Månad: april 2009

Innan jag åkte till Indien i juni FÖRRA året så tog jag en drös med sprutor, drack nåt äckligt och försökte förebygga sjukdomar rent allmänt med DAX-lösningar och servetter. Nu är det ju meningen att man ska fylla på en del av sprutorna….. Sånt här vet jag. Jag vet till och med hur långt det ska gå per sorts vaccin tills nästa spruta ska tas. Den här kunskapen har dock inte hjälpt mig att ta sprutorna enligt dessa regler.

Hela familjen tog t.ex. TBE-vaccin i maj förra året i ett försök att inte få någon läskig sjukdom och man skulle ta andra sprutan efter EN månad.

Det har gått ELVA månader…Ooops!!

Idag har jag tagit mig i kragen, gått tidigare från jobbet och åkt till min läkare…

Marcus vägrar vara med på bild när han tar sprutan. Sjuksköterskan vägrar vara med på bild. Alltså ingen bild på själva "sprutandet".

Här är dock bevismaterial i efterhand….

Arm 1 = Hepatit A och B                        Arm 2 = TBE

Nu ska jag bara minnas att göra om proceduren igen om ett halvår…….

Kors i taket!!

Det har hänt, det måste vara två torsdagar i den här veckan!!

Helvetet har verkligen frusit till is!!

Jag har för första gången (som jag kan minnas) stekt kyckling!

Av någon anledning har jag verkligen alltid vägrat laga kycklingrätter. Jag tror jag kommer dö av någon scary sjukdom eftersom jag inte tillagat fågeln tillräckligt eller på det magiska sättet som man ska. Nu har ju min vän Thérèse, som alltid lagar mat och gör det väl (se hennes matlagarblogg), visat mig otaliga gånger hur det går till. Detsamma har min kära make gjort….

Så idag, kära läsare, har jag köpt kycklingfiléer, skurit dem i lagom bitar och stekt dem tills de såg så där lagom goda ut. Jag åt sedan av dem och jag måste säga att jag faktiskt klarade det här med bravur!

Oj, vad jag är duktig 🙂

Nu kommer jag inte kunna bevisa det för min man var inte hemma,
min dotter var och jobbade på ICA …. 

Så det blev en "dinner for two" och Marcus är inte den strängaste juryn.
Ni får helt enkelt ta mig på orden.
Det var gott!

Imorgon är det fredag!  Ser fram emot helgen eftersom jag är bjuden på grillning…

Kram/ Majsan

Jag har ALDRIG kunnat sälja något begagnat från vårt hem.

Andra människor som inte längre vill ha sin soffa, sitt matbord eller cykel, lägger ut den på www.blocket.se eller www.tradera.se . De försöker få lite pengar för grejjer som fortfarande har några år i sig.

Det kan inte jag.

Min man kan inte heller. Han har i alla fall aldrig provat. Jo, en gång….då sålde han min Ford Escort efter att jag lovat honom att han skulle få alla pengar han fick in på försäljningen.   🙂

Jag har skänkt bort bokhyllor, soffor, fåtöljer, köksbord med stolar, lampor, skor, jackor, kläder, datorer och ……till och med en Volkswagen!!

Det var en underbart bäbisblå bubbla av årsmodell 1971.

Detta skedde 1997 så jag har tyvärr ingen digital bild på min älskade lilla GER585 men ni får föreställa er förlusten. Då menar jag den känslomässiga 🙂

Det här sättet att göra sig av med prylar har inte varit ett ekonomiskt bra förfaringssätt, men jag har svårt att sälja begagnade saker. Det känns svårt att ta betalt…

Nu hade jag ÄNTLIGEN tänkt ta tag i situationen och hade samlat ihop det guld vi har hemma. Det tänkte jag sälja. Jag har nog gått på reklamen på radio som nuförtiden ger oss all anledning att sälja vårt guld på "sms-guld".  Jag tänkte dock inte göra det på det sättet utan jag tänkte gå till en butik.

Jag åkte iväg till Stinsen och pratade med två ställen där. Jag insåg snabbt att här var det inga pengar att hämta…Det var massa regler för stämplar, vikt, tvåveckors väntetid osv osv så jag åkte hem igen.

Väl hemma öppnar jag burken med guld och tänker lite på om jag ska skita i försäljningsgrejjen och lägga tillbaks grejjerna när jag ser……min mans vigselring. Oops!

Jag har plockat ut den ur burken nu och jag har kollat upp att bästa försäljningsstället ligger i Gallerian och vid Gullmarsplan. Där finns inga konstiga regler. 18-årsgränsen ska jag nog fixa, i övrigt inga konstigheter.

Tror ni att jag kan få guldet sålt och ännu viktigare, kommer jag bli rik?

Jag gillar inte söndagar.

Det kliar alltid i mig av rastlöshet.

Aktiviteter på Murklan en söndag som idag:

Tvättat fyra maskiner med tvätt
Lagat en altanstol med nyinköpt popnittång
Hängt fyra maskiner med tvätt
Löst sudoku
Rensat ogräs på grusgången
Inhandlat gigantisk postlåda, sax och yxa
Samlat ihop diverse skräp i carport och förråd
Handlat ny vattenkanna för utomhusbruk
Slängt sopor på Hagbytippen
Hämtat bilen återigen i Täby
Fikat i solen
Bytt lakan i säng
Glömt att posta kuvert idag igen
Pantat flaskor för flera hundra kronor
Skrivit inköpslista men inte handlat enligt den
Kikat på gårdagens Robinsonavsnitt
Skrattat åt Morberg när han lagar mat
Inte förstått nåt alls av Formel 1
Lagt vinterjackor i förrådet
Käkat fruktsallad med kanel och hallon
Letat efter blommor till altanen men inte hittat några fina
Surfat runt på facebook

Trots allt ovan är jag rastlös.
Det är sex timmar kvar tills jag ska sova……vad ska jag hitta på?

Jag gillar inte söndagar.

Eftersom sonen svarat så väldigt övertygande i frågan om ny vårjacka (not) så begav vi oss iväg till Täby. Vi hämtade upp vår bil och sen åkte vi till Täby Centrum för att shoppa sagda jacka.

Väl inne på Stadium hittade vi en fin vit jacka som tydligen skulle funka. Sonen tyckte den var helt okej. Per kom då på att han glömt sitt medlemskort och det skulle göra att vi inte skulle få de 20% i rabatt som vi siktat in oss på 🙁

Vi åkte därför hem igen och hämtade kortet och tog oss istället till Stadium i Stinsen.

I bilen ringde jag till Nina och Niklas och bjöd dem på en spontanmiddag. Jag fick tyvärr ett nekande svar men det får man leva med när man kör spontantricket. Inne på Stadium ringde Christer upp Per och vi försökte oss på vår spontaninbjudan igen, nu på Christer med familj. Samma resultat! Mä!! 

Lite senare i samtalet förstod vi dock att Christers intention var att vi istället skulle vara spontana hemma hos dem. Jajamänsan sa vi och nu är det bara några timmar kvar tills vi ska åka iväg bortåt Täby igen! Härliga tider!

Tillbaks till jack-storyn….Vi hittade, provade och betalade jackan vi sett även i Täby.

När vi ändå hade spenderbyxorna på oss tog vi en sväng in på JC för att se om vi kunde hitta några jeans till Marcus. Han slet nämligen sönder det finaste paret han har, förlåt… HADE, förra helgen….Inte med flit vill jag tillägga!

Marcus provade och provade, tjejen i butiken fick leta och leta men till slut hittade vi ett par som satt som en smäck och som både son och föräldrar tyckte var skitsnygga!

Fram till kassan, upp med plånboken och SHIT POMMES FRITES!

Vi hade hittat ett par brallor för 1749 SEK. I vår familj är det ett all-time-high vad gäller byxkostnad till en son.
Någon som slår det??
GALET!

Nu ber ju Marcus ALDRIG om något så klart ungen fick dem….men det sved.

Jag passar på att skicka lite VLS till er som behöver det. Ni vet vilka ni är.

All kärlek!

M

Den ömma modern frågar sin son: -Marcus, behöver du en ny vårjacka?
Den sjuttonåriga sonen: – Kanske

Här behöver vi egentligen inte fortsätta för att förklara hur olika killar och tjejer är men hade jag frågat min dotter samma fråga (dottern har fyra vårjackor bara i hallgarderoben och säkert några fler på sitt rum) så skulle svaret bli: -Ja, verkligen!

“Kanske” har utvecklat sig till en lång diskussion där vi fortfarande inte fått något svar på om sonen behöver en vårjacka eller inte…

(Den jacka min son använder varje dag när jacka är ett behov, är en tre år gammal skidjacka. HAN BEHÖVER EN VÅRJACKA)