Varning för Hertzan

Idag har jag suttit instängd i ett rum precis hela dagen. Det gör känslan av att ha kommit hit ut till skärgårdens friska luft ännu trevligare än den hade varit annars. ALLA BORDE HA ETT HUS I SKÄRGÅRDEN. Det gör gott! Ni behöver ju inte bo precis här där jag bor, men på någon ö 🙂

Jag sitter alltså på ön i mitt schyssta fritidshus och myser. Jag tänker på dagen och allt som har hänt och undrar vad av händelserna som ska hamna här på bloggen. När jag “ser” vad som hänt under dagen så ser det lite “argt” ut men så är det inte. Jag har haft en skitbra dag faktiskt. Jag vet inte om ni kommer förstå, (Varning för mina hårda tankar. Sluta läs om du är lättskrämd.) men här kommer det…

Frukost ska intas hemma vid sitt eget köksbord.

Där gör den sig som bäst! Det är härmed helt utan tvivel. I alla fall för MIN frukost. På fredagar äter vi frukost tillsammans på jobbet på arbetstid. Det är jättehärligt att företaget bjuder på maten och tiden MEN…det passar inte mig. Jag vill äta när jag är trött. Jag vill äta innan jag duschar. Jag vill äta utan att prata. Jag vill äta gott! Idag åt jag frukosten på jobbet. Jag tänkte ge det ytterligare en chans (jag åt den för några veckor sen också). Idag åt jag den äckligaste skinka jag ätit som vuxen. Fy farao!! Den kanske såg aptitlig ut, men det var den inte. Tyvärr.

Ilska som positiv energikälla?

Jag vet inte varför det blev just idag. Jag tog mig i alla fall ner i källaren och in i vårt företags förråd. Det fick liksom vara nog! Jag hade retat upp mig på att det inte fanns några whiteboardsuddar i konferensrummen. Hur svårt ska det vara att fixa fram såna liksom?? Nu finns de precis där de ska finnas!

Spisen som “restnoterades”

I går kväll bar Per ut vår gamla spis och gjorde rum för den nya.

Idag var vi lovade leverans av vår nya spis och vi var så glada. (Vi har verkligen längtat efter en ugn som fungerar.) Elgiganten hade ringt i tisdags och berättat att spisen var levererad från Electrolux, men att den inte skulle kunna skickas ut till oss förrän på fredag. Det kändes ju ok. Idag ringde de igen och sa att den var restnoterad och att ingen spis skulle komma. Per ilsknade till eftersom karln uppenbarligen ljög honom rakt in i luren. Den fanns ju i Sollentuna i tisdags! Efter en stund ringde en annan kille, denna gång från fraktföretaget, som sa att de hade hämtat spisen hos Elgiganten så sent som i går kväll, men att nu fanns det ingen spis. Den var borta helt enkelt. Per blev nog inte så mycket gladare, men det var i alla fall bättre med sanning än lögn. Efter några timmar hade man hittat spisen i Uppsala. Spisen hade tydligen “fått fel adresslapp”, men det var “ingen fara för den kommer till er före klockan fem”.

Den kom före fem.

Nu ser ni ju inte själva spisen så bra på bilden, men den har ni ju sett förut här på bloggen. Det intressanta är idag inte själva spisen utan den ilska och frustration som spred sig i köket när den stod “på plats”. Den gick nämligen inte att ställa på plats. Den står just nu, efter att Per skruvat bort lite träbitar och grejjer bakom spisen, fortfarande fem centimer från väggen. Snyggt. INTE! Jag var smart nog och gick ut ur rummet, och lät de känslor pyra, som skulle pyra. Vi får lösa det där senare. Just nu har ungarna i alla fall lärt sig hur de ska laga mat i helgen. Vi är ju på olika orter. I hemlighet är jag i alla fall glad för att vi har en ugn. Vänta……vi har TVÅ ugnar! Jag kan baka igen.

Klassfototräsket

Jag har för första gången på många år tagit tag i returen av klassfoton direkt när de kom hem till oss. Jag gick igenom vilka vi skulle köpa och vilka vi inte skulle köpa, jag la räkningen i “att betalas” och jag gjorde i ordning returkuvert till de andra fotona. Jag gick t.om. till brevlådan och la dem i den gula fina lådan bredvid 7-eleven där jag jobbar. I år kanske blir första året som vi slipper betala för hela fotopaketet fast vi inte vill?? Det är nog första gången i så fall. Jag är inte så ordningsam som ryktet säger 🙂

Skofetischist

Emma fick pengar på sin födelsedag. Per och jag gav henne många tips på vad hon skulle kunna köpa. Ett par jeans stod högt på listan eftersom ungen inte har ett enda par riktiga byxor. Hon använder bara tights. Varje dag. Alltid och jämt. Inte helt otippat MEN det blev inga byxor den här gången heller. Det blev återigen ett par skor. Vi är inte förvånade. (Hon har inte sett att vi sett dem. Hon har inte berättat det för oss. Men vi vet ALLT! 🙂 Vi är ju faktiskt föräldrar….)

Jämför ALDRIG priser EFTER ett inköp.

Gör det bara inte!!!
Vi var på K-rauta idag. Där sålde de exakt samma ljusslinga som vi la tusentals kronor på igår. På ICA.

LUGN OCH RO

Jag inser ju SJÄLVKLART att dagens inlägg visar på att jag varit upprörd, arg eller rent utav förbannad. Så var dock inte fallet. Jag försäkrar.

Hursomhelst….

Om lugnet inte fanns innan, så kom det när jag passerade Furusundsleden. Båten kan dunka på i sina diskotek bäst den vill, men när den glider förbi i mörkret då ser det skönt ut. Då blir man lugn. Vackert är det också fast det helt klart inte passar in i en skärgård….

Sist men inte minst

Som avslutning måste jag faktiskt visa sidan på nätet som gjorde Per glad som ett barn….

Ser ni varför?

Camilla, titta hitåt!

Hejsan!!!

Nu var det dags för min lilla stund på dagen då jag sitter helt själv och försvinner in i min egen dag.
Man kan kalla det för min alldeles egna egotripp!

Idag handlar nog inlägget om vad jag har tömt och vad jag har fyllt.
Kan det vara något att minnas kanske?

Jag tömde t.ex. min lilla fina röda kamera och hittade en bild på de vinterskor som orsakat så mycket tråkigheter och så stort och härligt glädjerus. Jag tror att jag har glömt att berätta den här storyn för er och jag tror att ni ska slippa att höra hela historien nu också. Jag kan dock berätta kortversionen där Per och jag hade lovat Emma att vi skulle betala ett par vinterskor åt henne. Enda kravet för att vi skulle betala dem var att de var fordrade dvs. varma och att de inte hade en svinhög klack dvs. gick att gå ordentligt i. Under en lång tid verkade det dock inte finnas några sådana skor i affärerna och vi var mycket dumma (= tråkigheter), men sen uppenbarade sig dessa stövlar och allt var bra för föräldrar och barn (=glädjerus).

Ifrån kamerans gömmor tömde jag även ut den här bilden, som ni absolut får använda som bevismateral för skadegörelse!! Min kollega verkar minsann kladda både på fönster och dörrar! Så får man inte göra!!!

En något färskare bild hittades också när jag tömde kameran på sina godbitar.
Den här togs i morse.
Camilla, du lyckliga Barbadosresenär, nu ser du hur vi har det!!!

Jag tycker om tulpaner.
Jag tycker jättemycket om tulpaner.
Jag tycker om tulpaner superdupermycket!

Det vet Emma och Per så de köpte den här fina buketten till mig!!
Snacka om att fylla ögonen med tårar och hjärtat med värme!!

…och så var det den där viktminskningen…

Idag hade jag en privatlektion i verktyget som vi använder för att bygga våra intranätsidor på jobbet.
Min lärare hade köpt bullar för att göra sin elev glad.
Jag hade inte mage att säga att jag verkligen inte alls äter bullar.
Någonsin.

Jag åt den.
Jag fyllde mig proppfull av bulle.
Den var god!

(9 viktväktarpoäng!!!)

Här kommer nog slutet på tömma/fylla-temat och här kommer istället en avslutning som passar den känsla jag känner börjar komma krypande. Känslan är “en doft av jul”. Jag köpte t.ex. fyra paket saffran idag, jag ska baka lussebullar i helgen, det låg snö på min bil imorse, man måste använda varma kläder när man är utomhus och julaftonsplanerna börjar sätta sig. Per och jag har t.om. bokat in vilken helg vi ska ut och julshoppa och jag längtar efter julledigheten precis som ett barn.

Här kommer känslan.
Tryck igång filmen…

Punktlista precis innan John Blund

– En vän fick ett underligt halsband i form av ett EKG och jag undrar vad det kommer att visa

– En vän jag inte hört av på evigheter ringde “bara för att prata lite” och jag log inombords

– Jag parkerade olagligt (för nära en korsning) och fick som tur var ingen böter (puh!)

– Jag fick en komplimang och blev jätteglad och återvände till känslan flera gånger under dagen

– Jag åt en jättegod matlåda från gårdagens middag och tyckte den var lika god nu som då!

– Jag tittade upp och såg min guldfisknyckelring och blev glad och fnissade lite

– Jag drack 3 liter Pepsi Max bara under arbetstid. Ojdå! En del dricker kaffe….

– Jag funderar på när exakt jag tappade makten över mina små avkommor?

– Jag funderar på om jag får träffa mina vänner på lördag eller om de backar ur

– Jag jobbade hela kvällen med en kollega, fick mycket gjort och det känns skönt

– Jag använde all viljestyrka jag hade för att undvika kvällsfikaintag, borstade tänderna istället

– Jag fastnade i Harry Potters värld på vägen hem från jobbet och går till sängs med honom

– Jag gäspar och är trött när klockan precis slagit tio…..

Godnatt!

Alla goda saker kommer inte ur ugn..

Hejsan Hoppsan, vilken härligt dag!?!

Jag har hittat ett recept på en kaka som inte kräver ugn!
Undrar om det skulle kunna vara något tills vi får vår nya spis levererad?
Vad tror ni?

Kan inte någon av er baka den här och tala om hur den smakar??
Jag har i och för sig redan hört från en säker källa att den är GALET god, så …..

NOUGATCHOKLADTÅRTA

En underbart mäktig tårta med mandelmassebotten och ett rejält lager chokladtryffel.

BOTTEN
250 g mandelmassa

NOUTGATTRYFFEL
250 g mörk choklad
250 g nougat
2½ dl vispgrädde
2 msk rom, konjak eller liknande
Ev. kakao och ätliga blommor

Klä insidan av en rund form med löstagbar kant, cirka 22 cm i diameter, med plastfolie.
Riv mandelmassan grovt och tryck ut den i ett tunt lager i botten av formen.
Blöt fingrarna med lite vatten så klibbar det inte fast lika mycket.

Bryt chokladen och nougaten i mindre bitar. Mät upp vispgrädden i en kastrull,
tillsätt choklad och nougat och värm försiktigt på låg värme tills allt smälter ihop till en jämn och blank massa.
Rör då och då. Ta från värmen och rör ner rom eller konjak. Håll smeten i formen och låt svalna.
Ställ den avsvalnande kakan i kylen och låt den stelna i minst 5 timmar, men gärna över natten.

Lossa tårtan från formen och dekorera den eventuellt med kakao och rosor.
Kakaomönstret gör du genom att lägga ett tårtpapper ovanpå kakan, pudra med kakao
och därefter försiktigt lyfta bort tårtpappret.

Tårtan är väldigt hållbar och kan förberedas i god tid!

ஜ ஜ ஜ ஜ ஜ ஜ

Jag gick inte ner ett enda hekto den här veckan. Jag gick inte upp ett enda hekto heller.
Jag borde vara glad för det senare, men jag sörjer det tidigare.
Jag vet att jag inte riktigt “skött mig” vad gäller kosten under veckan som gick.
Jag har inte riktigt erkänt det för mig själv men jag har inte heller tränat EN enda gång.
Suck!

Nya tag.
Glöm vad som varit och kör på för fullt!!

Moving on…

ஜ ஜ ஜ ஜ ஜ ஜ

Idag kom det biobiljetter till Emma med posten. Det verkar härligt att fylla år. Jag kan ju påminna er om att det inte är så långt kvar tills jag själv fyller 🙂 Jag blev hur som helst påmind om hur härligt det är med ett biobesök i mörkret med en stor balja med popcorn i knät. Jag fick för mig att det var dags att se Eclipse (En av Twilightfilmerna) men tyvärr går den inte längre på bio. Den kommer i och för sig ut på dvd den 3/12, så snart får jag se den ändå! Vi stannar alltså hemma ikväll och hittar på något annat. En tidig kväll i säng med lite ljudbok låter inte heller helt fel. Harry Potter är klart fängslande. Har ni inte läst dem, i tron att de är för barn, så tänk om! Den här fyrtioettåringen gillar dem i alla fall skarpt.

God afton gott folk!
Nu är det tedags!

Emma 17 år!!

Idag fyller min minsting SJUTTON år!!

GRATTIS EMMA!!!

This is the birthday girl!!!

Ni fattar varför Per skaffat en hagelbössa va???

Lussebulledags!

Jag längtar nog mer än vad jag trodde efter vår nya spis. Jag har nämligen börjat drömma om att baka. Idag när min kollega Linda frågade om hon kunde få receptet till de lussebullar jag brukar baka varje år så insåg jag att det är det jag ska baka!! Jag letade fram receptet och här är det! Bakar ni också lussebullar varje år??

Saffransbullar 40 st

5 dl röd mjölk
1½ pkt jäst för söta degar (inte mer, inte mindre)
150 g smör
½ brk kesella
2 pkt saffran (snåla inte!)
1 ägg i degen
2 dl socker
½ tsk salt
Ca 14 dl vetemjöl
Ägg och russin till garnering
ELLER
riven bakmassa (eller mandelmassa), smör, strösocker och pärlsocker.

Ta fram alla bunkar, mått och ingredienser i förväg,
mät upp allt du behöver så du är förberedd.

Blanda lite (drygt en ½ dl) av mjölken med jästen och rör ut den.

Smält smöret i en stor kastrull, häll i resten av mjölken, kesellan, saffranet, ägget, sockret och saltet och vispa ihop. Värm till lite varmare än fingervarmt.

Häll det varma i det kalla, som då ska hålla 37C.

Häll i nästan allt mjöl. Knåda i 5 minuter i maskin eller 10 minuter för hand. Ha i mer mjöl tills det precis går att hantera degen. Inte mer då blir bullarna torra.

Låt jäsa i 40 minuter med en handduk över bunken.
(Det jäser mycket så använd en STOR bunke)

Baka ut bullarna till lussekatter
ELLER
Kavla ut degen till en rektangel. Smöra degen, strö socker över degen, grovriv bakmassa över. Vik ihop degen med en tredjedel nerifrån och sedan en tredjedel uppifrån över det du redan vikt. Skär 40 st strimlor, vrid strimlan så den blir snurrad. Sno ihop som en liten knut.

Jäs igen i minst 30 minuter med en bakhandduk över.

Om du gjort lussekatter: Sätt i russin och pensla noga med ägg.

Om du gjort snurrbullar: Pensla med ägg och strö över pärlsocker.

Grädda i 225-250 i 5-8 minuter.

Frys in bullarna så fort de svalnat så håller de sig bäst!

Fars dag på ön

Jag måste börja med att skriva:

GRATTIS PÅ FARS DAG, PAPPA!!
Jag har tur som en tok som har dig som min alldeles egna pappa.
(Ja, förutom att jag delar dig med en hel hög av syskon förstås 🙂 )

Om två veckor är det advent! Det var därför dags att kolla hur många lampor som gått sönder sen sist. Per och jag satt och kikade på hundratals lampor och försökte få igång dem. Vi bytte totalt åtta lampor och hade tio stycken extralampor hemma så vi klarade oss precis. Perfekt! Jag tänker direkt köpa nya så vi inte står utan ifall att någon lampa slocknar. Det här är vår favoritslinga. Den hänger faktiskt redan på plats. Fast den lyser inte förstås 🙂

Vi eldade idag. Av två anledningar:

1. Mysfaktorn
2. Värmen

Min kollega Åsa hade lagt in ett önskemål om bilder på havet så jag åkte iväg till Bromskär för att få en annan vy än den jag vanligtivs fotograferar. Här nedan ser vi Bromskär. Härifrån åker de “riktiga” öborna ut till sina hus. Här är det egen båt som gäller!

Jag funderar på hur björken tänkte när den valde att växa
på den mest blåsiga och ogästvänliga platsen på ön.

Idag ändrades ljuset precis hela tiden.
Det var ömsom vackert och nästan blått och ömsom argt, kargt och gråsvart.
Det var roligt att vara ute med kamera då!

Här har ett par i sextioårsåldern just hoppat i en liten båt med en pytteliten motor.
De hade varit och handlat och nu ska de hem.

Schysst sken!

Nästa sekund ett annat sken!

Vi åkte hem igen och drog med oss Kina på en promenad.
Här nedanför ser ni den “gamla vanliga vyn” nedanför oss på Granö.
Inte helt dumt det heller?!

Jag älskar vatten!

Just nu sitter jag vid köksbordet i Vitsippan och kikar ut på det becksvarta mörkret som spritt ut sig här i skärgården. Vi funderar på att åka hem snart men vi dröjer kvar litegrann i känslan av totalt lugn. Vi har väl inget planerat för nästa helg va? Vi kan väl åka hit igen på fredag??

Kalaaaaaas!!

Emma fyller 17 år på måndag och Hanna fyllde 13 år i veckan som gick. Det var därför dubbelkalas idag. Efter ett stort manfall (pg.a. sjukdomar) så fylldes huset ändå av ljud och släktingar. Vi åt och pratade, drack och skrattade. Jag inser nu när jag kikar i min kamera att jag nog varit mer värdinna än vad jag varit fotograf och jag ber om ursäkt för detta. Det är många som inte fastnat på bild idag tyvärr. Därför tar jag bara ett axplock av vad jag har och lägger upp dem på bloggen här och så får det vara bra med det!

Emma och Hanna såg glada ut över presenterna de fick och jag hörde många suckar av välbehag när vi åt, så jag tror att alla hade en helt okej dag idag. Ja, förutom de stackare som är sjuka då förstås….

Jag hade en jättebra dag, men nu är jag lite trött. Jag längtar nu tills jag får lägga upp fötterna på bordet och slappa lite 🙂

Vi bjöd på en buffé där det fanns något för alla…

Ett av födelsedagsbarnen fastnade på bild eftersom min lillasyster Susanna
tog tag i situationen och satte sig bredvid henne och log 🙂

Tack Susanna!

Susanna log även bredvid mig!

Emma öppnar paket och läser kort.

Hanna och Emma i paketöppnartagen.

Hanna hade med sig den bästa presenten hon fick när hon fyllde år…
En egen bärbar dator!

Efter maten gick vi ner till havet. Det måste man!!

En del av sällskapet

Högvatten

Obligatorisk bryggbild.
Observera “icke-avståendet” mellan bryggan och vattnet.

Min lillasyster Catrin med dotter.

Moi.

Tilda tycker att man ska bada oavsett årstid, temperatur eller klädsel…

Undrar om jag har några rester i skåpet……man blir ju lite sugen så här på kvällen.
Jag ska nog gå och kika…

Tio Elva Tolv (101112)

Det här som ni ser är VITSIPPAN. Det är mitt “sommarställe”. Fast det är ju såklart ett fritidshus eftersom man kan vara här året runt. Dessutom är det byggt med vinterstandard så det är lika bra, eller bättre, om man jämför med hur vi har det hemma i Murklan. Just nu sitter jag vid köksbordet och skriver det här blogginlägget. Jag har packat upp galet mycket mat, tänt massor av levande ljus för mysfaktorn och brasan för värmens skull. Just nu ser jag hur Per och barnen kommer åkande och jag tänker helt enkelt låta det här bli dagens inlägg. Jag behöver samla kraft. Imorgon blir det kalas för tjugotre personer 🙂

Kram på er!

Full fart mot helgen!!!

Torsdagar lyckas alltid tränga sig fram som dagen då ALLT ska hända! Det är ingen skillnad på den här torsdagen mot andra.

Det är ju galej i helgen eftersom Emma firar sin 17-årsdag och vi åker till Blidö direkt efter jobbet imorgon så då måste allt fixas idag! För min del innebär det att jag måste tvätta, hänga tvätt, handla mat inför kalaset, packa kläder och annat som måste med ut till ön, diska undan det som av någon anledning står på köksbänken och hinna med allt möjligt tokigt. När jag skriver det här har jag just lyckats bocka av alla punkter utom två på listorna. (Ja, jag har kom-i-håg-listor. Jag är bra på såna.)

Det som återstår är: “Handla mat till buffén” och “Ladda ner en bok i min iPhone”. De grejerna tänkte jag klara av så fort Per kommer hem från jobbet.

Emma är på jobbet och sliter och Marcus har kört Sollentuna runt i sin jakt på “Posten i Hammarbacken”. Vi hade ingen aning om var det låg förrän det slog mig att min kompis Thérèse nog snackat om det stället någon gång när hon jobbade på Speedo.

Nu har han ett riktigt körkort!

Wohooo!!