säger Annelie. Nä, det är luften säger Camilla. Tänk om det är små gubbar som springer omkring i mitt huvud och slår på trummor? Ingen vet. Det vi vet är i alla fall att David, Andreas, Annelie, Åsa och Margareta också har ont. Jag vet inte vilken av huvudvärksorsakerna jag föredrar.

Weoooooo Weooooo Weoooooo Weooooo

Signalen Viktigt meddelande testas fyra gånger per år, första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, klockan 15.00 det vet ni ju säkert. Det ni kanske inte vet, och det mina någorlunda nya kollegor inte visste, var att vid samma tillfällen tar jag och min apa, Thérèse alltid kontakt med varandra. Idag gick larmet och jag kastade mig direkt på mobilen för att ringa upp apan. Åsa undrade vad jag pysslade med för vi var mitt i en arbetsuppgift. Pling Plong sa datorn och där var hon, apan! Jag släppte direkt telefonen och såg hur Åsa tittade på mig med förvånad blick. Hur det blev så här kan jag, guldfisken, såklart inte exakt återge MEN jag minns att när jag för 10½ år sen började på Manpower, så blev jag och Thérése kollegor och när larmet gick var det VÄLDIGT uppenbart och högt. Av någon anledning har vi sedan alltid gjort detta till VÅR grej. Hur långt ifrån varandra vi än är när larmet går, så är vi nära i tanken!

Hurra vad vi är bra!

Det kan vara så att när man är fullpumpad av tabletter så tänker man i nya outforskade banor, går utanför boxen och ser “saker” man annars inte ser. Då syftar jag på rosa elefanter, spöken och självklart på lösningar på problem. Problem man kämpat med i evigheter. Tjejerna här nedanför gjorde hur som helst stordåd igen. Vi känner oss så galet lyckliga och duktiga. Vi gjorde det!! Nu är det bara att köra på med nästa problem…

Trevlig hemkomst

Det första jag möttes av hemma var en nyskottad uppfart. Blött och smutsigt, men nyskottat! Det gjorde inte ont alls. När jag sen steg in genom ytterdörren så möttes jag av ett mysigt hem, belyst av levande ljus, doftande av nylagad mat och ett färdigdukat bord. Jag har tur som en tok helt enkelt!

Omtanke och blader

Ni har väl antagligen också blommor på borden? Så måste det vara för tydligen fanns det inte en enda tulpan i hela blomaffären. Tur att det finns andra blommor!! Gott luktade de också!

Att vilja eller inte vilja

Vid middagen försökte jag få ur Marcus om han är en av de som “vill” eller en av de som “inte vill” göra lumpen. Det var totalt omöjligt att få ur honom några kloka ord. Han var helt utpumpad och sa bara nåt om att det var galet jobbigt, att han pratat med pyskolog, gjort styrketester, synonymtester, “andra tester” men framförallt cyklat tills han inte ville cykla nåt mer. Inte idag i alla fall 🙂 Jag har verkligen ingen aning om vad han känner. Jag pratade med honom i en lång stund, men jag fattade inte mer för det. Kan det har med mina små huvudgubbar att göra? ッ