Kategori: Mias dag

Mamma har flyttat till ett äldreboende och vi tre döttrar har hjälpt till i processen. Idag var det dags för det allra sista: att kontrollera att inget viktigt glömts bort att ta med till nya boendet. Jag lämnade därför ön och tog mig in till fastlandet.

Jag och mina två systrar gick igenom varenda lite kvarglömd pinal. Till och med barnbarnens gamla julgranspynt….

Svetten lackade, men humöret var gott!!

Vi hittade faktiskt några saker som vi hade glömt vid flytten så de körde vi över till mamma.

Sen sa vi ett gemensamt HEJ DÅ till lägenheten som mamma bott i väldigt länge. Det var en konstig känsla!

Magen kurrade så efter att jag tankat bilen och massa dunkar (passade på när man är i civilusationen) så fick det bli två cheeseburgare på Donken

Sen drog jag vidare österut till skärgården!

För att få bort den dåliga känslan vi hade från gårdagens övningskörning så gav vi oss ”upp på hästen” idag igen. Jag övningskörde vår båt igen.

Som jag skrev igår så brukar jag köra båten en gång om året så vi vet att jag klarar av alla batterier, larm och reglage och prylar som måste hanteras för att få båten att åka dit man vill att den ska åka…

Idag var det alltså ”på’t igen”!

Jag startade Hedwig, körde ut ur hamnen och fick upp henne i planing. Sen körde jag förbi Granöören och Söderöra och fortsatte över fjärden upp mot Kudoxa.

Allt gick som det skulle, men jag hade högre puls än normalt. Det är ju helt klart ovant att vara ansvarig för framfarten.

Uppe vid Kudoxa kände jag mig klar och vi bytte kapten. Per körde resten av dagen. Vi åkte ut till Norrpada (där vi kikade på lite framtida klippor att hoppa i land på) och kryssade mellan öarna där innan vi tog oss söder om Rödlöga hemåt igen.

När vi var hemma vid oss mötte vi ångfartyget S/S Blidösund. Hon var så fin så!

Idag var dagen när jag kör båten. Alla andra dagar kör Per, men en dag om året måste jag köra för att veta hur man gör om nåt händer. Det slutade som vanligt med ilska och frustration, men sen åkte vi ut till Kallskär….

Henrik och Frida tog emot oss väl och gjöt olja på ilskvågorna och sen njöt vi av skärgården och glömde eländet.

Per hade köpt en lång tamp som han och Henrik delade upp i två olika längder. Jag satte mig och taglade ändarna. Henrik gosade med Svinto.

Vi badade, åt lunch, fikade och badade igen. Speciellt Henrik! Han badade massor!

Det var en fin ö vi var på. Härliga mjuka klippor. Ser ni Henrik?

Rätt vad det var så trodde vi att det brann bakom vår ö men sen såg vi att ångfartyget Blidösund kom tuffandes…

Henrik (som badade) sjöng ”Till havs” så vackert att alla på båten måste ha njutit 🙂

Henrik gick även på långpromenad runt ön. Jag såg honom på avstånd.

Uppe från höjden såg våra båtar ut så här:

Efter någon timme (kanske vid fyra?) tog vi oss hemåt och vid Svartlöga såg vi återigen S/S blidösund.

Vi fick höra att det skulle synas 100 stjärnfall i timmen på fredagskvällen/natten, så vi tog på oss varma och myggtäta kläder och satte oss i fåtöljer klädda med filtar och svepte in oss i supergosiga dito för att se på underverket!

vi försökte vänta ut stjärnorna/meteoritregnet men nej….vi gick och lade oss lite före klockan ett och då hade vi sett TVÅ stjärnfall. Vilket misslyckande!!

Jag bad min make att fixa iordning inför att kunna springa ner till stranden så fort jag kunde logga av för veckan. Å det gjorde han!

Sen sprang vi ner till bryggan och hoppade ner i det blöta! Sen satte vi och och njöt i solen!

Vi hade stämt träff med våra grannar Jenny och Anders och vädret var snällt mot oss. Vi njöt i flera timmar. Vi hann med både Aperol och Cosmo under eftermiddagen. Vi blandade med bad och förtjusning över att vi fått maneter till vår sida av landet. Den snälla sorten. Här ser ni Jenny stå och beundra dem på avstånd.

Det var en ljuvlig kväll!

Jag ställde mig på bryggan och tittade på maneterna.

Jenny hoppade i plurret och tittade på dem på närmre håll.

Då klädde jag på mig badkläder och tog med mig kameran ner i vattnet. Kolla vad fina de är!

Underbart!

Blå blå vindar och vatten! Man förstår varför någon skrev den sången….

När det kurrade alldeles för mycket i våra magar så började vi ta oss hemåt, men då såg jag att någon byggt fina slott och hus av sand!

Tack för denna start på helgen! Nu håller vi oss vakna för att se alla hundratals stjärnfall som vi utlovats i natt!

Ni kan inte förstå min glädje när jag idag byter ut min 20 år gamla tvättmaskin, mot en sprillans, supertyst tvätt+torkmaskin!!

Per förstår nog inte riktigt min glädje men installerade med glad min den nya pärlan.

Nu är det full fart mot första tvättcykeln…eller…ja, alltså efter att ”trumrengöringsprogrammet” är klart!!

Alla After works ser inte likadana ut.

Jag jobbar fortfarande från ön och då ser ”efter jobbet” ut så här:

Rubriken säger att Sverige vann WCS. Förstår ni vad det betyder?? Jag gissar att merparten av er inte vet det. Jag visste inte heller det för bara några år sen. I mitt fall tror jag det beror på att jag är för gammal och på grund av att jag inte spelar dataspel. Ni kanske har full koll, men låt mig förklara för er som inte förstår:

Sverige är i detta fall min systerdotter och hennes kompis = Yumidun och BirthbySleep!! Detta då de vann den svenska tävlingen och alltså fick representera Sverige i WCS. COOLT!!

WCS står för ”World Cosplay Summit” och är världsmästerskapen i cosplay där varje deltagande land haft egna tävlingar för att få fram sin representant. (I Sverige heter tävlingen ”World cosplay summit svenska kval”) Det som Yumidun och BirthbySleep vann är alltså VM i Cosplay!!! Detta är stort!! Min systerdotter vann!!

Nu inser jag att jag ska förklara en sak till 🙂

Cosplay kommer från ”Costume play” och har under de senaste två decennierna vuxit från en hobby, främst i Japan, till en större kulturell företeelse över hela världen där deltagarna agerar som fiktiva karaktärer, ofta från tv-spel eller manga (men variationen är stor och både t ex Disney och Tolkien är andra exempel som förekommer). För att kunna tävla cosplay måste man göra sin dräkt, peruk m.m helt själv (!!) och även spela upp ett framträdande på scen eller video. Cosplay är alltså inte att leka med, utan kräver extremt goda kunskaper i att skapa, och det i alla möjliga material, dessutom ska det se ut som det gör i spelet eller mangan man efterliknar.

Jag är stolt som en tupp över detta!! Här nedan ser ni min systerdotter Yumidun (mörk peruk) och hennes vän BirthbySleep (ljus peruk) visar sitt tävlingsbidrag inspirerat av ”Final Fantasy XV”. Ni kan även se min systers fina hund Kenai delta i filmen. Även han spelar en roll ur spelet 🙂

GRATTIS Yumidun och BirthbySleep!! Ni är grymma. Jag vet att ni jobbat hårt och länge för att få till detta och jag är så glad att det lönade sig hela vägen till vinst!!! Woop Woop!!!

Här ser ni bidraget de tävlade med:

Här ser ni information om hur de har skapat allt de har på sig:

Här ser ni när de utsåg vinnaren:
https://clips.twitch.tv/ScrumptiousPatientWheelLeeroyJenkins-FWFhvwyre7889n4L

Här ser ni Team Swedens presentation av sig själva och sin video innan tävlingen:

Idag sov vi ut. Det behövdes från gårdagens flyttdag. Vi tog det som det kom och efter en kopp kaffe hos pappa och Kina där Kina lovat ta hand om mitt förband om jag badade så gick vi ner till havet. Vattnet var galet varmt så jag stod i länge. Det var lugnt vatten så jag lyckades hålla armleden och förbandet torrt hela tiden och kunde behålla det befintliga.

Per ”skrotade” runt under dagen och det slutade i att han började bygga en utemöbel.

Våra grannar, Inger och Janne, bjöd oss och Anders och Jenny (också grannar) på middag, så klockan 18 gick vi uppåt backen för att äta semesterns sista måltid hos dem.

De inledde middagen med en drink utomhus där vi bjöds på tilltugg. Även dessa goda hallon. Mums!

Inomhus bjöds vi sedan på Janssons frestelse, som för oss börjat bli en sommarklassiker eftersom Inger är en fena på att laga rätten och gärna bjuder oss på den på sommaren. Tursamt nog!

Till efterrätt bjöd Jenny på en Hallongrottspaj som smakade varm sommar!

n