Glad men snuvig

Alla de här sakerna har gjort mig glad idag:

När jag tog fram skedarna till morgonäggen så log jag.
Visst är de fina??

Min kökstapet gör mig fortfarande, efter flera år, glad och fnissig!
(Jag är fullt medveten om att en del inte alls förstår mitt val.)

Jag fnissar väl inte direkt av glädje men oj, vad skönt det var när jag
hade städat kylskåpets minsta lilla vrå. Nu är vi redo för storhandlingen!

När Emma hade städat sitt rum så man faktiskt såg golvet, då blev jag både glad och arg.
Glad för att kunna ha dörren öppen utan att få en chock när man går förbi.
Arg för att det inte borde vara så sällan som det är så här.
Tur att Emma är söt 🙂

Vi hade tänkt åka till Fotografiska idag för att se de bilder som hängde på deras väggar för allra sista dagen. Så blev det inte. Vi åkte istället till IKEA och köpte nytt skrivbord till Mackan.
Jag blir alltid glad av IKEA, vem blir inte det?

När jag dessutom ser att det gamla skrivbordet och den stora bokhyllan plockas isär och tas bort,
det större skrivbordet och den mindre hyllan byggs ihop och alla sladdar och prylar kopplas ihop igen,
då blir jag riktigt glad!
 

Det är tur att det finns många glädjeämnen i livet för jag är tyvärr förkyld.
Kan det vara en Kickoff-följd?

Bäst jag dricker en god kopp te med honung!!

Den sista Hultsfredsfestivalen kan ha varit den bästa någonsin!

KICKOFF MED MANPOWER

Jag är hemkommen med kameran full från vår kickoff i Hultsfred.

Kick off med Manpower är alltid bra. Den här gången var inget undantag. Manpower vet verkligen hur man festar och har kul. Hultsfredsfestivalen fick en värdig avslutning! Efter skadekontroll kan jag rapportera att förutom överansträngda stämband, hes röst, ömt knä och nacke, sömnbrist och fruset inre så är jag i toppform! Jag ska bara sova några timmar, dricka litervis med vatten och äta fet och onyttig mat under ett dygn så är jag tillbaks igen 🙂

Bandet “Rydell Qvick” tyckte Manpower var grymma och la ut oss på deras facebooksida:
http://www.facebook.com/pages/RYDELL-QUICK-Official-Site/60917072498#!/photo.php?pid=5084743&fbid=422865567498&id=60917072498

 Vimmerby Tidning fick något att skriva om:
http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/38840/1/52/

 Fullt ös!
http://www.youtube.com/watch?v=bIDa8Kl-2ws

Medvetslös:
http://www.youtube.com/watch?v=BrRSLiS5zu8

Inställning

Om man ska vara helt allvarlig så har jag börjat fundera på om det verkligen finns saker att blogga om varje dag året om. Det händer ju liksom inte saker som är extraordinära varje dag. Hur kul är det egentligen att skriva, och läsa, om vad som hänt under en helt vanlig tjejs dag? Jag har ju bloggen lite som en krycka för mitt minne, så jag bloggar på ändå, men idag läste jag följande:    

 Hej kära läsare!
 
Då skulle jag tro att de allra flesta av er är tillbaka på jobbet igen. Hur känns det? Skönt att få sätta tänderna höstens mål och få lite struktur på vardagen eller önskar du att semestern hade fortsatt till nästa sommar? Ditt svar på den frågan kan vara en bra indikation på om du behöver göra en förändring, i form att ett nytt tänk eller i ett nytt arbete.
 

Själv har jag knappt någon skillnad på jobbtid och ledig tid. För mig är alltsammans att leva helt enkelt och det handlar om att hitta magin där i vardagen. Annars blir det lätt att vi lever för de där få speciella dagarna som dyker upp ibland och inser inte att det är de här vardagarna som flyger förbi som faktiskt är livet. Alltför många lever i någon form av vänteläge där de väntar på helgen, semestern, konserten, fotbollsmatchen, när allt är “klart” – istället för att engagera sig där de för tillfället står.

 För vi människor har ju den unika förmågan att vi kan få vad som helst att bli roligt i samma stund som vi kastar oss helhjärtat in i det utan tanke på något annat. Oavsett om det är ett projekt på jobbet eller om det är att sparka boll med ungarna. Helt enkelt att oavsett vad du har framför dig lite osvenskt glömma av att så att säga försöka dansa perfekt och istället låta dig svepas med av musiken och vifta på rumpan utan tanke på hur det ser ut. Förstår du hur jag menar?  

Gör ditt liv till ett Mästerverk, Anders Haglund  

  Så det är väl lika bra att jag viftar vidare på rumpan.
Varje dag är viktig och varje dag är värd ett inlägg!  
 
 
 
 

  

Jag tränade hos Dimman idag igen. Jag berättade om min axel som gjort ont i tre veckor och som numera väcker mig varje natt för att den gör så himla ont. Vips, så hade Dimman fixat övningar även för den biten av elak kropp. Jag gissar att jag kommer att ha träningsvärk i morgon 🙂 Om inte av träningen, så kommer jag att ha det av att kånka träningsväskan, datorväskan, bagen som ska låtsas vara handväska och påsen med picknickprylar inför bussresan imorgon från Hemköp. När jag kom till Sollentuna Station så ringde jag faktiskt Per och frågade om han inte råkade vara i närheten. Det var han!! Så jag fick skjuts sista biten hem!! Under tiden jag väntade på honom så njöt jag i stora drag av molnen på himlen. Visst är de fina?!?!  

  

Medan Per lagade en helt underbar middag (med gott vin) så packade jag ryggsäcken inför Kickoffen i Hultsfred. Vi ska åka buss ner till Hultsfred och gå på rockkonserter hela natten. Självklart ska vi bo i tält! Den uppmärksamme kan se lite tältpimpningsdetaljer på bilden här nedan 🙂 Som tur är så är Camilla redan i Vimmerby och har kanske inte tillgång till bloggen, så hon inte kan sno idén. FNISS! För er andra kan jag berätta att det är fiskespöt på utsidan av ryggsäcken som jag ska använda som flaggstång! Nej, det är inte huvudpimpningen…. You will see!! Jag utlovar foton.  

  

Imorgon har jag alltså inte mer än några drinkar, ett tält och en sovsäck ovanpå ett liggunderlag att tillgå. Det blir alltså inte någon blogg imorgon. SORRY!  

Du kan väl vifta rumpa så länge?!  

 

PS. Är det inte lite tidigt för jultidningsförsäljare?? Jag har tackat nej till den första idag…DS

Grattis Cim!!

Om man kan skämmas som en hund, så gör jag det….och Cim, du gillar ju hundar, så då är jag kanske safe?? Jag glömde din födelsedag i morse. Inte förrän Camilla grattade dig kom jag på vilken stor dag det är idag.
Illa!

Därför ställer jag mig nu upp och sjunger:

Ja må hon leva, Ja må hon leva, Ja må hon leva uti hundrade år!!
Javisst ska hon leva, Javisst ska hon leva, Javisst ska hon leva uti hundrade år!!!

 GRATTIS PÅ 27-ÅRSDAGEN CIMPA!!

Förutom att glömma bort den kollega som sitter allra närmast mig precis hela dagarna på jobbet, så har jag idag varit runt och fixat lite inför den rockfestival, tillika Kickoff, som jag ska iväg på i helgen. Vi måste ju t.ex. pimpa det tält vi ska bo i så vi hittar det sen igen mitt i natten… (Åsa, jag hittade prylarna vi behöver!)

Mitt högra knä, som förväntas må bra, har bråkat mycket under dagen och nu på kvällen skrek det åt mig att SITTA NER!!!! Så nu sitter jag ner och kikar på Fångarna på fortet samtidigt som jag sippar på en Pepsi Max.
Gott!!

Dimman känns!

Vad är det för dag idag egentligen??

Det händer säkert något speciellt någonstans i världen, men här hos mig så var det nystart hos Dimman.
I sex veckor har jag bara degat, hängt i hängmattan, badat, druckit vin…ja ni vet ju!
Nu var det dags att träna det där förbenade vänsterknät igen dvs. rehab hos Dimman.
Det var SJUKT jobbigt och när jag var klar säger karlsloken “ja…vi tog ju inte i så hårt idag, men…”

Jag tror han överskattar min sommarträning en aning, för jag känner redan av mina vader.

Det kändes konstigt att vara i Sumpan och bli tvungen att ta pendeltåget för att ta sig till jobbet.
Det fanns dock inget annat att göra. Folkpartiet bjöd dock på ett äpple som tröst.

Efter jobbet åkte hela familjen Hertz på galleri.
Fotoskolan hade utställning där de visar vad man kan göra för roliga saker med en bild.
Det är helt uppenbart att det är en hel del!!

Imponerade av eleverna åkte vi vidare till Liljeholmen och Thérèse och Peter.
Ikväll bjöd de nämligen på kramar!

…och väldigt god mat!!

Emma förälskade sig i deras soffor, men vill inte riktigt demonstrera precis hur mycket…

För att bevisa att det faktiskt ÄR SOMMAR!!! så satte vi oss på balkongen.

Hur mysigt som helst även om en del av oss fick stå upp 🙂

Eftersom “det är en dag imorgon också” (vad är det för dumt uttryck??)
så var vi till slut tvungna att säga adjö av värdparet, som vant ställde upp på bild.

Tack för mat och sällskap, söta ni!

Isterband är en underskattad läckerhet

Jag vet inte vad som hänt idag. Det känns som om lyckan ler mot mig!

Per inte bara hämtade mig på jobbet utan följde utan vidare med till IKEA. Inte för att köpa något speciellt utan för att “kika lite”. Han var trevlig hela tiden vi var där (även om jag såg att han led i restaurangkön). Emma städar båda badrummen, Marcus erbjöd sig att följa med Per och handla mat på ICA Maxi och jag har packat klart inför träningen imorgon hos Dimman.

Vad är det som har hänt??

Sköna söndag

Jaha, så var det söndag igen. “Tiden går fort när man har roligt” heter det ju. Det är nog sant för den här helgen sa swosch och sen var den över. Idag har jag inte gjort så mycket nytta och det var riktigt skönt. Jag behöver det på nåt sätt. De tre kommande helgerna är redan bokade med “saker att göra” så jag bokar härmed helgen vecka 38 till att göra absolut ingenting. Så. Bokat!!

Direkt efter frukost åkte Ingbritt, Barbro, Marcus och Emma från ön.
Två av dem skulle hela vägen till västkusten och två av dem skulle till Sollentuna.

Vi blev bara två kvar i Vitsippan.

Den ena tog det lugnt i hängmattan och läste ut boken jag fick av familjen Spångberg för några veckor sen. Den var så rolig att jag kom på mig själv med att ligga och fnissa då och då. Det funkar!

Den andra jobbade vidare med vedskjulet. Jag tror att det där byggandet är en form av terapi för Per, för han ser mycket glad och nöjd ut när han i lugnt tempo skruvar där det ska skruvas.

När virket tog slut (för andra gången) var tyvärr inte skjulet klart, men det löser sig säkert nästa helg. Stämmarsunds brädgård lär få ett besök igen…

När jag hade läst ut boken och vi hade ätit lunch, åkte jag faktiskt hemåt.
Jag hade ju ännu inte packat upp semesterprylarna hemma i Sollentuna. (Jag vet, chockande!)
På Furusundsfärjan kunde jag inte låta bli att fota det här underbara vädret.

Visst är det maffigt??
Fast det får mig att undra om sommaren är över…

Färjan var proppfull och som vanligt så känner jag hur folk stirrar på mig när jag
fotar allt runtomkring mig, men jag har faktiskt börjat vänja mig.

Per är faktiskt ännu kvar på ön och nyss fick jag den här bilden i ett mms.
Han har ersatt, den av blixten, trasiga fågelholken med två nybyggda.
Fina va?

…och medan pappa är borta och jobbar, så köper mamma maten hos någon som kan laga den!
Marcus klagar inte utan bär glatt hem pizzorna.

Vet ni vad??

Jag har gjort EN bra sak idag. Jag har packat upp mina semesterväskor!!

Svärmor på besök

Hej alla!
 
Idag har vi haft besök på ön av Pers mamma och Pers faster, Ingbritt och Barbro.
Vi har dessutom haft besök av solen och en glad ekorre.
Det har varit alla rätt alltså!
Ekorr'n satt inte i granen, men i hasseln

Pappas tak är nästan klart.
Det som saknas är ytterligare ett besök;
från plåtslagaren.    

    

 Augusti kräver bad, så vi gick ner till bryggan.    

  

 Där var det otroligt….vackert!    

  

 Vackert, så det är helt galet!    

  

Ska man dessutom ha roligt så vänder man sig åt det där hållet…     

  

 Även om jag faktiskt vände mig åt andra hållet…    

  

 …och längtade åt det här hållet!    

  

 Jag skulle i och för sig inte åka med 🙂    

  

 Självklart måste man ta sig en tur när böljan är blå.    

  

 Jag stannade dock hemma och badade och tvättade håret.    

  

 Jag la mig på bryggan och kikade upp mot himlen. Phoooo!!    

  

Jag kikade ut över fjärden och njöt!     

  

Det ska va gött att leva!     

  

 Majsan was here. Kolla bevis i bild!    

  

 Helt plötsligt kom busungen Per och körde en sväng framför bryggan. Svärmor vinkar!    

  

Väl i land så satte sig även Ingbritt och njöt!    

  

När hon inte busade med Mackan förstås 🙂     

  

 Hej!    

  

 Till slut gick vi hemåt…    

  

… till förmiddagskaffet!    

  

När jag torkat helt och hållet satte vi oss i bilen och åkte till Blidö Wärdshus. 
Först tog vi oss en sightseeingtur över ön men sen blev det lunch.     

  

Lunchkaffet fick vi dock hos Pappa och Kina på Café Granö!     

  

 Där mötte jag den här snubben (Snubban?)    

  

 Marcus tog min kamera och så fick fotografen vara med på bild också…    

  

 Så då tvingade jag honom också att vara med!    

   

Efter fikat gick Per och byggde på sitt vedskjul, jag klippte gräsmattan, Emma sov, Marcus slappade inomhus och Ingbritt och Barbro satte sig i solen på altanen. Det var lördag helt enkelt.   

     

När gräsmattan var klippt och snygg var jag dessvärre äcklig och varm.
Det fanns inget annat att göra än att gå och bada igen 🙂   

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

   

Det ska va gött att leva!!

Jag mår bättre, tack!

Tack för att ni bryr er! Jag mår faktiskt mycket bättre idag. Jag vet inte vad som hände igår,  men det var riktigt läskigt. Jag hoppas verkligen inte att det händer igen. Jag har tagit det lugnt och suttit så stilla som jag kunnat under dagen och det har gått bra. Bra, fast jag varit på jobbet till och med! Jag tog mig in till jobbet eftersom vi hade planeringsdag idag. Vi satt på Sergelkontoret precis hela dagen. Dagens beslut beseglades med en femkamp på Gröna Lund!! Jag sög…jag var sämst…mitt lag förlorade. Ett förlåt är på sin plats till John, Malin, Lena och Annalena. FÖRLÅT. Jag får skylla på att jag inte är på topp…eller nåt 🙂

Efter att vi tävlat åt vi middag tillsammans. Det var verkligen en bra och trevlig dag. Tack alla kollegor!!

Efter maten fick jag skjuts hela vägen hem av Linus. Tack även till dig!! Jag packade på tre och en halv minut (vem är jag och vad har jag gjort av den Maria som packar i ett par dagar?) och sen drog jag raka vägen till Blidö. Svärmor Ingbritt är nämligen på besök och då ville jag åka ut så jag hinner träffa henne något innan hon åker hem igen. Ungarna följde med mig i bilen och de höll mig vaken hela vägen ut. Bra det!!