Emma på besök

Jag fick hem tidigt från jobbet idag. Detta eftersom jag efter lunch började känna hur halsen gjorde ont och vid tvåtiden kunde jag även se hur röd den var…

Jag kontaktade Emma för att berätta om läget men det hindrade inte henne. Hon sa bara att vi fick hålla avstånd. Hon skulle nämligen komma över och äta middag.

Per lagade god mat och mitt i middagen kom Emma på att hon ville se de barnkläder vi sparat sen hon var liten. Sagt och gjort – Per sprang ner och hämtade kartongen!

Hon skrattade åt de gammaldags kläderna men tog också med glädje hem massor av plaggen som hon hittade.

Vi satte oss sedan och pratade i sällskapsrummet. Jag blev dock tystare än normalt eftersom halsen gjorde sig påmind. Jag satt dock med och njöt av tulpanerna som Emma haft med sig.

Jag ska ta en Strepsils och gå och sova. Jag känner mig lite krasslig…

Trollhassel från Gidlunds

Jag fick ju några grenar trollhassel från Martina igår när vi åkte hem feån Görans 65-årskalas. Det vet ni som läste bloggen igår.

Idag började jag faktiskt morgonen med att springa utomhus före frukost för att plocka bort löven från grenarna. Sen fixade jag en flaska med en gren till köksfönstret ute på ön. Det blev jättefint med jag glömde fotografera det. Sorry.

När jag kom hem till Filmstaden fixade jag en kruka med massa stenar i som skulle hålla i de två stora grenar som fick åka med hem.

För att ni ska förstå hur det blev så får ni en bild nära, sen en längre bort och en ännu längre bort…

Och en längst bort!

Visst blev det bra?!?!

Göran 65 år!!

Oj vad ”min” flugsvamp växer fort! Igår var den en boll och idag är den redan ett fat.

Idag tog vi och hakade på släpkärran på bilen och lämnade ön för att hämta ved hos lillebror och svägerska. De bor nämligen lämpligt nära våra vänner som idag bjöd på kalas. Vi tänkte slå två flugor i en smäll och hämta ved när vi ändå var på rätt kobbe.

Vi hann stanna en liten stund hos Henrik och Frida innan vi åkte vidare till Görans 65-årskalas!

Vi fick träffa Görans mamma Gunnel, Martinas föräldrar Britt-Marie och Tord. Görans bror Roger (utan Babben) och bror Micke med frun Annika. Martinas bror Mattias var där (utan Lena) precis som Maetina och Görans barn Marcus och Malin. Malins sambo David fick vi träffa för första gången.

Martinas syster Maria var tyvärr hemma men hennes Bo var där och representerade dem. På vänsidan var Ove och Carola, Kicki (utan Kenneth) och Per och jag där!

Göran hade avböjt presenter, men fick såklart något i alla fall! Från oss fick han en flaska vin samt en novemberkväll på ”ställe” med oss.

Vi njöt av hembakade matpajer och supergoda chokladkakor som Martina skapat. När alla tackade för sig fick jag några fina grenar trollhassel från Martina (ska visa er i morgon) och sen sa vi bye bye och hämtade vår vedkärra hos brorsan innan vi åkte hemåt.

På färjan mellan Yxlan och Blidö imponerades vi av hur fort denna segelbåt tog sig framåt.

Nu är vi hemma på kobben och vi har satt på Formel 1, practice 3. Vi ligger efter. Även kvalet har ju redan körts så vi har mycket att se nu innan vi kan laga middag… Tror ni att jag får mat innan midnatt?!? Klockan är 19:13 nu…

Envisa lilla pelargon!

Jag erbjöd min svägerska, Frida, att få ta med mina fem kärlekspelargoner. Hon brukar nämligen övervintra dem och få dem att leva mer än ett år. (Så duktig är tyvärr inte jag, utan jag köper nya varje år…)

Av någon anledning tog hon dem inte (glömde?), så jag slängde dem på komposthögen i hörnet av tomten innan jag åkte iväg till Mallorca på semester. Sommaren var ju liksom över så de skulle ju ändå dö nu när jag inte skulle se till dem hela tiden.

Döm om min förvåning när jag nu kommer ut två veckor senare och ser att jag hade fel – pelargonerna har vägrat dö. De frodas nu i hörnet av tomten och tänker inte låta sig avskräckas av att bli bortkastade!

Årets odlingssuccé!

Rubriken är ironisk….

Mina många timmar av att vattna, klippa och gödsla min chiliplanta resulterade i 30 små ynka chilifrukter som inte ens blev riktigt färdiga.

På bilden kan man luras att tro att de är rätt stora, MEN burken är väldigt pytteliten och varje chili är inte mer än två centimeter stor.

NOTE TO SELF: Strunta i odla. Köp i affären! 🙂