Per och jag tog en tur till min lillasysters bondgård.
Där hälsades vi välkomna av djuren.
Jag gillar det rustika och ”riktiga” som finns här.
Det känns på riktigt att arbeta med växter och djur.
Det är dock ”smutsigt” på en bondgård. Jag tror alltid att jag har ”oömma” kläder. Sen inser jag att det jag har på mig är långt från det….
Jag imponeras av hur min syster med lätthet utför gårdens sysslor.
Jag förstår också att om vi ska vara någon hjälp så måste vi också veta hur man gör jobbet. Att Per kör iväg med deras gamla småkrångliga traktor känns dock nervöst, men gick tydligen toppen.
Ser ni Bertils balla horn?
Det är mycket som är ballt här!