Månad: januari 2018

Varje gång min man gör en fantastisk bearnaisesås så tänker jag på min dotter…

Jag undrar hur hennes hade smakat…

Skillnaden på att bo i hus med stora förråd och att bo i lägenhet är tydligast vad gäller utrymme för tvätt och återvinning.

Även fast det är otroligt smidigt med tvättmaskin inne i badrummet så känns det som att det hänger tvätt på tork överallt och hela tiden. Så är det förstås inte, men jag är bortskämd efter tjugo år med tvättstuga.

När det gäller återvinning så handlar det också om utrymme. Var man än ställer plasten, glaset, metallen, tidningarna och batterierna så ser de ju ändå ut som sopor. Det är ju inte fräscht. Så jag går till återvinningsstationen flera gånger i veckan. Även i kväll!

Jag pratade med min kollega i Oslo om att vi inte hade någon snö i Stockholm. Han hade 50 cm och hade fått kämpa för att kunna ta sig till jobbet.

Vi hade bara lagt på luren så började det snöa!!

Så vi fick lite vinterkänsla ändå!!

Jag fyllde ju år i onsdags och det hade kanske varit passande att bjuda in barnen på middag då. Det gjorde vi dock inte. Jag var mitt i bokslut och alla andra var rätt “slut”. I fredags och lördags var Emma bokad på annat, så vi tog firandet idag istället. Jag bjöd alltså Fredrik och Emma samt Sofie och Marcus på lunch här i Solna på en restaurang som heter Esuki Sushi. Per var självfallet också med!

När Sofies sushi kom in på bordet var jag tvungen att fotografera den. Den var ju så fin.

Det var i och för sig Marcus sushi också 🙂

Jag hade ringt i förväg och beställt ett bord för sex personer, men när vi kom dit fick vi istället två bord för fyra personer var. Det var inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men det var bara att anpassa sig. Jag satt alltså med Sofie och Marcus och Per satt med Emma och Fredrik. Nästa gång går vi nog till ett större ställe som vi vet har plats för oss alla vid ett bord. Gott var det verkligen idag i alla fall!! Som alltid på Esuki Sushi.

Efter lunchen gick vi hem till oss och tog en kopp kaffe och pratade lite. Sen åkte Fredrik och Sofie hem till varsitt boende för att plugga till varsin tenta imorgon bitti. Ingen rast ingen ro!

Idag när jag var hemma hos pappa och Kina så fick jag en födelsedagspresent! Jag blev såååå glad!

Det var inte något finväder idag direkt. Det var grått, kallt och lite fuktigt. Det hindrade dock inte oss från att ta en promenad ner till havet!

När jag var liten byggde jag kojor i skogen norr om vårt hus här på Blidö. När jag var lite mindre liten fortsatte leken tillsammans med grannen Lotta och barkbåtar som fick liv i klippskrevan inne i skogen där vattnet alltid stannade kvar. Även som vuxen har skogen varit viktig. Jag har i och för sig aldrig plockat svamp eller tyckt om de små krypen som självklart bor i den, men jag har alltid älskat den gröna granskogen som varit en så stor del av området runt mitt barndomshem och nu också runt mitt och Pers fritidshus. Varje dag här ute i skärgården har inneburit en promenad ner till havet och ut i skogen. I skogen och vid havet får jag lugn.

Nu ska skogen fällas för att göra plats för hus och nya grannar. I slutet av nästa vecka kommer de stora maskinerna som tar ner en stor skog på bara några dagar. Det kommer säkert att bli bra det också, men idag gick jag, Per och Pappa ut i skogen och sa farväl. Det var en konstig och sorglig känsla att gå på stigen och veta att nästa gång jag kommer hit ut så finns inte skogen kvar längre. Det var konstigt att passera den lilla grusgropen som jag var så rädd för när jag var liten och veta att den snart ligger helt öppen och ljus. Allt var konstigt.

Jag tog bilder på skogen idag. Jag vet ju att för att jag glömmer. Om några år kommer jag inte att komma ihåg hur det såg ut när alla träden stod där. Då kommer vi nog bara ta allt det naturliga ljuset för givet och ha glömt bort hur skogen stod i vägen för solnedgången på kvällarna eller hur skogen höll oss varma när nordanvinden tog i.

Här är min skog!

All skog bakom huset kommer alltså att försvinna. Vägen som ni ser i högerkanten går ner till våra postlådor. All skog på vänster sida av vägen kommer ge plats för nya hus och tomter. Vill ni ha ett boende i skärgården finns det alltså snart till salu 🙂

De här plastbanden sitter fastsatta i träden längs med ytterkanterna av skogen. Detta så att avverkarna vet vilka träd som ska bort.

Här står jag på grusvägen som går ner till postlådorna och tittar upp mot pappas hus. På vägen står Per och Pappa och tittar in i skogen. Allt på höger sida av vägen ska bort. Här ska pappa få en granne av något slag.

Här har vi gått in i skogen där ägarna redan har röjt lite mitt inne bland träden. Långt där borta anar man ett litet rött hus. Det är pappas och Kinas hus – mitt barndomshem.

De träd som har ett plastband knutet runt hela stammen är de träd som inte ska fällas. Jag räknade inte, men jag gissar att det kanske är 20 träd som ska sparas. Alla är tallar.

Här har jag gått ut ur skogen igen. Jag tar en bild mot skogen förbi Janne och Ingers hus (längst till vänster) och förbi Anders och Jennys hus. Alla skog bakom deras hus ska ge plats för nybyggt. Det kommer nog ge dem mycket mer ljus.

På bilden ovanför står jag inne i köket hos pappa och Kina. Den här vyn kommer ändras totalt. På bilden nedanför sitter jag på deras farstukvist och tittar mot skogen. Det är svårt för mig att föreställa mig hur det kommer bli utan all skog.

Jag ska självklart ta bilder när träden är fällda, så ni får se skillnaden.

Jag tömde kameran idag efter att ha varit ute på fotorunda och hittade bilder från nyår. Jag hade glömt att jag tagit bilder med kameran. Jag trodde jag bara hade använt mobilen. Så här kommer en titt tillbaka till förra årets sista dag!

Jag sitter just nu i färjekön på Furusund. Klockan är snart tjugo över fyra så vi får stå här i tio minuter till Det ska bli härligt med några dagar på ön!

Så här såg en del av vår resa ut:

Min födelsedag

Japp! Det är min födelsedag idag. Hela dagen. 🙂

Den började i morse med skönsång, gratulationer och present från maken. Jag jobbade sedan hela dagen, åt födelsedagslunch med kollegorna och bjöds på mangoglass vid fikat. Mums!

Nu ikväll fick jag öppna födelsedagspost och sen gick Per och jag till “Bra Mat” i Sundbyberg (som ligger på promenadavstånd från oss) och åt god middag. En bra dag!!

Riktigt skojig händelse idag:

Jag kom upp en level på Pokemon Go! Det är hur fånigt som helst, men helt rätt så här på sista dagen som 8-åring. Eller okej….48-åring 🙂