Söndag på Maldiverna

VI HAR HAFT PROBLEM MED INTERNET SÅ HÄR KOMMER ETT INLÄGG JAG SKREV I SÖNDAGS:

Vi gick upp i vad vi tyckte var “ottan” (klockan sju på morgonen) och smörjde in oss med solskydd över hela kroppen (förutom i ansiktet eftersom vi skulle snorkla senare och inte ville ha imma i cyklopet). När Per gick på toa så tittade han som vanligt ut mot havet. Vi har nämligen två stora glasdörrar ut mot havet inne på badrummet. Där ute såg han en hel flock delfiner som hoppade och lekte. Han ropade på mig och tillsammans fascinerades vi av de vackra djuren. Tänk att sitta på dass och se delfiner!! Ha ha ha 🙂

Vi åt en snabb frukost och sen gick vi ner till dykcentret här på ön. Idag var det nämligen dags för oss att åka på snorklingstur! Vår guide, Isabell från Tyskland, förklarade hur det hela skulle gå till och visade oss sedan ner till bryggan där vår båt låg och väntade. Efter en kort tur på cirka tjugo minuter passerade vi Harewhali där vi var häromdagen och åt på en undervattensrestaurang. Vi fortsatte dock cirka tio minuter till innan vi var framme på Komandoo.

Vi skrattade gott när vi passerade, det som verkligen är det man tänker på när man säger “öde ö”. En liten sandhög med en palm på, omgiven av inget annat än blått hav.

Väl framme vid vårt första snorkelstopp (Komandoo) ritade och beskrev Isabell hur revet såg ut och hur vi skulle följa med strömmen längs med det. Efter det fick vi ta på oss våra simfötter, cyklop och snorkel och hoppa i havet.

Det är svårt att fotografera något på samma sätt som som ögat ser det. Det har jag sagt förut. Här ovanför är dock ett försök till att visa några söta fiskar. Korallen är nästan död och helt blekt. Detta, fick vi lära oss, beror på att det var så otroligt varmt i vattnet både 2009 och 2016 och det gick så fort så korallerna hann inte med att anpassa sig utan dog… Det växer ju ändå lite och dessutom sätter sig andra växter och alger på de döda korallerna, så fiskarna flockas ändå. Synd är det ändå på de färgglada korallerna….

På bilden ovanför ser ni en levande anemon och Nemos kusiner. De har en annan färg och färre ränder, men det är anemonfiskar precis som Nemo och hans pappa.

Bilden ovanför visar en dykare vid namn Mia. 🙂

Innan vi hoppade i vid Harewhali (vårt andra snorkelstopp som vår guide kallade för “Aquarium” eftersom det är så många fiskar här vid detta rev) så hade Isabell sin genomgång av vi skulle vänta oss och hur vi skulle följa revet. Hon hade ritat upp de vanligaste fiskarna och var mycket rolig och tydlig, på samma gång.

Guiden hade förklarat att vi nog skulle simma genom stora stim av fisk, men jag hade inte förstått exakt hur många fiskar det verkligen skulle vara!!!

Det blåa på bilden ovan heter Per. Fiskarna i bakgrunden heter Bannerfish.

Fisken ovanför heter “Unicorn fish” – det kan man nästan se!

Den här sköldpaddan var mycket mindre än de sköldpaddor vi har “hemma” på Kuredu, men det var mycket bättre sikt här, så det var otroligt skojigt att tydligt se hur lugnt och stilla han simmade omkring och njöt av livet. Jag skulle gissa att han/hon var lite under en meter i storlek.

Den smala fisken ovanför heter “Needle fish” – även här ett tydligt och beskrivande namn.

Med bilden ovan vill Per (som tog bilden) visa hur extremt djupt det blir direkt efter revet. Man förstår varför det kallas “the drop”.

Här på bilden ovanför ser ni vår guide med den stora gula bojen. Den har hon för att synas tydligt och för att man ska kunna hugga tag i den om man t.ex. behöver rätta till något i sin utrustning , är lite rädd, är trött eller nåt sånt. Den behövdes inte idag för att rädda någon, men den var en bra guide för att veta var Isabell var. Strömmarna är otroligt starka så man ville följa hennes instruktioner på var vi fick snorkla. Detta så vi inte skulle driva ut ur atollen och hamna i Sri Lanka eller nåt 🙂 Jag provade att simma emot strömmen för att känna hur stark den var och insåg att jag simmade på samma fläck hela tiden. Hur hårt jag än sparkade med mina simfötter så kom jag inte framåt….

Glada och nöjda hoppade vi sedan upp på båten igen. Där fick vi kaffe, te och hembakt banankaka! Precis vad som behövdes efter vårt lilla äventyr!!

Det bästa med dagens snorkeltur är svårt att välja. Det var så mycket fint vi såg, men för mig var det nog ändå att jag inte var rädd. Jag njöt i fulla drag. Även när jag mötte en Triggerfish och Per pekade ut en Muräna!

På kvällen gick vi långsamt (på grund av värmen) mot de centralare delarna av ön. Där tog jag den här bilden på maken:

Ganska djungel-likt får man nog säga!

2 reaktioner till “Söndag på Maldiverna”

  1. Vad ska man säga det ser ju bara helt fantastiskt ut det måste ha varit en riktigt
    otrolig upplevelse jag förstår om det är svårt att beskriva det måste upplevas.
    Jag är glad att ni är hemma i alla fall. Kramar till er.

    1. Det var helt fantastiskt!!
      Det är dock skönt att vara hemma också! Borta bra, och allt det där 🙂

Kommentarer inaktiverade.