Månad: juli 2011

Sista dagen med dottern på ett tag

I morgon åker Emma hem till stan för att förbereda sig för sin resa till Grekland. I dag kommer Marcus ut till ön för att lämna min bil och för att få skjuts till Arlanda i morgon bitti. Vi har redan fått vänja oss av med sonen och idag är alltså sista dagen vi ser Emma på länge. Vi ville därför frottera oss ordentligt med henne och åkte ut på havet.

Här hos oss såg det ut att vara lugnt och fint på sjön. Vi visste dock bättre (när det blåser nordligt har vi det alltid lugnt och fint, men ute på havet stormar det) och gjorde oss redo för en skumpig färd…

Vi mötte Christer och Sannah på Gålgryte.

Där var det också lä…

Mattias och Emma är suveräna på det där med att “chilla”.
 

Detsamma gäller Sebastian.

När magen började kurra klädde vi på oss för att lämna Gålgryte. Sannah var snabbast och fick stå och vänta in oss andra 🙂

Efter en mycket kort resa kom vi fram till Fejan och deras skärgårdskrog. Jag tog in en öl och en stekt strömming med potatispuré. Mycket gott!

Mattias tog sig en hamburgare. Emma en av sina favoriträtter; Ceasarsallad.

När vi trodde att vi var mätta och glada och beställde in kaffe så hoppade gourmanderna in på efterrättsmenyn. Emma tog Creme Brullée och Mattias en råmjölksglass som tydligen smakade bättre än bäst!
 

Vi sitter alltid utomhus när vi är på Fejan, men jag tog en bild inomhus så ni får en liten tjuvkik ändå…

Efter maten satte vi oss vid båtarna. Killarna i båten “Balo” och vi tjejer på bryggan. Där mös vi sedan på olika sätt. Mattias och Sebastian underhöll sig med elektronik. Såklart!

Sannah provade min kamera och här ser ni två av bilderna.
 
Foto: Sannah

Fejans krog sett från bryggan.

Mätta och belåtna, så där framåt middagstid, åkte vi sedan hemåt igen. Där blåste det inte heller. Det gör det ju som sagt aldrig när det blåser nordligt 🙂

När vi kom upp till Pappas och Kinas tomt så var det fullt pådrag. Susanna och Henrik var där med sina familjer. Maja ville absolut hjälpa till och köra skottkärran med våra båtsaker.

Det är inte alltid lätt…

Noah tittade på. Det gjorde Emma också. När hon såg kameran kom favoritminen fram.
  

Maja, min lilla söta Piraya!! (Per tycker dock att kepsen är en av bildens höjdare)

Och på höjden fick Per sedan jobba. Vi har nämligen, av någon anledning (min vindskivetvätt?) ingen tv-bild. Efter koll av antennen, sladdar, antennförstärkare och skit så är bilden fortfarande inte något annat än ett stort tetris. Vi får se om vi kanske svänger förbi Lindgrens Radio imorgon i jakt på hjälp.

Klockan är inte riktigt nio ännu, så nu ska vi nog lämna huset och se om det finns några släktingar att babbla med. Ha det gott och sov så gott!!

Orm, men utan ormen…

I morse var den här bocken och hinden som galna på vår tomt. De sprang runt, runt och jagade varandra och brydde sig inte ett dugg om att vi stod och kikade på dem på altanen. Parningslek?

Samtidigt lekte Maja och Alexander för fulla muggar borta hos Pappa så jag gick över dit för att höra hur de hade det. Det såg ut som om de hade det bra 🙂 När jag frågade Maja om hon fyllt år och hur gammal hon är nu så kom de klassiska fingrarna upp i vädret. På bilden till höger räknar hon igenom hela handen för att komma till “två”. Jag vet inte riktigt om hon förstått det där med att räkna. Hon har i alla fall förstått att man ska visa ålder på fingrarna. Så söt!!
  

Trollsländorna har kommit ut till ön. Det är lite sorgligt för det betyder att vi är på den senare delen av sommaren. Det visste jag, men jag behövde ingen påminnelse…

Brorsan har inte riktigt all ork i kroppen som han borde ha. När jag föreslog att han skulle hålla mig sällskap från hängmattan så tvekade han inte en sekund utan kom över…

…för att hålla koll på mig.

När jag tvättade vattbrädor, vindskivor, hängrännor och takfotsbrädor. Det vita på huset behövde sig en liten rengöring för att bli helt vitt igen. Alger bort!!

På före-bilden ligger huset i skugga och på efter-bilden i strålande sol, så det kanske inte är helt rättvist att jämföra, men ni kan ju i alla fall se att algerna är borta!!

FÖRE                                                 EFTER
 

Per tog en tur till brädgården och kom hem med lite reglar och grejs. Ni får kanske se lite längre fram i veckan vad det var för något han tänkte bygga. Vi får se.

När jag var klar med en långsida och en gavel på huset så var jag galet svettig. Solen stekte mig verkligen så jag la av för dagen och gick ner till bryggan med inget annat i famnen än handduk, schampo, balsam, kam och en flaska vatten. (Alltså INGEN kamera och INGEN telefon) När jag kommer ner till bryggan ligger det en stor snok vackert liggande på en sten bredvid bryggan. Hur nära jag än kom så flyttade den inte på sig. Där stod jag och irriterade mig över att jag inte kunde fotografera den samtidigt som jag fascinerades över hur fina de är i skinnet. När jag badat klart och gått upp och hämtat kameran så var ormen såklart borta.

Kvar var bara stenen…

Jag fick istället fotografera omgivningen 🙂

För att “göra något” tog Emma, Frida och jag bilen bort till Hantverksförsäljningen borta i Almvik. Jag hade hört att den var “ovanligt bra och värd att åka till”. Jag vet inte om jag kunde hålla med om det…

Väl hemma igen smuttade jag och Frida på ett glas rosé medan Per började på sitt “bygge”.

På vägen hem från Alvik hade vi köpt jordgubbar och efter ytterligare ett bad mumsade vi snabbt i oss dem hemma hos Pappa och Kina. GOTT!!

Mor och Dotter

Foto: Per Hertz

Emma gillar inte riktigt att fotograferas så här, men hon ställde upp med kommentaren “pappa, mamma tvingar mig till det här…”

Foto: Per Hertz

“man får ju passa på medan det funkar med tvång”
 
Foto: Jag                                    Foto: Per Hertz

Mitt lilla fadderbarn däremot, henne behöver man inte tvinga till någonting!
När jag satte mig i dörröppningen så kom hon direkt och satte sig hos mig.
Söta unge!!

Foto: Frida Erlandsson

Under tiden får storebror Alexander skjuts av mamma Frida.

Jag är trött idag. Jag ska försöka slappa och inte göra något mer nu. Det är jag värd. Dessutom finns det en långsida och en gavel kvar på huset att fixa till, så jobba lär jag få göra ändå vad det lider 🙂

 

 

Familjen Gidlund was in da house!

När man är riktigt liten och nyfödd så är man ju riktigt riktigt liten. Det vet vi ju alla. När man är född nästan en månad för tidigt, så är det där med “liten” en underdrift. Sanna föddes den 19:e juli fast barnmorskorna tyckte att hon skulle födas den 15:e augusti och hon är verkligen liten. Idag är hon tio dagar gammal, hennes mamma heter Cim och hennes pappa heter Linus. Cim är min kollega. Igår vägde Sanna 2560 g. Det är INTE mycket. Hon är däremot MYCKET söt!!

Jag har fortfarande inte börjat läsa min kameras manual. Jag borde verkligen göra det, men det händer hela tiden någonting som tar mitt intresse ifrån läsandet. Här är i alla fall mina bilder från dagen.

Den här hästbromsen surrade runt oss när vi intog förmiddagskaffet. Hua!

Vid lunch kom Martina, Göran och Malin ut till ön och Per envisades med att ta oss ut med båten. Detta trots att det blåste GALET mycket. Vi gjorde som han sa och åkte iväg och satte oss på en kobbe. Martina hade bakat massvis av kaffebröd och de satte vi i oss i faslig fart!

Göran är ute och undersöker ön.

Jag undersökte också ön i jakten på något att fotografera. Här en blomma med en fluga. Vad som helst kan fotas om man bara vill 🙂

En pöl…

Mitt ösällskap ägnade sig åt relaxing.

Jag ägnade mig åt floran på ön.

Jag trodde verkligen att den här fågeln ruvade på ägg. Den låg helt stilla hur nära jag än kom. Jag har i och för sig fotat den med teleobjektiv för att inte komma FÖR nära, men det är ändå skumt att den låg så stilla. Efter någon timme hoppade den dock lojt i sjön och då insåg jag att det inte fanns några ägg eller något annat viktigt som den passat. Den var bara lat antar jag….

Den här larven var det inte jag som hittade. Det var det Malin som gjorde. Hon gillade färgen på gräset och när hon fotade det, så hittade hon larven. Jag var dock snabb på att hänga på fotosessionen. Visst påminner den mycket om larven som vi såg häromdagen?

Den lilla pölen med vatten är grön av alger. Ganska äckligt, men färgskillnaden mot havet är cool!!

Jag fotograferar Malin in action. Hon är bra på att använda sin kamera!!

Martina och Göran funderar på att bada…

För visst är det här en riktigt coolt platå? Platån har cirka 50 cm vatten över sig. Botten är fylld av småsten och helt plötsligt stupar det bara rakt ut i ingentinget!! Vi var såklart tvungna att bada här! Jag har inga bildbevis på det. Jag badade ju 🙂 Martina tog dock några bilder, men inte med min kamera. Ni får ta mig på orden istället.

Efter båtturen åkte vi hem till oss och grillade. Det var gott och trevligt. Som vanligt när familjen Gidlund är här alltså!!

Åska och regn?

Idag har det regnat och åskat. Nästan hela dagen. I alla fall enligt de tre olika väderapparna jag har i min iPhone. I verkliga livet såg det lite annorlunda ut.

Här har vi tagit ut Marcus till den ö som Per hittade på nationaldagen. Inte mycket åska där. Det enda som dundrade till var känslan inom oss när vi fick reda på att Grynet fötts!! Återigen: Grattis till underverket, Peter och Thérèse!!

Efter lunch och fika skjutsade vi över Marcus till sitt jobb på Köpmanholms Kiosk. Idag jobbar han sin allra sista dag. Jag vet inte hur han känner…., men för mig är det lite sorgset. Är sommaren slut nu?? Näää!! Min semester har ju bara börjat. Jag ska ligga många timmar på bryggan innan sommaren är slut! 🙂

Hemma på tomten har bordet, som pappa byggde åt oss innan vårt hus fanns, gett upp. Bänken håller måttet ännu och det räcker fint som fikaställe. Bordet ska vi nu såga upp i småbitar så vi orkar släpa undan resterna…

Medan Per och Emma lagade kantarellsoppa och lagade potatisgratäng och grillade kött, så gick jag ut och promenerade. Det här fångade jag med kameran:

Pappas och Kinas garageport har fin inramning 🙂

Idag har jag tvättat många laddningar med tvätt.
Det ligger fortfarande bevismaterial utomhus…

Det är en speciell dag idag!!

 ♥♥

 Idag, den 28:e juli 2011, klockan 11:12,
fick Thérèse och Peter en liten pojke!
Han vägde 3850g och var 50cm lång.
Dagens mirakel!

♥♥

Enligt de stolta föräldrarna sög han tryggt på tummen redan efter fem minuter ute i världen och har en brun kalufs, runda kinder och en riktigt go pussmun. Hela familjen mår bra och ligger nu tillsammans på SöS och myser.

Jag har idag fått den stora äran att bli det här miraklets apmamma. För det är jag överlycklig! Att vara apmamma är viktigt. Det är ungefär samma ansvar som om jag hade varit gudmor åt den lille pojken. Det där med “apa” låter kanske lite konstigt, men det är fyllt av kärlek!!

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN
lilla Grynet!!

♥♥

Det är något speciellt med den här dagen för som ni kanske vet så är jag fadder åt ett litet mirakel till. Hon heter Maja! Ni har sett henne många gånger här på bloggen. Hon har faktiskt också födelsedag idag! Hon fyller TVÅ år just precis idag. Grattis Maja!

Det är något speciellt med idag!!  

Ännu en dag…

Just nu sitter jag redo för att gå och äta middag hos våra sommargrannar. Jag har “lekt” med Lotta (frun i huset) sen jag var en liten liten ljushårig flicka. Jag vet inte när jag kommer hem ikväll och därför ger jag er redan nu en liten tjuvkik på min dag.

Dagen spenderades såklart på sjön! Det var ju nästan soligt. Det var samma “dis” som vi haft nu ett par dagar. Man blir brun och det är varmt, men det blir inte riktigt bra bilder. Jag längtar tills den dag när det blå är riktigt blått och det vita riktigt vitt 🙂

Här kommer några bilder från min, Emmas och Pers dag!

Någon form av seglingstävling måste det nog ha varit idag….

Den här lilla sötingen försökte krypa upp på Emma gång på gång. Per räddade henne dock varje gång. Den här gången bad jag honom att lugna sig så jag kunde fotografera honom. Fin va??

Så här många svanar har jag nog aldrig sett på en och samma gång…

 Svankonferens?

 

Godmorgon!

Huset är helt tyst. Ja, förutom frysen som ibland surrar till en yttepyttestund innan den tystnar igen. Utanför fönstret strosar ett rådjur omkring. Det ser ut att vara helt friskt. Mina tankar går till den rådjursbock som, med vad som verkade vara en stor smärta, haltade omkring här i går. Jag är glad att det här rådjuret inte varit med om någon olycka. På vägen går en morgontidig person. Han är pappa. Små barn har ingen aning om vad klockan är och går upp när de känner för det. Då får papporna gå upp fast de inte alls känner för det. Just den här pappan har i alla fall en vacker omgivning tänker jag…

För en stund sedan dukade jag undan den frukost jag hade dukat fram till den sommarlovsarbetande sonen. Nu funderar jag på att gå och göra mig i ordning. Om en stund ska jag göra frukost till resterande familjemedlemmar. Vi ska åka ut på havet, så maken och dottern blir nog glada om jag väcker dem till en härlig frukost! Idag ska vi ha den allra första dagen av “genom-total-avslappning”. Vi ska inte ha med oss några vänner. Vi ska inte åka till någon krog eller fik. Vi har inga “måsten”. Vi ska bara ligga ner på varsin madrass och läsa, sola och vila. Jag tror att det blir en härlig dag!!

Jag hoppas ni får en sådan dag också!

Sälsafari!

I morse när jag vaknade så tänkte jag på att min kamrat Carina såg en säl vid sin brygga igår. Jag ville också se en säl (eller två) så jag föreslog för Per att vi skulle packa kaffe och kaka och ge oss ut på sälsafari! Det tyckte han var en bra idé (trots att det inte var så soligt), så jag gick över till Pappa och Kina och bjöd med dem ut på det blanka havet.

Efter en kort tur med båten var vi så ute på den plats som är mest känd (i alla fall för oss) som ett säkert kort om man vill se säl. Idag hade vi tur för så fort som fikat var uppdukat så såg vi dem. Några sälar låg uppe på land och latade sig. Andra simmade omkring och var nyfikna. De kanske undrade vad det var för puckon som stänger av motorbåten mitt på fjärden utan att ens ha ankaret i 🙂

Vi tog vägen förbi Rödlöga på vägen hem. Den röda färgen på berget gör att man förstår hur ön har fått sitt namn.

Hemma på bryggan möttes vi sedan av Henrik, Alexander och Maja. Båda barnen var supermodiga och hoppade i och badade på “det djupa”. Det märks att de är Erlandssonare 🙂

Maja

Alexander