Hertzarna – MIAS BLOGG

Glad Påsk!

Snacka om att det är härligt när solen skiner! Det blir så mycket gladare på nåt sätt!

Före lunch fick vi besök av några söta små påskkärringar! De fick självklart varsin tablettask med sig hem!

Till lunch lagade jag en Janssons Frestelse, stekte köttbullar, kokade potatis och tog fram massa sillar. Per lagade en sallad med lax och svartrötter och så gjorde vi några ägghalvor med skagenröra. Dessutom fanns det lax, öl, påskmust och nubbe på bordet. Vi blev mer än mätta!!

Jag tyckte inte att bilden här ovanför blev bra, så jag tog en bild till. Den blev inte heller så bra… Jag skulle självklart ha gjort som jag brukar, tagit fler bilder. Fast det gjorde jag inte och nu är det för sent. Det fick bli de här bilderna helt enkelt 🙂

När jag stod och diskade upp efter lunchen ringde det på dörren igen. Där stod det ytterligare tre påskkärringar. Självklart hade jag påskgodis även till dem! Nu kändes det som att påsken börjat på riktigt! Påskkärringar på ön är ett måste!

När disken var klar gick jag ut i solen igen. Nere vid bastun hittade jag massor av badande grannar och en väldigt söt liten tjej, som jag nog nästan tror har varit påskkärring idag. Hennes ena kind visade några små spår av det…. 🙂

Nu är huset tomt medan Per, Marcus, Sofie, Daniel, Tilda och Noah är nere och bastar och badar. Själv väntar jag tills man kan bada utan att ~~fuska~~ basta! 🙂

Sveriges sommar var nog idag

Idag har vi nog haft den sommaren som vi får i år.

Idag var det nämligen så soligt så att jag använde solskyddsfaktor och solglasögon. Jag till och med svettades så jag var TVUNGEN att gå och bada i (det i och för sig iskalla) havet! Min make och dotter firade detta sommarfaktum med mig med champagne och löjrom. Jag älskar sommaren!! Det var en bra dag.

Söndagsfika

Idag var vi bjudna hem till Thérèse och Peter och deras två småkillar. Vi åkte därför raka vägen från Blidö, förbi Sollentuna där vi släppte av packningen och hämtade Emma, vidare till Bergshamra där vi hämtade upp Marcus. Sen bar det iväg söderut där vi bjöds på go-fika!

Vi hade en mysig fika där vi insåg att vi ses för sällan, att barn växer fort och att det är gott med frukt doppad i choklad!

Det var länge sen vi träffades så den här lille killen hade vuxit en hel del. Hans smilgrop hade som tur var inte vuxit bort!

Här var det kram och smilkalas!

Glatt humör bjöds det på

Min yngsta kramar om min bästa väns yngste. I mina ögon är de båda världens finaste.

Under fikat pausade jag kaffedrickandet eftersom det är för varmt för att spilla på små pojkar och bad maken ta en bild. Jag vill ju minnas hur jag såg ut när den här lille krabaten var sex månader gammal.

Storebror fick också kramar och gos!

Min äldste var också med på kafferepet och fick äran att passa lillskrutt en stund.

Efter en stund var det dags att leka kurragömma. Stora killen gömde sig mycket bra, men till slut hittade jag honom under en madrass 🙂

“Kan ni se ut som om ni inte bryr er om kameran? -Okej!

Den här lille killen skulle man kunna äta med sked. Sååå söt!!

“Kan ni höja på ögonbrynen och liksom göra en liten min?” – Okej!
(Den här bilden ÄLSKAR jag. Mor och Son – med exakt samma min!)

Mattis fick låna sin mammas smink och satte på ögonskugga innan han dök in under matsalsmöbeln.

Den här lille killen var på gott humör under precis hela besöket. Undrar om han någonsin är sur och grinig? Jag tror inte det…

Mattis kröp nästan in i kameran och jag fick snabbt backa bakåt för att kunna få kameran att fokusera. Resultatet såg vi gemensamt i kamerans lilla display.

– Vi tar en bild till, va! – Jaaaaa!

-Vi tar en bild på lillebrorsan också!

Tack fina ni för fikastunden och för att vi fick hänga med er en stund!!

Oväntad tur ut till härligheten

Det var inte alls meningen att vi skulle åka ut till skärgården den här helgen. Per var ute och “svirade” igår så vi tänkte stanna hemma, men sen visade det sig att pappa haft inbrottsförsök och skrämt tjuvar som på stege var på väg in i huset och då packade vi och åkte ut till vårt hus för att se hur det “mår”. Det är ju alltid en oro att något ska hända när man inte är där.

Det visade sig att våra ägor var i tryggt förvar (det hade dessutom min pappa redan kollat upp) och att vi för den skull åkt ut helt i onödan. Vädret däremot och skärgården gjorde allt den kunde för att visa sig från den bästa sidan. Det var verkligen en bra idé att åka ut hit idag!!

Vi hällde upp kaffe på termosen och gick ner till havet där ytan låg platt som en “nästanspegel”.

Vid hamnen var det, som väntat, båttomt. Utanför hamnen låg dock en liten båt och drev. Två fiskare satt och mös i solskenet.

Jag stod på bryggan och funderade på om jag skulle sätta mig på bryggan eller uppe vid bastun. Jag bestämde mig för bastuläge.

Först tittade jag dock ner på botten och blev badsugen….

Det här var vår utsikt under kaffepausen.

…och vi såg ut så här!

Nu är det dags för sommar känner jag. Någon behöver bara kratta bort vassen på sandstranden. Jag tror Birgitta tar hand om det…

När ska vi lägga i bommarna och båten Perta??

Vi gick sen tillbaks till tomten och funderade på vårt “plockepin”. Pappa har varit snäll och hjälpt oss med att fälla fyra höga träd. Tack pappa för att du såg till att jag fick världens bästa far!

Kalas för mor

Idag började jag och Per dagen med att åka och hämta Marcus i Mörby Centrum. Vi åkte sedan vidare till Roslags Näsby, där vi köpte en kartong full med blandade bullar. Det var ju kanelbullens dag, så det passade ju bra. Vi köpte sedan varsin trisslott. Killarna har fortfarande inte skrapat sina lotter, men jag blev stenrik på min lott!

Vi fortsatte sedan hem till min syster där vi började med en kaffe med bullar. Sen satte vi i gång med “fixandet”. Idag skulle vi nämligen hålla kalas för vår mor. Jag fixade lunchen, en syster fixade fikat och en syster fixade transport till och från kalaset för vår mor.

Marcus och Clara fixade ballonger och dukning. Vi hann precis klart innan mor dök upp. Då var det dags för lunch!

…och presenter!

Innan fikat tog vi en liten titt på systers trädgård. Till skillnad från mig är hon nämligen inte ett dugg rädd för spindlar utan älskar allt som de kan krypa runt i….

Min andra systers son busade runt omkring oss

Hembakt fika stod sedan på schemat. Gott!

När vi kalasat klart och plockat undan tog vi en liten tur in till min bror som bor precis bredvid syster. Där gick killarna igång på tekniken som finns i det huset. (Tydligen ligger vi efter och måste uppgradera vår utrustning…) Här tittas det på 3D-film.

Vi åkte sedan hem till Sollentuna och åt en god middag som började med färska kräftor. Mumsfilibabba!!

Efter att ha skjutsat hem Marcus är det nu dags för en film i sängen. Det är vi värda!!

Lazy Monday

Idag har vi inte gjort någonting alls. Mer än att ha det skönt förstås 🙂

Kallskärs skärgård

Igår kom algerna hit till Blidö. Det är kanske inte så konstigt eftersom det är så väldigt varmt i vattnet, men det är ändå tråkigt. Igår såg det ut som rabarbersoppa i vattnet. Vi badade dock ändå, även om vi duschade av oss när vi kom upp.

Idag såg vi inga alger alls här vid bryggan när vi åkte ut med båten. Längre ut i skärgården fanns de dock. Vi åkte ut till Kallskär som ligger en ganska lång bit ut från Blidö och där fanns det två olika sorters alger. Den “vanliga” rabarbersoppaliknande sorten och sen en blågrön variant som mer liknar en tjock målarfärg. Den såg inte så mysig ut. Den såg verkligen giftig ut så den höll vi oss borta från.

Vi hade tur att hitta en vik där ön var “byggd” så att vinden inte nådde dit. Den var helt utan alger, så där badade vi för att svalka oss. Det behövdes ju!!

Nu var det dock inte bara alger vi såg 🙂 Nä, vi såg otroligt mycket vackert också. Det blåste inte alls, vilket gör vattnet otroligt fint.

Jag älskar när vattnet är så här blankt

Vi “cruisade” genom Kallskär. Det är väldigt vackert där. Det låg båtar överallt. Hit tar sig nog inte så många en blåsig dag, men en dag som idag kan vilken liten båt som helst ta sig ut hit.

Vi gick iland på en liten ö som heter Brännskär.

Som vanligt gick vi runt och utforskade ön för att se vad den hade att erbjuda

De här röda bären ser man ofta på öar. Jag vet ju inte vad de heter, men om jag lägger ut en bild så här på bloggen, så kanske någon av er kan berätta?

Här ser ni båda sorternas alger. Den grönaktiga sörjan är det som i vattnet ser ut som små trådar. Det ljusare partierna är i verkligheten grönblå, nästan turkosa och är mer som målarfärg. Det var första gången jag såg den typen av alger.

Här är vi ute på vår upptäcksfärd

Vacker utsikt, men inte en klippa man vill bada från 🙁

Till slut hittade vi en lite högre klippa där det i alla fall rörde sig lite i vinden. Lite!

De segelbåtar man såg tog sig fram – långsamt

Killarna hoppade i från båten för att bada. Jag hittade istället ett ställe som erbjöd sandbotten så jag kunde gå i. Här var det algfritt! I alla fall så såg vi inga. Vi var noga med att inte få kallsupar 🙂

Jag hoppas verkligen att den här algblomningen håller sig borta från Blidö…

Ett bad någon??

Då och då var jag tvungen att gå en liten sväng. Hettan var ju inte att leka med.

Efter att vi hade ätit lunch gick vi ombord igen och åkte runt bland alla kobbar och skär

Plattvatten

Vi hade tänkt stanna ute på fjärden för att ta en kopp kaffe, men det var så varmt så vi åkte hemåt istället

Blankt som en spegel

Två segelbåtar slörade. Två segelbåtar kryssade. Alla fyra hade en otroligt låg hastighet eftersom det inte fanns någon vind. INGEN båt väjade. Vi trodde verkligen att de skulle köra ihop, men till slut gled de förbi varandra med någon meters mellanrum. Jag undrar om de utbytte några vänligheter innan de fortsatte på sin färd…

En tur med Pappa och Kina

I eftermiddag var det, som det varit de sista dagarna, nästan ingen vind alls. Vi bad dem därför att följa med oss på en tur ut med Bubbel. Vår båt. De följde med och vi åkte ut på havet. Vi åkte bort till där sälarna “bor”, men hittade dem inte. De låg däremot på en annan grynna inte långt från där de brukar ligga. Vi njöt av deras sång och solen innan vi tuffade hemåt igen.

Påskafton 2014

Vår påskafton började med rejäl dimma. När jag och min syster Susanna gick en promenad ner till havet så såg vi verkligen ingenting. Det var mörkt och konstigt, men det blev ljusare för varje minut som dagen fortskred. Tur det!

Här kan man nästan tro att det är kväll, men det var det alltså INTE!

Jag fick ta bilderna med blixt för att kunna få det allra minsta lilla ljus på syrran.

Här tror jag att ni får en känsla av hur dimmigt det faktiskt var. Här brukar man se havet och öarna som ligger utanför oss.

Vi fick kisa lite med ögonen eftersom solen ändå försökte göra sitt bästa, men dimmigt var det verkligen.

Tittade man rakt ner i vattnet såg man dock stenarna på botten. 🙂

Vi gick längs med stranden hela vägen bort till bryggan.

Vid bryggan såg man inte heller så mycket, så jag körde samma trick där. Här har ni botten vid badstegen…

Inte mycket utsikt att prata om….

Det blev dock bättre!

När vi kom upp till Pappa och Kinas hus så sken solen faktiskt så mycket så att dimman hade börjat ge med sig.

Alla var utomhus och min syskonson Noah hade lagt sig bekvämt i pappas nybyggda gunga. Det såg inte alls dumt ut.

Vissa stod mest och hängde och babblade. Helt plötsligt ropade dock brorsan och frågade om vi ville ha kaffe. Det ville vi så klart!

Sagt och gjort. En picknick packades ner och så satte vi oss vid bastun och mös. Nu var det nästan soligt.

Kafferep.

Efter en stund gick Per och jag upp till huset och gjorde oss i ordning för lite motion. Jag passade på att beundra de fina tulpanerna som vi fick igår!

Brorsans fru Frida hade fått besök som kommit på cyklar. Jag blev lite avundsjuk när jag såg att de hade fina röda Kronancyklar…

….men fick nöja mig med min 31 (!) år gamla cykel. Jag tänkte nämligen cykla med när Per sprang sin vanliga löprunda.

Han sprang och jag cyklade 🙂

När vi kom tillbaks från vår tur runt ön var jag hungrig som en varg.

Det är inte ofta jag äter sill (eftersom ingen annan i familjen gillar det), men nu är det ju ändå påsk så idag slog jag till och frossade rejält. Jag åt inlagd sill och skärgårdssill. Jisses så gott! Marcus och Per åt självklart inte det här utan frossade i resterna från grillbuffén vi åt igår kväll.

Helt plötsligt fick vi (inte helt oväntat) besök av sex små påskkärringar. De sjöng en egenskriven påsksång och gav oss hembakta kakor och ett fint påskkort (ni såg en bild av det överst i detta inlägg.) Vi gav dem massor av gotter!

Nu hade solen helt och hållet vunnit kampen över dimman, så vi satt kvar på altanen när maten var uppäten. Marcus som går på KTH skrattade gott åt alla roligheter i BRUX-anvisningen som han säljer för att finansiera Quarnevalen. Har ni läst tidningen eller sett quarnevalen någon gång så vet ni nog hur rolig den tidningen är.

Efter en stund ropade havet på mig igen, så jag tog en ny liten tur ner till vattnet. Nu var det helt klart fritt på dimma.

Jag gick i skogen på vägen hem och knäppte av några bilder även där. Grönt är ju skönt!

Ett av träden i skogen består av två stammar som växt ihop. I ögonhöjd finns ett litet hål där stammarna inte riktigt växt ihop. Jag har många gånger kikat igenom det hålet. Idag tog jag även en bild.

Jag gick hem till pappa och mötte mina syskon med respektive så jag stannade kvar där. Efter en stund kom även min nyfikne make och undrade vad vi gjorde. Där satt vi sedan och bara “var”.

När klockan slog “wine o’clock” så gick vi hem till vårt hus och bjöd alla på årets första glas utomhusrosé. Eller…nästan alla. Min svåger Daniel fick nöja sig med Påskmust eftersom han är chaufför idag och ska köra hem till Färingsö efter middagen.

Med lite god vilja, några filtar och med hjälp av solen så går det faktiskt att sitta utomhus på påsken!!

Bregott

ÄNTLIGEN sken solen och jag tog mig därför upp ur sängen redan vid halv åtta. ( Om en vecka kommer det inte riktigt att gillas som “redan”…) Efter sex dagars dimma så gick det rejält fort att duscha, göra frukost och packa dagens picknick. Jag ville ju ut på sjön!!! Vi lämnade bryggan tidigt och styrde kosan norrut. Idag skulle vi nämligen träffa våra vänner Sannah och Christer för första gången det här båtåret!

Eftersom det inte var helt vindfritt idag så behövde vi leta en stund efter något vindskyddat ställe. Till slut hittade Marcus en liten liten kobbe som hette SMÖRASKEN. Med ett så roligt namn var vi ju tvungna att gå iland 🙂

Som vanligt gick vi runt på ön lite först. Detta för att se var det allra bästa stället att sätta sig ner finns. Marcus passade på att leta efter ett ställe att hoppa i för att tvätta håret 🙂

Efter en stund kom Sannah och Christer susande med sin båt. Som vi har längtat!! Av någon anledning träffas vi som mest ute i skärgården, vid jul och vid nyår. Resten av året ses vi nästan aldrig. Mycket skumt, men så funkar vi!

Solitär sittplats i solen 🙂

När vi hittat vår perfekta klippa så började vi belamra den med stolar, väskor och galet många andra saker. Sanslöst hur mycket skit vi plockar med oss när vi åker ut i skärgården. Det positiva är dock att vi alltid plockar med oss allt skräp vi hittar på öarna. Inte bara vårt eget!

Hemresans tidpunkt var inte planerad i detalj utan kom sig mer av att vi såg hur det blåste upp och hur det regnade vid horisonten. Nu är vi hemma igen och alla tre är mycket glada för att ha fått träffa solen igen! Precis vad vi behövde!!