Etikett: M&A

När vi gick från rummet såg utsikten ut så här, och vi tyckte det var vackert!

Vi gick till Four Seasons för en drink, men insåg snabbt att vi inte ville relaxa där. Vi vill nog inte bo där heller. Jisses vad fint det är! Vi gick därför till ParisBudapest och tog en drink istället.

Vi fortsatte sedan till det inte så ungerska Hard Rock Café.

Där fick vi inte bara hamburgare och Coca-Cola. Där fick vi även en Annamacka!

Min kamera la av och ligger nu på laddning, men det hade nog inte blivit så många fler bilder än vad det nu blev (lånade en kamera av Per på slutet av kvällen). Jag är alldeles för trött. Dags att sova.

När vi kom tillbaka till rummet såg utsikten ut så här, och vi tyckte det var vackert!

Efter att ha ätit en otroligt god och stadig frukost, tydligen värd mer än en middag inklusive vin och kaffe, så gick vi ut för att “göra” den mycket soliga staden. Vi började med att gå de få metrarna till Kedjebron (Széchenyi lánchid).

Vi tänkte nämligen gå över den mot slottet.

Utsikten från bron var inte alls dum. Här ser vi Fiskarbastionen (Halászbástya).

Här ser vi det kungliga slottet (Budai Vár).

Eftersom Budasidan reser sig högt över Donauflodens strandkant så tänkte vi åka bergbana upp.

Halvt omodern. Helt vacker.

Utsikten från toppen ner mot Pestsidan var fascinerande. Här – Kedjebron från ovan.

Parlamentet – En byggnad med stil! (Országhás)

Vi stannade och njöt av utsikten en stund…

Precis bredvid slottet ligger presidentens bostad. Idag har de ingen kung och ingen president, men på måndag får de en ny president i det här huset. Vaktbytet var imponerande, men tyvärr fixar jag inte att lägga in filmen här från min iPad så den får jag lägga in senare.

Vi fortsatte promenaden och passerade det här gulliga huset…

…på vår väg till Fiskarbastionen.

Så här länge hade Emma klarat sig utan solglasögon, men här gav hon upp och köpte nya glajjor. (Hennes gamla låg kvar på hotellet.)

Mackan hade sina med sig!

Vi köpte glass, strosade runt och kikade på byggnaden och på slottsmuren. Allt såg ut som ett sandslott!

Uppe på slottsmuren svalkade vi av oss med en kall…

Vi lämnade cafét, musikanterna som spelat för oss och höjden och begav oss neråt…

Anna luktar, precis som Ferdinand, på blommorna!

Ånej, stenstatyn är på väg att ramla ner!
Ånej, Marcus är på väg att tappa gravitationen!

“Akta er, här har någon spillt ut en hink med färg”.
Vaa? Vad sa du?
Oooops!!

Har Anna hittat ännu mer blommor?

Nä, hon har hittat barn som spelar samma sorts bollsport som Anna själv spelar målvakt i – Handboll!

Min första avkomma väntar på oss gamlingar…

Till slut kom vi hela vägen ner till floden och kunde ta oss en närmare titt på parlamentet.

Därifrån tog vi tunnelbanan. Vi vill ju prova på de lokala transportmedlen!

Vår resa tog oss närmare vårt mål även om vi faktiskt gick de sista kvarteren till saluhallen (Vásárcsarnok).

Det såldes mycket kryddor, vitlök, chili, frukt och KORV i saluhallen. Per köpte såklart med sig det senare hem.

På övervåningen i saluhallen såldes en hel del mat och efter en stunds velande bestämde vi oss för Langos.

Vi gick sedan (mycket mätta) till den närliggande Frihetsbron (Szabadság hid). De kan bygga broar de där ungrarna!

Vi gick sedan längs med en gågata där Per och Marcus försökte hitta tillbaks till den gata de hittat igår när de var ute och rekade. Jag tror inte de lyckades 🙂

Vi hittade dock till det café som vi hört så mycket om – Cafe Gerbeaud.

Det var skönt att få sitta ner en stund och det var mycket gott att dricka kaffe/glassdrinkar!

På vägen tillbaks till vårt hotell gick det mycket l å n g s a m t förbi Cafe de Paris. Detta eftersom de hade gratis WiFi. Man måste ju hänga med i vad som händer där hemma 🙂

Vi har nu gått upp på våra rum en stund för att vila, blogga, sova och byta skor allt efter behov. Snart är det dags att gå ut och göra staden osäker igen!

Jag vaknade av att Emma berättade för mig att utsikten var så vacker att jag var TVUNGEN att komma och fotografera. Stackars barnet tror ju inte att jag kan titta på vackra saker på något annat sätt en genom en kameralins. Hon kanske har rätt, men jag minns vad jag ser när jag koncentrerar mig på”bilden”. Det funkar för mig!

Hon hade faktiskt rätt. Trots det lätta dis som höll solen stången så var vår vy över Budasidan otroligt vacker!!!!!

Kedjebron sett från hotellrummet

Invigd 1849, första bron att förena Buda och Pest.

Kungliga slottet rakt utanför hotellfönstret

Byggt på 1200-talet.

I morse var det inte kul att vara mamma i vårt hus. Oj vad alla var trötta och slitna! Jag vågar nästan säga att det bara var jag och Marcus flickvän Anna som inte var helt fångade av den arga morgonhumörsdraken.

Vi kom trots detta iväg till flyget i tid och hann köpa en guide över Budapest och kika i affärer innan det var dags att boarda planet.

Ni som följt bloggen vet att vi var tvungna att mellanlanda i München och att det inte var ett litet stopp vi skulle göra. Fem timmar skulle vi fördriva innan det var dags att hoppa på nästa plan. När vi kommit av planet tog vi därför ett gemensamt beslut att göra nåt skoj av tiden.

Vi gick ut ur flygplatsen, hoppade på en buss till Freising och hoppades på det bästa. Efter tjugo minuters bussresa med en rallychaufför så var vi framme. Den lilla staden badade i sol och vi letade oss fram längs med en söt Norrtäljelik å och sedan uppför ett högt berg.

Där hittade vi världens äldsta bryggeri och provade två sorters öl ute i solen med utsikt över staden. Det visade sig att man var tvungen att ha någon form av specialkort för att kunna handla ölen, men min charmiga make lyckades hitta en tjej med kort och fick henne att betala med kortet och gav henne kontanter. 🙂 Glada, varma (våren har helt klart kommit till Tyskland) och nöjda gick vi sedan ner för berget igen och hittade ett ställe att äta mat på. Det blev Dürüm. En maträtt som Emma blev kär i när hon var i Österrike.

Efter en lika snabb bussresa tillbaka så tog vi flyget till Budapest. Emma sov största delen av vägen och resan gick fort så själv hann jag knappt blunda.

Väl framme i Budapest tog vi en minibuss till hotellet som visade sig vara finare än vad vi är… Hotell Intercontinental Budapest har en magnifik utsikt mot Donau och många fina gamla byggnader. Vi har två rum som vätter mot floden och vi känner oss sååå lyxiga så när vi glider omkring i våra hotellbadrockar med tillhörande tofflor 🙂

Vi satte oss i baren och pratade om dagen och tog en drink…

…innan vi till slut gick ut och åt middag på restaurangen “Venhajo Etterem”, en båt liggandes vid kajen.

Jag var så trött att jag höll på att somna vid bordet så efter den goda middagen gick vi tjejer direkt hem till våra rum. Killarna rekade dock närområdet och kom hem med info om morgondagen och med påsar fulla av godsaker.

Nu kikar vi ut genom fönstret och det ser ut så här:

God natt!