Vi har ju två hus och det är inte alltid ekonomiskt försvarbart att se till att det finns dubbla uppsättningar av alla saker. Vi har t.ex. inte en matberedare på ön. Det har vi bara hemma.
Ibland när något “kasserats” hemma i stan, men duger att använda fortfarande så åker det ut till ön. Om vi sätter upp en hylla och Per inte är helt nöjd, eller om han bygger en möbel som inte blir lika fin som om en snickare byggt den, så säger alltid Per “Det duger i skogen”!
Med det talessättet i åtanke så sydde jag fast den bit av handsken som min bil bet av igår. Nu är handsken hel igen och den åker, tillsammans med sin maka, ut till ön med argumentet “det duger i skogen”!!
Jag hade en kollega som alltid körde med ett liknande uttryck när man skulle göra något och han inte tyckte att man behövde vara så överdrivet noga med allting: “Det är inte kungen som ska ha det.” Och så kan man ju tänka, allt måste inte vara så noga hela tiden, bara det funkar. Som en lagad vante, den värmer ju lika bra för det!
Ja, den värmer nog lika bra! Det enda den eventuellt inte klarar lika bra nu som innan den gick sönder, är väl om den blir lite blöt. Då kan det nog sippra in lite i sömmen, men oftast har man ju de här handskarna när det är riktigt kallt och då är det ju inte blött! 🙂